Veterinärt
23 juli 15:14
Ridsportplus

Svårt att känna hälta från bakben

Hästens svaga punkter, del 3Många tänker kanske direkt på hasen när det kommer till svaga punkter på hästens bakben, men även skador i och omkring bakknäet är en vanlig orsak till hälta.

Svårt att känna hälta från bakben
Det kan vara en utmaning att diagnosticera en hälta i ett bakben. Foto: iStockphoto

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Hältor från bakbenen kan vara besvärliga att hitta, både för veterinären och ryttaren. Det är svårare för en ryttare att känna hälta från bakben jämfört med framben.

Problem från bakknäna kan misstänkas om hästen ofta går i korsgalopp, har fyrtaktsgalopp eller dåligt påskjut.

En annan varningssignal är spänningar och smärta i och kring SI-leden.

En återkommande låsning i ryggen, där hästägaren kanske tar hjälp av massör för att lossa denna, kan i själva verket vara sekundära symtom till en hälta bak. Spänningar och låsningar som återkommer, gör det av en anledning och en sådan häst bör snarast undersökas av veterinär.

Ofta är reaktionen på böjprov mycket liten, även vid omfattande skador både på ledbrosk, menisk och korsband. Dubbelsidig hälta kan vara ännu svårare att se.

Vid diffusa symtom kan ridprov behövas före och efter bedövning av knälederna. Ultraljud och röntgen ingår i utredningsgången och CT-undersökning kan utföras vid behov.

Behandling – mycket vila är viktigt

Huvuddelen av behandlingen består av aktiv vila med mycket fysioterapi, övningar för att stabilisera muskulaturen runt bakknäet. Veterinär Anette Graf samarbetar med Pernilla Stenfeldt, fysioterapeut inom veterinärmedicin, kring en individuell plan för varje häst.
– Att utföra övningarna kan vara både tidsödande och långtråkigt, men är helt nödvändigt för att få resultat, säger Anette Graf bestämt.

Vid uteblivet behandlingsresultat eller misstanke om allvarligare skador kan titthålskirurgi behövas. Veterinären kan då både bilda sig en uppfattning om skadan i leden och rensa bort trasig vävnad. Skoning med sjukbeslag, smärtlindring i form av lokal ledinjektion med inflammationshämmande preparat som kortison eller tuppkam och ibland även allmän behandling med antiinflammatoriska läkemedel hör till behandlingsarsenalen.

En rad nya preparat finns – som IRAP, PRP och stamceller med flera – men det saknas ännu jämförande studier som visar att de är bättre än de traditionella metoderna.

Hasleden består av flera ben

Hasen är också ett område som är utsatt för skador. Hasen är uppbyggd av ett flertal ben: skankben, hälben, rullben och småben, som ledar mot skenben och griffelben i nederkant. Mellan småbenen finns glidleder.

Det är framför allt upprepad belastning som i sig inte behöver vara så kraftig – upprepad mikrobelastning – som kan orsaka inflammationer i någon/några av hasens glidleder.

Hos vissa hästar kan inflammationen övergå i ett kroniskt tillstånd och leda till artros/spatt. Spatt kan relativt lätt diagnosticeras med röntgen.

Ett annat exempel är höga gaffelbandsskador vid dess infäste strax nedanför hasen. Rakhasiga hästar har lättare att få dessa problem.

Bakknäet en komplex led

Veterinär Anette Graf har länge arbetat med sporthästar och gjort många ridutredningar. Hon ser problem i och kring bakknäet som en av de vanligaste orsakerna till bakbenshältor
– Ja, det är min uppfattning, baserad på den typ av patienter jag har haft, säger Anette Graf. Bakknäet är en stor och utsatt led som belastas mycket.

Bakknäet på en häst är en stor gångjärnsled med både menisk och korsband. Problem kan uppstå i alla åldrar hos hästen och de allra flesta grundar sig i avsaknad av stabilitet. Unga, modernt avlade sporthästar med elastiska rörelser kan få felaktig belastning i bakknäets leder om de tränas att ständigt visa sina flashiga gångarter, innan stabiliteten har arbetats upp. Det räcker inte att hästen har egen balans och bärighet.

Den äldre hästen kan få problem när leden börjar bli sliten.
– I båda fallen kan stabiliteten tränas fram, berättar Anette Graf. Hästarna svarar bra på rehabövningar och fysioterapi, tack vare att bakknäet är omgivet av muskler.

Andra knäproblem

Patellaupphakning innebär att knäskålen låses fast kortare eller längre stund på den inre rullkammen i knäleden. Benet blir då totalt stelt, tills knäskålen glider rätt igen. Patellaupphakning är vanligast hos unga, otränade individer och på hästar efter boxvila då de tappat muskler. Åtgärdas i första hand genom uppbyggnad av muskler och eventuellt i kombination med ett ingrepp som innebär att knäskålens inre ligament retas med kanyl/skalpell eller injektion för att skapa en lokal inflammation. I besvärliga fall kan ligamentet behöva kapas.

Till utvecklingssjukdomarna hör cystor och osteochondros, OCD. Cystor är en urkalkning i skelettet, nära leden. Det är vanligast hos arabiska och engelska fullblod samt korsningar med dem.

Osteochondros är en rubbning av tillväxtbrosket och kan ge benbroskavlösning som återfinns på flera platser i bakbenen: i bakknäet, hasleden, kotleden och hovleden.

Fakta

Viktigt att hästägare förstår att det kan ta tid

Utredning av hälta som härrör från bakbenen kan vara en utmaning. Veterinär Anette Graf citerar gärna en dansk kollega, som menar att det är som att skala en lök.
– När man skalat av yttersta höljet – tagit itu med symtomen och åtgärdat det som gör ont – kommer ofta något annat fram. En häst som visar hälta fram och blir behandlad för den, kan sedan visa hälta på båda bak. Då kan frambenshältan ha varit en kompensatorisk överbelastning för att bakbenen inte klarar att göra sitt jobb, säger Anette Graf.

Om den ursprungliga skadan är smärtsam och hästen vill avlasta det benet, lägger den sig till med ett annorlunda rörelsemönster som på sikt kan utvecklas till en ny skada.
– Därför är det viktigt att som veterinär titta på patienten med nya ögon varje gång och ta ett steg i taget i behandlingen. Det är viktigt att hästägare förstår att det kan ta tid att komma fram till den ursprungliga diagnosen.
– En del vill ha en second opinion från en annan veterinär och då vill jag rekommendera hästägare att begära ut journalerna för att visa för nästa veterinär, så att denna kan bilda sig en uppfattning om vad som redan är gjort.

Anette Graf menar att många skador orsakas av felaktig träning och för lite återhämtning.
– Dagens ryttare har fått ett tryck på sig att hela tiden leverera med sin häst och ofta går man alldeles för fort fram för att man vill lyckas med detta.
– Egentligen borde hästar utbildas lika långsamt som den ”gamla modellen” av ridhäst. På dem kunde man inte forcera, det gick inte att få dem att prestera mer innan de var tillräckligt uppbyggda och starka.

Anette Grafs tre viktiga råd:

  1. Träna på ett sätt som inkluderar stabiliserande övningar (core-träning).
  2. Låt det ta tid att bygga upp hästen.
  3. Kontrollera träningsupplägget vid återkommande problem.

Experten

Anette Graf tog veterinärexamen 1995 vid Royal Veterinary College, London och har under många år varit knuten till Hallands Djursjukhus, Slöinge. Hon har specialistkompetens i hästens sjukdomar och är speciellt intresserad av hältdiagnostik med spetskompetens på diagnostiskt ultraljud. Från januari 2021 är hon försäkringsveterinär på Agria Häst.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden