”Stoet högg mig i ansiktet”

Under sommaren 2018 bestämmer sig uppfödaren och hoppryttaren Tove Håkansson för att hennes tävlingshäst Chiara SN (Holst f-10 e Diarado-Cardino, uppf Birgitta Jonasson) ska betäckas. Det ska bli  via embryotransfer på Højelse Hesteklinik i Danmark, just då södra Sveriges närmaste klinik med den tjänsten. Chiara SN blir dräktig fem gånger men det är bara den sista embryotransfern som tar sig i mottagarstoet Canja, som anlänt till Højelse Hesteklinik några dagar före inplanteringen av embryot. 

Efter konstaterad dräktighet transporteras Canja till Sverige, bärande på Chiara SN:s embryo med Conthargos. Hon står då hos en vän till Tove under några månader och visar redan från start att hon inte är en enkel häst. Stoet är vänligt mot andra hästar men direkt aggressivt mot människor. 

Blir fölning på lösdrift

När Tove tar hem stoet inför fölningen står det snabbt klart att det inte går att ha henne på box – det får bli lösdrift. Stoet är så svårt att hantera att alla normala omsorger kring ett dräktigt sto blir helt omöjliga att genomföra. 
– Jag gjorde flera försök att bli kompis med henne, kanske gick jag inte rätt till väga men jag har inte under hela mitt hästliv någonsin stött på en sådan här individ. Mitt sista försök slutade med att hon högg mig i ansiktet, efter det konstaterade jag att det får bli fölning ute på grund av hennes aggressiva beteende, berättar Tove. 

Fölning ute är inte problematisk i sig, men att inte kunna närma sig stoet på grund av hennes beteende var ett verkligt aber. Det blev veckor av oro, hur skulle det gå om det blev felläge, Tove kunde inte ens komma nära för att se om det var fölning på gång. En morgon stod alla hästarna i ring runt stoet och fölningen var i gång. Det gick bra, men de normala kontrollerna av om fölet fått i sig råmjölk, fått ut tarmbeck och så vidare, kunde inte genomföras. Detta var i maj 2019 och Tove var smått förtvivlad – hon kunde bara gå ut till fölet med en käpp i handen för att freda sig från stoet som anföll. 
– Vi byggde en slags creepfeeder som bara fölet kunde komma in till för att försöka socialisera honom och umgås  lite. Det gick ganska bra, men när även han gjorde utfall mot mig så kände jag mig helt förtvivlad, uppgiven och väldigt ledsen, var skulle detta sluta?

Skiljdes av vid fem månader

Sommaren gick och när hingstfölet Clover var fem månader gammalt valde Tove att skilja av fölet. 
– Det gick till så att vi gav stoet kraftfoder med lugnande medel i, när det verkat tog vi in Canja och fölet i en box, delade på dem och lastade stoet. Vänner till mig körde henne tillbaka Højelse Hesteklinik i Danmark. Det var långtifrån en idealisk avskiljning men det gick inte att hantera stoet och Clover behövde mer tillsyn och hantering. Det var det enda sättet som vi säkert kunde hantera stoet utan att riskera någon, förklarar Tove.  

Du vet aldrig vad det blir av dina uppfödningar men han är rolig att arbeta med och jag ser fram emot de kommande åren.

Just kontakten med Højelse är en av de riktigt bittra erfarenheterna för Tove Håkansson. 
– Jag hade tidigt kontakt med dem om mottagarstoet Canjas beteende. Deras enda svar var att de kunde ta hand om fölningen om jag transporterade tillbaka henne till dem. De tog inget ansvar för att hon skulle kunna vara olämplig, utan hävdade att det var hormonella omställningar som skapat beteendet och att hon kanske inte trivdes. Om de bemödat sig med att komma hit för att se till sin häst hade de sett att hon fysiskt mådde bra, var i gott skick med fint hull och blank päls, det vara bara kontakten med människor som var problemet. 
– Jag var på egen hand i hela förloppet, de tog inget ansvar alls. Det var fruktansvärt. Totalt sett blev det en otroligt dyrköpt erfarenhet, ekonomiskt och emotionellt. Jag kommer inte att ge mig på embryotransfer igen, slår Tove fast.

Hur har det då gått med Clover, i dag fyra år gammal? 
– Jag tror faktiskt att arv har trumfat miljö i det här fallet, trots hans annorlunda start. Jag betraktar honom som helt normal jämfört med mina andra uppfödningar. Hans biologiska mamma var väldigt dominant mot andra hästar men snäll mot människor, hans surrogatmamma var precis tvärtom. Clover är som sin mamma, dominant mot hästar men snäll mot människor, tack och lov.
– Under sin första vinter stod han på box och var rätt så tanig, sedan har han gått på lösdrift. I dag ser han fin ut men är inte särskilt välutvecklad, han är långt ifrån lättfödd. Jag har några biologiska syskon till honom att jämföra med, de andra är visserligen ston, men han är inte lika välutvecklad som de har varit i motsvarande ålder. Som individ har han mycket koll på sin omgivning, slappnar inte av så lätt men har gott förtroende i arbete. Han är mer som en ung 3-åring i kroppen än en nybliven 4-åring, än så länge. Han har inte jättemycket ork och kraft när man tränar honom. Men jag tycker mycket om honom och han är inte till salu, berättar Tove.
– Efter  avskiljningen stod han mycket i ett hörn i sin box på ett sätt som de andra hästarna aldrig gjort. Det är en vana som han fortfarande har, som känns som en rest från hans första månader i livet. 

Clovers första månader är något som Tove flyttat längst bak i hjärnbarken. I dag är hon otroligt glad för sin uppfödning som är lik sin mamma både till utseende och temperament.
– Du vet aldrig vad det blir av dina uppfödningar men han är rolig att arbeta med och jag ser fram emot de kommande åren med honom. Som uppfödare krävs det att du håller blicken mot horisonten och jobbar på med en fot framför den andra, och mer sällan fäster blicken i backspegeln.

Fakta

Tove Håkansson

• Namn: Tove Håkansson
• Ålder: 46 år.
• Bor: I Hörby.
• Gör: Driver Håkansson Häst som föder upp, utbildar och tävlar för försäljning.
• Framgångsrik häst: Tove äger Zacramento som vann världscupen i Oslo 2018 med Douglas Lindelöw. Nu startar hon hästen själv upp till 1,40.

Fakta

”Hon är en supermamma”

När Tove Håkansson hade det som svårast med sitt mottagarsto Canja var kommunikationen mellan henne och Højelse Hesteklinik ansträngd.  

Tove Håkansson upplevde att hon inte fick hjälp i ärendet. Højelses veterinär Steen Bo Larsen berättar att Canja fortsatt är i deras verksamhet och fungerar bra.
– Canja är fortfarande en del av teamet i Højelse. Hon kom tillbaka i slutet av oktober 2019. Hon är snäll och sällskaplig med oss och vi har inga problem med henne eller hennes temperament. 2021 fölade hon sitt andra ET-föl, säger Steen Bo Larsen.
– Hon är en mamma som tar väl hand om sitt föl, kunden uppger att hon inte var lätt att komma i närheten av de första tio dagarna efter förlossningen. Hon är en supermamma, fungerar bra i flock och föder upp sina föl suveränt. 
– Det finns många saker som kan påverka hur ett sto beter sig. Jag kan inte säga varför hon inte fungerade för Tove, hon fungerar bra med oss. Det kan vara en dysfunktionell reaktion hos ett sto som får sitt första föl, svårt att säga. 

– Det går aldrig att förutsäga till 100 procent hur ett sto kommer att reagera när hon fölar, det kan förändra dem mycket. Det är inte så ovanligt att ett sto med sitt första föl uppvisar ett avvikande beteende, där de inte vill acceptera fölet, inte vill låta fölet dricka mjölk, eller passar fölet mycket och verkar hotfullt i sitt beteende. 
– Detta står givetvis i motsats till att våra kunder gärna vill ha unga ston som mottagarston. I allmänhet är alla ston vi använder sällskapliga och hanterbara, men visst finns det ytterligheter. Generellt sett kan vi inte hantera hästar som inte vill samarbeta, det blir för svårt i det dagliga arbetet. I år har vi ett sto som vi får ge upp och skicka tillbaka till den ursprungliga ägaren, men det är sällan vi får in hästar som inte går att hantera.

Steen Bo Larsen säger mottagarston bidrar till hur fölen blir. 
– Alla ston som föder fram ett föl kommer att påverka sitt föl, så resultatet du får som vuxen häst är en blandning av ärftlighet och miljö. Vi kan styra arv/genetik även när vi pratar om ET och användningen av mottagarston. 
– När det kommer till den vuxna hästens påverkansgrad av miljön är det många, många faktorer som påverkar, inklusive moderstoet och dess beteende medan fölet är ungt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2023.