Strömsholm planerar för stuteri igen

Ridsportens riksanläggningar har ett uppdrag att vara center för kunskap och utveckling. Det är ett skäl till planerna på att starta en avelsverksamhet på Ridskolan Strömsholm. En annan orsak är svårigheten att köpa in lämpliga hästar, säger Karin Morgan, chef för forskning och utveckling på Strömsholm och Flyinge, som har utrett frågan om att starta stuteri.

– Vi har svårt att hitta bra skolhästar, och våra samarbetspartners Beridna Högvakten, Polisrytteriet och Hovstallet har svårt att hitta hästar som kan verka i stadsmiljö.

Flyinge ett alternativ

Karin Morgan har utrett förutsättningarna för en avelsverksamhet på riksanläggningarna, på uppdrag av bland annat Beridna Högvakten och Hovstallet. Platsen för aveln är ännu inte helt avgjord.

– Beridna Högvakten ser gärna Strömsholm som platsen, genom kopplingen till slottet, men Flyinge kan absolut också vara ett alternativ.

Riksanläggningarna och deras samarbetspartners har ett behov av 35–40 nya hästar varje år, så där ligger målbilden för stuteriet. Men dit är det långt.

– Vi får räkna med att uppbyggnadsskedet tar mellan sju och tio år.  Först måste vi ha en finansiering, och sedan göra en miljökonsekvensbeskrivning och föra en dialog med Fastighetsverket, Kungliga Hovstaterna, länsstyrelsen och andra inblandade. Bara det kommer att ta minst ett år. Därefter handlar det om att bygga det som krävs.

Det blir troligen inte billigare att föda upp egna hästar än att köpa in hästar.

– Men vi måste kanske ändå göra det, för att ha en stabil nyrekrytering. Dessutom ligger det ett stort värde i att visa att vi kan föda upp ceremoniella hästar på ett sunt och hållbart sätt, och om dessa hästar håller i kanske 18 år så är det en riktig satsning.

Möjlig forskning

Fakta

Aveln på riksanläggningarna

Strömsholm:

• Avelsarbetet finns dokumenterat sedan Gustav Vasas tid. Stuteriet och framför allt hingststationen var viktiga skäl till att Strömsholm utsågs till arméridskola och hingstarna användes som skolhästar. 
• Stuteriet lades ner 1871 och hingststationen lades ner 1956.

Flyinge:

• Avelsverksamheten på Flyinge kungsgård har anor sedan 1100-talet och drevs av svenska staten från 1600-talet fram till 1983, då en stiftelse tog över driften.
• 2011 togs beslut om avveckling av ekonomiska skäl och därefter drevs hingststationen under tio år i ett samarbete med Paul Schockemöhle.

Expandera

En avelsverksamhet skulle också ge riksanläggningarna nya möjligheter till forskning.

– Jag ser en stor potential i ett samarbete med forskare vid SLU, på samma sätt som det bedrivs forskning kring vår lösdrift. Dessutom kan hovslagarutbildningen använda fölen och unghästarna i sin utbildning, liksom alla våra andra utbildningar där utbildning av den unga hästen ingår.

Hur känns det att vara med om att starta om en avelsverksamhet på Strömsholm efter mer än 150 år?

– Det känns fantastiskt. Det har varit en stor ära att få göra den här utredningen, och jag ser en möjlighet att genom den här satsningen ge något tillbaka till hästnäringen, säger Karin Morgan, som hoppas att ett inledande pilotprojekt inte ska vara alltför långt borta.

– Vi tänker att vi ska skynda långsamt och bara ha några ston till en början.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.