”Ta fram tävlingsinstinkten i budgetarbetet”

Coronakrisen är bara en av alla händelser som har drabbat många föreningar hårt. Ett utbrott av kvarka är ett annat scenario som kan ge stora ekonomiska avbräck för föreningar som driver ridskolor.

Anna Holmén är utbildad ridlärare och ekonom, och har tidigare arbetat på ridskola. Nu jobbar hon på RF-SISU i Sörmland och föreläser bland annat för ridklubbar om ekonomi.

Hur ser föreningarnas ekonomiska beredskap ut?
− Den är förstås väldigt olika, men ridklubbar som inte prioriterar att arbeta med ekonomin i vardagen, får det tufft i kristider. Det är lätt att hamna i ett läge där det handlar om att släcka bränder. Då orkar man inte alltid med att arbeta strategiskt och ha en plan, och en grund att stå på.

Varför är det viktigt med en planering och en strategi?
− Allt blir så mycket enklare då, exempelvis att söka coronastöd. Om du vet vilka intäkter och utgifter du hade i fjol och vad som ändrats i år som en följd av coronan, går det lättare att göra ansökan. Det är också mycket lättare att prata med kommunen om det finns en ekonomisk planering och en budget.

Räcker det med att kassören har koll på ekonomin?
− Nej, ekonomin är hela styrelsens ansvar. Det blir farligt om bara en person har den ekonomiska kontrollen och den exempelvis blir sjuk. Dessutom ska personerna i en styrelse inte dra sig för att kontrollera varann, eller be andra kontrollera, så att siffrorna stämmer i bokföring och på kontot exempelvis.

Vad behöver föreningar göra för att få kontroll över ekonomin?
− Styrelsen behöver lägga en eller flera dagar på att gå igenom budget och
verksamhetsplan, och sätta siffror på den planerade verksamheten. I det läget kommer förhoppningsvis vinnarinstinkten fram, när du vill att planen ska gå i lås. Sedan blir det riktigt roligt när du ser att målen går att nå.
− I boken ”Ekonomi i ridsportföreningen” finns ett fint exempel på en styrelse som jobbade en heldag med ekonomin och ett år senare kunde notera att utfallet blev exakt som det var tänkt, på 200 kronor när.

Kan det vara en bra idé att köpa in hjälp med ekonomin?
− Ja, men en inhyrd person kan inte ta ut riktningen för föreningen och dess ekonomiska arbete. Det måste styrelsen göra.

Hur stor ekonomisk buffert behöver en förening ha?
− Om föreningen driver ridskola och har anställd personal behövs en buffert för att klara två-tre månader utan intäkter.

Men om det verkligen inte går att samla ihop en sådan buffert, vad ska föreningen göra då?
− Om en verksamhet inte bär sig ekonomiskt måste man fundera på om verksamheten ska bedrivas i den form den har, om antalet ridande elever i grupperna måste ökas, om det är lönsamt eller inte att ha lektioner sena kvällar, och så vidare.
− Budget och verksamhetsplan är också dokument som ska hållas levande och uppföljningar är viktiga. Tänk också på att jämföra med dina egna tidigare resultat och inte med andra.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2020.