Stigbyglar – så påverkar de dina knän

När en människa sitter till häst händer en rad saker rent biomekaniskt. Så också med knäna. 

– Om vi har en så neutral belastning som möjligt i knäna använder vi musklerna optimalt. Sadeln och stiglädrena ska matcha våra höfter. Vi vill inte ha för stora eller långa knästöd som pressar ut knäna eller blockerar dem. Sadeln ska passa vårt bäcken så att det får stöd i neutral position, säger
fysioterapeuten Carolina Marjakangas.

Att vi får ont i knäna beror många gånger på andra kroppsdelar.

– Knäet är ofta ett offer för vad som händer i höften eller foten. Att ha starka fötter är en viktig faktor, bra balans är en viktig faktor, liksom att ha stabilitet i höfterna. Och att utrustningen ger förutsättningar för att använda kroppen som det är tänkt är oerhört viktigt både ur smärtsynpunkt men också för att vi ska få en stabil sits som låter oss vara tysta när vi ska vara det och som låter oss kommunicera tydligt när det är något vi vill.

Carolina Marjakangas vill passa på att prata om den lodräta sitsen.

– Det är ett pussel att lägga. Börja uppe i bäckenet, kolla stigläderlängden. I en klassisk lodrät sits är foten lite framför ryttaren. Jag vill ha den lodräta sitsen genom fotknölen. Om man drar undan hästen ska man landa på fötterna och inte trilla framlänges eller baklänges. 

Stigbyglarna bör ha en bred anläggningsyta.  

– Om du har bra balans i foten, vilket är lättare med bred fotplatta, får hjärnan mycket information från fötterna och det är lättare att få kontakt med stigbygeln. Vi måste tänka att vi gör stigbygeln till en bra grund att stå på. Där kan också vinkeln på stigbygeln spela in, i sidled men också framåt och eller bakåt.

 Men hur är det då med mantrat ”trampa ner hälarna”?

– Om vi tänker så kommer foten framför kroppen. Då tippar bäckenet bakåt och ryttaren blir tillbakalutad. Om du är bakom hästens tyngdpunkt och ur det ska rida lätt eller stå i lätt sits, är det en ganska lång väg att ta sig och ryttaren pendlar mellan att vara framför hästens tyngdpunkt och bakom den. Det leder till problem, hästen vill inte hitta den härliga uppåtpushen i fronten och den får inte balans att jobba i ett stabilt läge. I hoppning kan det leda till onödiga nedslag.

Fakta

Analysera onda knän

 Ta hjälp av en fysioterapeut eller läkare för att få reda på orsaken till dina onda knän. Det kan bero på artros, trauma eller att foten, benet och höften är otränade.

Själv kan du analysera saker som om du är kobent eller hjulbent, och eventuellt anpassa utrustningen efter det. 

Checklista för friska ryttarknän

• Kontrollera att sadeln ger dig förutsättningar till att:
• Bäckenet får stöd framåt och bakåt för både blygdben och sittben. 
• Bäckenet får stöd i sidled.
• Foten hamnar rakt under bäckenet när du sätter dig.
• Insidan (ej baksidan) av låret ligger an mot sadel/häst.
• Knäna pekar rakt fram.

Expandera

En viktig faktor är var stigbyglarna är fästa i sadeln. 

– På många sadlar sitter stigläderkrampan ganska långt fram. Det är för att sadeln är anpassad för de som har större fötter än de flesta tjejer i Sverige. Anpassa genom att fälla ner säkerhetsstoppet och flytta bak stiglädret. Sätt gärna en blockad framför så att inte lädret flyttar sig.

En blockad kan bestå av en bit trädgårdsslang eller en bredare hårsnodd, men det finns också 3D-printade små klossar att köpa, tipsar Carolina Marjakangas. 

Lutande fotplatta

Stigbyglar har inte sällan en platta som lutar i sidled. Det ser man om man hänger stigbygeln från stiglädret fritt i luften. Med en sådan modell måste ryttaren prova vad som känns bäst. 

– Lutningen ska matcha om vi är kobenta eller hjulbenta. För att generalisera kan man säga att den som är hjulbent vill ha en stigbygel med högsta punkten inåt medan den som är kobent gillar att ha högsta punkten på utsidan av stigbygeln. Men testa dig fram och använd ett par stigbyglar som passar dina ben. 

 Det finns stigbyglar med mycket stor lutning inåt, och klossar att köpa som förändrar lutningen.

– Klossarna är ganska populära. Ofta vill man sätta höjden utåt i stigbygeln, då blir den extremt inåtlutad, men man tvingar foten in i ett läge och får en knasig vinkel i fotleden. Då får du inte grundstabiliteten från foten när du rider. 

”Inte bra stabilitetsmässigt”

Att ha så lutande stigbyglar kan tyckas ge bra knäslut. 

– Men det blir inte bra stabilitetsmässigt om du till exempel hoppar och har ett knä som pekar framåt och fötter som lutar inåt. Det blir ett brytvåld i fotlederna vilket ger mikrostukningar i fötterna.

– Kroppen gillar inte att jobba i sådana lägen; dels är inte ledbrosket lika tjockt i ytterkant av lederna där belastningen hamnar och dels finns det inte en chans att musklerna kan fånga upp och dämpa stötarna om leden befinner sig i ett sådant läge. Dessutom har kroppen ett bra feedbacksystem och våra fötter är centrala i hur vi balanserar oss – vill vi ha bra balans och kontroll över kroppen behöver fötterna jobba korrekt. 

Många, särskilt hoppryttare, har ledade stigbyglar som ska svikta och inte sällan marknadsförs som något som skonar knäna. 

– De kanske kan hjälpa vissa att få lutningen fråmåt eller bakåt för foten, om man är stel i fotleden till exempel. Men jag ser inte något superstort behov av sådana stigbyglar, snarast tvärtom – de gör underlaget instabilt vilket gör det svårare för hjärnan att lita på att man har bra balans. Om man är överrörlig skulle jag inte rekommendera sådana.

Carolina Marjakangas gillar dock ledade stigbyglar bättre än de som fjädrar.

– De ger en väldig instabilitet, spontant tycker jag inte om när de är extra dämpade. Det jag gillar är oledade stigbyglar med en rejäl fotplatta. De kan få ha lite svikt i bakkanten, men inte för rörligt. 

Många med knäont gillar dock ledade stigbyglar. 

– Det kan kännas skönt att det fjädrar så att man kan ha foten i en mer neutral position, men det kan också fjädra för mycket. 

Men – gympaskor som fjädrar mycket sägs ju vara bra för onda knän. Stämmer inte det? 

– En studie gjord i Brasilien tittade på vilken kraft som krävdes för att kliva upp på ett trappsteg, antingen barfota eller med dämpande skor. Det krävdes mycket mer kraft för att ta sig upp när man hade skor, du måste först trampa igenom dämpningen.

”Foten är fantastisk i sin förmåga att stötdämpa, en ingenjörskonst utan dess like.”

Just nu finns två motsatta trender, menar Carolina Marjakangas. 

– Barfotaskor eller barfota är motsatsen till den stora marknad där skoföretagen säljer enormt på den första känslan, det känns som att gå på fluffiga moln. Men hjärnan får inte korrekt feedback från foten och då kan inte fotens muskler jobba. Rörelsemönstret blir annorlunda, man går mer på hälarna med dämpande skor. Foten är fantastisk i sin förmåga att stötdämpa, en ingenjörskonst utan dess like.

Testa utifrån och in

Det kan vara bra att testa att ta stigbygeln utifrån och in, för att se om det känns bättre. Men tänk på att om du har säkerhetsstigbyglar med säkerhetsanordning på utsidan kommer den funktionen att försvinna.

– Om det känns bättre att välja utsidan inåt kanske det blir en viss säkerhetsrisk, även om vi inte vet så mycket rent forskningsmässigt om hur foten hamnar och vad som egentligen är säkrast när vi ramlar av. Men vi har i alla fall teorin om att säkerhetsanordningen ska vara på utsidan. 

Inom bland annat islandshästvärlden är det vanligt med stigbyglar som pekar rakt fram, där man inte måste föra tårna in mot hästens mage för att ta stigbygeln. Dessa får grönt ljus av Carolina Marjakangas. 

– Generellt sett är det trevligt med en stigbygel som pekar rakt fram, då slipper man stiglädret som drar i stigbygeln och foten.

Kolla att stigbygeln ger förutsättningar för att:

• Hela den främre trampdynan har kontakt med stigbygeln – inget glapp vid stortån.
• Tårna naturligt pekar rakt fram när du tagit stigbygeln.

Om dessa förutsättningar uppfylls är risken för felbelastningar som ger upphov till knäsmärta minimala.

Trick för att testa vilken stigbygel du behöver

• Håll upp stigbygeln i stiglädret och kontrollera hur fotplattan hänger; är den horisontell eller lutar den åt något håll?
• Testa att ta stigbygeln som vanligt, med tårna utifrån, känn om något förändras i fotens position jämfört med när foten hänger fritt. Pekar tårna i samma riktning? Vinklas foten i sidled när du tar stigbygeln? Hur är kontakten med fotplattan?
• Släpp stigbygeln och ta den från andra håller med tårna inifrån hästens mage. Känn efter som ovan. Blev det någon skillnad?

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 20/2023.