Tankar från Falsterbo

Det handlar om segerns sötma och nederlagets bitterhet. Ingen annanstans är vinnarna så glada och förlorarna så besvikna som just i Falsterbo. Detta oavsett om det handlar om någon märklig amatörtävling, Nations Cup eller någon unghästklass.

Det handlar också om fattig och rik. Innanför ingången så viker männen med fläskkotlettfrilla, röda byxor och seglarskor av till höger i riktning emot VIP-tälten medan männen med bar överkropp och foppatofflor viker av till vänster bort emot traktorer och fyrhjulingar. Lite senare så möts de skilda världarna igen bland tälten på mässan och skapar den där speciella Falsterbokänslan.

Det handlar om vanliga hästmänniskor och proffs.  Normalt sett så har proffsen ett eget territorium där de är onåbara för de vanliga hästmänniskorna. I Falsterbo så kan mannen bakom dig i kön till korvmojjen mycket väl vara Rolf Göran Bengtsson eller Patrik Kittel. Den senare är betydligt lättare att upptäcka än den första på grund av höjdskillnaden mellan de två.

Det handlar om vardag och lyx. Likaväl som du kan shoppa ett par gummiboots och en hovkrats ute på mässan så kan du hitta svindyr utrustning. Där finns allt och du väljer själv. På samma sätt kan du välja vardag eller lyx när du köper en bakad potatis. Den finns potatisar med helt vardagligt smör, men även för den som känner för lite flärd i livet potatisar med lyxig löjrom.

Det handlar om varmt och kallt. När solen skiner är det hett i Falsterbo bland tält och arenor, men när regnet vräker ner så finns det få ogästvänligare platser på jorden att besöka, Sahara i sandstorm inräknat. Aldrig är det svårare att packa inför en resa som inför en vecka i Falsterbo, och även om du packar allt som du har i din garderob så kan man vara säker på en sak; att du har fel saker med dig.

Det är blandningen som gör Falsterbo speciellt. Det är ett årligt väckelsemöte för Sveriges alla hästmänniskor. En, för hästfolket, helig plats som de besöker en gång om året för att pånyttfödas innan de återvänder hem till slitet med de egna hästarna. Själv njuter jag att få betrakta detta spektakel på nära håll, och jag längtar redan till nästa år.