Tålamod viktigt efter buköppning

Den vanligaste orsaken till buköppning är kolik, men av dem som får kolik är det en ytterst liten andel som behöver kirurgi, berättar Anna Bohlin, europeisk specialist inom internmedicin och verksam vid Specialisthästsjukhuset Helsingborg.
– Det är också lite årstidsberoende. På vintern får vi in fler foderrelaterade fall, säger hon.
– Generellt kan man dock säga att det är allvarligare med tunntarmen, där behöver fler operation. Men omvridning av grovtarmen är också allvarligt.

Vad gäller överlevnadsgraden bland buköppnade hästar spretar resultaten. Av de studier som gjorts visar siffrorna på allt från 40 till 90 procents överlevnad.
– Det är svårt att jämföra, då det är så många faktorer som spelar in. Hur allvarlig koliken är, om tarmens blodförsörjning helt strypts och hur snabbt hästen kommer till sjukhuset, säger Anna Bohlin.

Prestationsnivå tycks inte spela någon roll, inte heller hur gammal hästen är.
– Alla har lika stor chans att komma tillbaka. Däremot kan risken vara större för riktigt tunga hästar, som shire och ardenner, men det har med nedsövningen att göra. De kan få problem med att komma upp efter operationen.

När såret läkt tycks hästen inte vara besvärad

Ingreppet kan bara göras på ett sätt. Snittet måste läggas i mittlinjen, det är det enda ställe som håller att sy i, vilket görs mellan bukmusklerna. Man syr i tre lager: först längst in i bukhinnan med en 1,5 meter lång tråd som löses upp av sig själv efter några månader. Därefter sys underhuden och slutligen själva huden. När såret väl är läkt tycks hästen inte särskilt besvärad.
– Jag har sett flera hästar med bråck som fungerar bra, säger Anna Bohlin men påminner om att det kan innebära en ökad risk för kolik den första tiden efter operationen.
– Det är en stor omställning och det är inte helt ovanligt med lindrigare återfall under den tid de är kvar här på sjukhuset. Tarmarna ska komma i gång igen, de är stillastående, det är en annan miljö.

Vid en okomplicerad buköppning kan hästen åka hem efter någon vecka. Då handlar den första tiden om skrittmotion vid hand och boxvila/sjukhage.
– Hästen har ju fortfarande sitt bandage och det tar tid för såret att läka, så vi vill inte ha några explosiva rörelser. Gå ut och gå, beta, pyssla om den. Efter cirka sex veckor kan hästen röra sig mer och du kan börja longera eller tömköra lätt. Öka belastningen successivt.

Efter cirka tolv veckor kan man sitta upp igen.
– Det finns tävlingshästar som är tillbaka på åtta veckor. Det är fullt möjligt om det handlar om ett mindre snitt. Men de flesta har inte så bråttom.

Det tycks inte vara någon skillnad mellan hopp- och dressyrhästar vad gäller att komma tillbaka på samma nivå som tidigare.
– Dressyr på hög nivå innebär lika mycket anspänning som att hoppa stora hinder, och vi har inte sett någon skillnad mellan disciplinerna.

Inte skadligt med laser

Att använda laser och ljudvågor för att snabba på läkningen, som Philip Svitzer gjorde med Exclusief (se separat artikel), är inget Anna Bohlin vill kommentera.
– Det saknas bevis på att det verkligen fungerar. I min värld skulle det finnas bevis om det var så bra som de säger. Men det är inte skadligt, och många vill göra allt för att hjälpa sin häst.

Under rehabiliteringen är det viktigt att ha lite extra koll på aptit, träck, allmäntillstånd och givetvis såret. Och när du börjar röra på hästen finns mer att göra än att bara promenera rakt fram.
– Du kan stärka hästen genom andra övningar under konvalescensen, som att gå över bommar, ge er ut i skog och mark, klättra. En equiterapeut kan också hjälpa till med övningar för att stärka vissa delar.
– Tid, engagemang och en individuell plan. Det är de viktigaste bitarna för att komma tillbaka efter en buköppning, säger equiterapeuten Caroline Stenman. Hon har egen verksamhet och är anlitad av Evidensia Hästsjukhuset i Stav och Specialisthästsjukhuset Strömsholm. Hon har en tvåårig utbildning från Nederländerna, Focus on the Equine spine. Hon har träffat en hel del kolikhästar som ska rehabas efter en buköppning.
– Det viktigaste är att ha en individanpassad plan eftersom många parametrar spelar in.

Ser gärna att en equiterapeut kommer in efter två månader

Caroline Stenman jobbar tillsammans med en veterinär, och ser gärna att hon kommer in i bilden sex till åtta veckor efter operationen.
– Bukväggens hållfasthet och såret måste vara läkt före rehabiliteringen. I början handlar det om små aktiveringsövningar för rygg- och magmuskulatur. Att göra dessa övningar innan hästen sätts i gång och rids minskar risken för sekundära skador framöver. Jag ser en risk i att vi i dag tränar hästen för hårt för tidigt utan att först ha stärkt den ”inifrån och ut”.

Det handlar om anpassade dynamiska övningar som görs dagligen.
– Övningarna kan tyckas vara väldigt små, men gör stor skillnad. De gör hästen bättre förberedd när den börjar ridas.

Hon träffar ibland hästar där ägaren upplever att den inte presterar som förväntat och där ägaren inte ser sambandet med de fysiska problem hästen har efter tidigare buköppning.
– Detta hade kunnat förebyggas med mer riktad rehabilitering i samband med operationen.

Caroline Stenman önskar att Sverige var lite mer progressiv i rehabiliteringen och låter equiterapeuterna komma in i ett tidigare skede. Hon hänvisar till en studie från Michigan 2019, som visar att de som tidigt gjorde övningar fick snabbare resultat och därmed kunde återgå till arbete tidigare.

Allt är individuellt

Hon vill dock inte ge några specifika råd.
– Allt är så individuellt. De hästar jag jobbar med besöker jag med två-tre veckors mellanrum i runt åtta veckor. Sedan är jag noga med att påpeka vikten av att även framöver se sin häst från marken och att inte rida varje dag. Hästen måste få en chans att återhämta sig och bygga muskler igen.

Hennes erfarenhet är, liksom veterinär Anna Bohlins, att de flesta hästar med en okomplicerad buköppning kan komma tillbaka till tidigare prestationsnivå.

I morgon: Philip Svitzers häst buköppnades: ”Det var som att rida på ett skelett”

Fakta

Buköppning

Vanligaste anledning till buköppning: Akut kolik till följd av tarm som har lagt sig fel eller vridit sig.

Kostnad: Cirka 80 000 kronor (inkl moms) för hela vårdförloppet på sjukhuset, om det är okomplicerat. Behöver en bit av tarmen tas bort handlar det om cirka 100 000 kronor.

Överlevnad: Svårt att jämföra siffror då det beror på typ av kolik och hur snabbt hästen kommer in. På Helsingborgs Djursjukhus överlever 70-90 procent. En nyligen publicerad holländsk studie visar på 59 procents överlevnad.

Ras, kön och ålder spelar ingen roll för överlevnadsgraden.

De flesta hästar kommer tillbaka till tidigare prestationsnivå.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 18/2020.