Veterinärt
9 juni 10:35

Studie: Utrustningens skador på tävlingshästar undersöktes

ForskningBruket av sporrar, spö, nosgrimmor och bett har undersökts i en helt ny studie. En av världens främsta forskare, Hilary Clayton, USA, presenterade resultatet.

Studie: Utrustningens skador på tävlingshästar undersöktes
Studien undersökte bland annat eventuella märken efter sporrar. Foto: Martin Kay/Istock

Studien har utförts i Danmark på ett antal tävlingar i dressyr, hoppning, fälttävlan och distansritt under ledning av veterinär Mette Uldahl, Vejle hestepraksis. Slumpmässigt utvalda hästar undersöktes direkt efter avslutad ritt och man ville se eventuella skador av sporrar, spö, nosgrimmor och bett. Tävlingarna var på alla nivåer och inkluderade såväl hästar som ponnyer.

– Många ryttare använde sporrar, men vi såg tydligt att de ovana ryttarna inte kunde hantera sporrarna rätt, berättade Hilary Clayton via ett webbsänt seminarium på SLU i går.
– De hade mest hår på sporrarna efter avslutad ritt. Vår slutsats är att de antingen inte ska använda sporrar alls eller få bättre instruktioner om hur sporrar ska användas.

Klippta och oklippta

Det man tittade på angående sporrarna var om hästarna var klippta eller ej i området där sporren ligger an och om de hade sår, vita hår eller var slitna i det området. Av det totalt 3143 hästar som undersöktes, hade 77 procent ridits med sporrar.

– Vi tittade på om det fastnat hår på sporren, vilket det gjort i 3,2 procent av fallen. Men det intressanta var att det inte var någon skillnad på antalet hår- eller blodspår hos klippta eller oklippta hästar. Att ha en oklippt liten ruta där sporren ligger an spelar alltså ingen roll.

När det gäller nosgrimmor undersöktes hur hårt de var spända och om de hade påverkat mungiporna på något sätt.

– Eftersom detta var i tävlingsmiljö kunde vi inte göra en fullskalig undersökning av eventuella skador inne i hästarnas mun. Men av vad vi kunde se här, var det faktiskt mer påverkan i mungiporna på hästar som inte hade någon nosgrimma alls.

– Det var även så att en hårt åtdragen övre nosrem gav fler skador än en hårt åtdragen ”snokrem”.

De flesta hästar reds på någon form av tränsbett (82 procent) och bara två procent bettlöst.
– Men hästarna som reds bettlöst hade fler sår eller irriterade mungipor än de som hade bett. Vad det beror på vet vi inte – det som kontrollerades var hur de såg ut på plats, de kanske hade tränats med bett hemma, det har vi ingen aning om.

Ung flicka på ängssyra häst galopperar på hennes kurs - Bildbanksbil
Flera grenar ingick i studien, bland annat hoppning. (Bilden har inget samband med texten). Foto: Sergio Kumer/iStock

Spömärken ovanligt

När det kom till märken efter användande av spö var detta ovanligt.
– Vi fann svullnad i huden hos sju hästar, varav fem var dressyrhästar.

Hilary Clayton avslutade med att säga att utrustningens påverkan på hästen är mer komplex än att välja ut till exempel nosgrimmor och ge dem skulden för skador.

– Ryttarnas teknik mättes inte alls här. Utbildningen av ryttare måste vara det som kommer i första hand. Samtidigt måste vi vetenskapligt undersöka mycket mer om vilken påverkan olika slags utrustning har och utifrån de resultaten ge råd om vad som är lämpligt att använda.

Studien heter ”Lesions associated with the use of bits, nosebands, spurs and whips in Danish competition horses” och publicerades nyligen i Equine Veterinary Journal.

Hingstar Online

Just nu 133 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar