Stora bröst – smärtsamt ryttarproblem

Majoriteten av de svenska ryttarna är kvinnor, men att hitta en bra ridbehå är svårt – särskilt om du har en större byst. Ridsport har talat med ett dussin kvinnliga ryttare i olika åldrar och landsändar, med det gemensamma att de drar större kupor. De bekräftar bilden av ridsport som konservativ vad gäller funktionella ridkläder.
– I ridsportbutiker är de behåar som finns små. Toksmå, säger Emma, som till slut hittade en på nätet som i alla fall fungerar hyfsat.
– Fast det blir fortfarande en jädra kraft. Det känns som om huden ska gå sönder.

Är det verkligen så svårt att hitta en bra ridbehå i större storlek? Frågan går till Hööks. Där svarar en kvinna som håller med Emma, men hon säger samtidigt att de kunder som är ute efter en riktigt bra sportbehå ofta vänder sig till en generell sportbutik eller någon som är inriktad på aerobics eller liknande.

Kan förstå klagomålen

Men inte heller där är utbudet det bästa. Kvinnan på Stadiums kundtjänst säger att hon kan förstå klagomålen:
– Jag är själv ryttare och har visserligen inte de problemen med stor byst, men vi har inget jättebra sortiment av behåar.

Ridsporten har länge dragits med ett rykte om att vara konservativ, sen på bollen vad gäller såväl teknik som utveckling. På senare år har det hänt en del, inte minst vad gäller synen på hästen som individ; se till att den mår bra och inte bara är vårt redskap.

Men hur mår ryttaren? För att kunna göra hästen rättvisa från sadeln måste man kunna slappna av och vara smidig. Har du stor byst och flera lager behå – som dessutom skaver – är det svårt.

Designade egen behå

Helene Hogengård, som tävlade dressyr upp till Prix St:Georges, tröttnade till slut och designade en egen behå. Hon menar att det som finns mest handlar om kompression, att bara trycka ihop brösten.

Clara jobbade tidigare som ridinstruktör och tävlar nu på hobbynivå med egna hästar. Hon håller med Helene Hogengård.
– Problemet som jag upplever med sportbehåar är att de bara plattar till, du får inget stöd. Det blir som att tejpa fast brösten.

Med en sådan behå blir det mycket tyngd som trycks mot bröstkorgen, med följden att det kan bli svårt att andas.
– Du får en känsla av att vara instängd.

Clara har inte värk i axlarna, däremot känner hon av ländryggen. Det tror hon beror på positionen i sadeln. Med stor byst hamnar du lätt med vikten i framåtläge.
– Du får jobba hårt med balansen och belastningen. När jag tycker att jag sitter bra, då sitter jag i själva verket för långt bak. Det är svårt att sitta riktigt djupt i sadeln.

Försöker med skyddsväst

Liksom många andra har hon provat med skyddsväst för att få en mer stilla byst och ett bättre stöd, men tycker inte att det fungerar. Inte ens när hon bytte ut snörena i sidan mot elastiska band.
– Det stjälper mer än det hjälper.

Sportbehåar bara plattar till, du får inget stöd. Det blir som att tejpa fast brösten.

Skyddsvästarnas utformning var just vad som fick Matilda att höra av sig till Ridsport. Hon har normalstor byst men upplever ändå problem med skyddsvästen. Den sitter kroppsnära, men upptill blir en glipa stor som en knytnäve.
– Om det blir så för mig, hur blir det inte då för dem som verkligen har stor byst, undrar hon.

Glappet upptill gör att det känns klumpigt, men rida utan vill hon inte. Hon rider hästar åt andra och vill inte tumma på säkerheten. Men hon tycker att det är märkligt att ingen har konstruerat skyddsvästar särskilt anpassade för kvinnor.
– Majoriteten som rider är ju kvinnor och är du under 18 måste du ha väst – och då har du redan utvecklat former.

Panelerna i västen är problemet

Svårigheten med att ta fram figurformade säkerhetsvästar är panelerna, berättar Linda Modin Klemner, produktutvecklare och marknadsförare som bland annat jobbar med Källquist Equestrian.
– Man vill inte ha panelerna för stora, då blir det ett hålrum. Panelerna är av ett fast material och du kan inte ha hur många kombinationer som helst i sortimentet.

Att blanda in mer elastiskt material är en möjlighet, men då finns risken att västen inte uppfyller kraven för att bli godkänd som CE Level 3.
– Så klart att det vore önskvärt med fler skräddarsydda västar, men det blir för dyrt.

Evelina har hittat en väst som känns bra till vardags. Den är varken godkänd eller avsedd för ridning – hon använder en cykelväst, som hon varierar med kombinationen behå plus sporttopp.
– De västar som är framtagna för cyklister är lite tunnare, och under den har jag bara en behå. Den västen kanske inte skyddar så bra, den är ju inte godkänd, men den sitter bättre.

Kunde ha fyra sportbehåar samtidigt

Flera av de storbystade ryttare som Ridsport talar med väljer helt sonika att rida med sin vanliga behå. En av dem är Tova. Hon har inte hittat någon sportbehå som gör sitt jobb, däremot trivs hon med sin vanliga som ger stöd och support. Och hon har verkligen trevat sig fram.
– När jag tävlade dressyr som yngre var det jättejobbigt. Då kunde jag ha fyra sportbehåar samtidigt.

Märkligt att ingen konstruerat skyddsvästar för kvinnor. Majoriteten som rider är ju kvinnor.

Tova kom i puberteten tidigt. Allt växte snabbt. Det var extremt jobbigt, minns hon.
– Jag red på ridskola och den var väl inte så bra – det fanns inga grupper för de ungdomar som var lite duktigare, så jag fick rida med de äldre. Det var en del män i gruppen, och även om de inte stirrade så upplevde jag det så.

Hon red med en stor jacka inomhus, även när det var varmt. Svetten förträngde hon. Nu är hon äldre, har egen häst och bryr sig mindre om vad andra tycker. Däremot har hon – liksom de flesta som Ridsport har talat med – åsikter om ridkläder.
– Det är stort fokus på ridbyxor och ytterplagg. Underkläderna har man glömt bort.

Hästen bör anpassas till bysten

I detaljdiskussioner inom ridsport är det lätt att förbise att man är två om saken. Uppstår problem fokuserar man på den som har problemet, det må vara hästen eller ryttaren. Anna Hedbys, Årets dressyrtränare 2021, ger ett vidare perspektiv på ridning och stor byst:
– Man måste också titta på hästen. Om du har en stor byst bör du leta efter en häst med så stilla rygg som möjligt när den rör sig, precis på samma sätt som om ryttaren skulle ha ryggproblem.

Det kan vara lite lurigt, eftersom en häst med stor gång kan ha en stilla rygg och tvärtom. Även sadeln och dess tillbehör bör ses över.
– Det är viktigt att sadeln ger en naturlig rörlighet för ryttaren; olika personer har olika mjukhet i leder och rygg. Se också till att sitta så nära hästen som möjligt, att du har lagom mycket under sadeln. Ju mer du stoppar under sadeln, desto mer kommer du upp på ”andra våningen”. Ju mer du kommer upp ur sadeln, desto mer skumpar du.

Alternativet att göra en bröstförminskning ligger nog långt bort för många, men låt oss återgå till Emma som rider med känslan att ”huden ska gå sönder”.

Bröstförminskning kan ge komplikationer

Hon har fått inflammation mellan skulderbladen och har ansökt om bröstförminskning tre gånger, men fått avslag. Först sade läkarna att hon skulle gå ner i vikt. Det gjorde hon – kanske för mycket.
– Jag gick ner rejält, men brösten försvann inte. Då körde de med skrämseltaktik, sade att jag skulle få stora komplikationer.

Men gav de inga råd, du hade ju rejält ont?
– De sade att jag skulle träna ryggen och hållningen

Fakta

Specifik ridbehå efterlyses

Svenska Ridsportförbundet har drygt 155 800 medlemmar, varav 93% är tjejer (2022).

Behovet av en ridbehå är universellt – och aktuellare än någonsin. Redan förra året berättade Ridsports Ingrid Andersson om en engelsk undersökning där bröstens rörelser hos 38 kvinnliga ryttare jämfördes; de satt på en ridsimulator i alla gångarter med vardagsbehå, sportbehå samt utan behå. Testerna visade att en sportbehå dämpade både bröstens rörelser och den upplevda smärtan. Även ryttarnas hållning och sits blev bättre med denna behå.

Forskarnas slutsats var att det finns ett behov av att utveckla särskilda modeller för ryttare, framför allt för dem med stor byst.

Fotnot: Breast biomechanics, exercise induced breast pain (mastalgia), breast support condition and its impact on riding position in female equestrians. L Cameron et al, Comparative Exercise Physiology.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2023.