Tävlingsdrömmarna motiverade Elsa genom den svåra sjukdomstiden

Förra sommaren förändrades livet för den då 14-åriga Bollnäsryttaren Elsa Nordström. Hon hade nyligen skaffat en ny dressyrponny som hon tagit upp till FEI-klasser, och laget hade avancerat till elitserien. Elsa hade stora framtidsplaner, när hon plötsligt började känna sig konstig och trött.
– Jag trodde det berodde på värmen, det var ju så varmt den sommaren, säger Elsa till Ridsport.
– Men när jag började blöda näsblod sökte vi in till sjukvården, och då hade jag inte en tanke på att det kunde vara något allvarligt.

Snabbt kunde det konstateras att Elsa hade drabbats av Akut lymfatisk leukemi (ALL), och att hon omedelbart skulle påbörja behandling.
– Jag visste inte vad leukemi var, men fick veta att det var cancer.
– Min första kommentar till doktorn var att jag hade en viktig tävling helgen därpå och jag undrade om jag kunde rida den, minns Elsa.

Någon tävling helgen därpå var inte att tänka på. Elsa var redan svag och i ett dåligt skick av sjukdomen, och effekterna av behandlingarna tog hårt på kroppen.
– I början behandlades jag en gång i veckan och då mådde jag väldigt dåligt.
– Jag var väldigt svag och låg bara hemma, jag tappade muskler, var illamående och kunde varken springa eller sitta på huk.

Missade hela årskurs åtta

Beskedet om sjukdomen kom en vecka innan Elsa skulle börja åttan. Den långa behandlingen gjorde att hon aldrig hann börja skolan efter sommarlovet och att hela årskurs åtta försvann för henne.
– Jag gick bara två dagar i skolan under åttan, säger Elsa.

Jag visste inte vad leukemi var, men fick veta att det var cancer.

Tack vare snabb insats och effektiv behandling var sjukdomen borta från Elsas kropp efter bara fyra veckor. Men eftersom risken för att det ska finnas någon gömd cancercell kvar så fortsätter behandlingen under flera år. Först intravenöst i blodet, därefter i tablettform. I dagsläget har Elsa ett och ett halvt år kvar av sin behandling, men nu när det är tabletter tycker att hon mår ungefär som vanligt.
– Jag kan leva ett normalt liv, och även om sjukdomen kan komma tillbaka är det inget jag tänker på, säger Elsa.

Ibland orkade jag bara sitta på en stol utanför boxen och prata med honom.

Målet att komma tillbaka på hästryggen och få rida elitserien har varit sporren för Elsa under det tuffa behandlingsåret. Trots illamåendet, svagheten och sorgen över att tappa håret har Elsa funnit hopp och styrka hos sin ponny.
– Jag hade haft Ludvig i fem månader när jag blev sjuk, och vi köpte honom för att satsa på tävlingar. Vi hade precis börjat rida nationellt och kommit till elitserien med laget, det var tufft att inte få vara med då.

Hälsade på sin ponny varje dag

Elsas ponny Ludvig (Nørlunds El Leconte) reds av en annan ryttare i början av serien, och laget skötte sig så bra att de kom tvåa i sin grupp och höll sig kvar i eliten. Ludvig hölls igång av Elsas klubbkamrater, och trots sitt skick åkte Elsa till stallet varje dag för att hälsa på sin ponny.
– Ibland orkade jag bara sitta på en stol utanför boxen och prata med honom, men några gånger provade jag att sitta på honom efter att han gått ett pass.
– Jag är tacksam över att han är så snäll, hade han varit het och svår hade det aldrig gått.

Tidigt i våras började Elsa sakta men säkert bli lite starkare. Eftersom laget hade hållit sig kvar i elitserien levde fortfarande drömmen att få rida på denna elitnivå med Ludvig. Elsa började målmedvetet träna upp sin kropp med situps och styrketräning, och snart kunde hon göra sin första start.
– Jag var noga med att säga att hon inte hade några krav på sig om att det skulle gå bra, säger Elsas mamma Anna Persson till Ridsport.
– Men väl på plats på tävlingen såg jag att hon var där för att vinna.

I början gick Elsa ned i klasserna och startade några LA-klasser, och även om hon inte vann första starten så tog hon dubbla segrar vid den andra tävlingen. Och snart var hon tillbaka där hon var innan sjukdomen. Men att tävla på denna nivå och samtidigt genomgå en sjukdomsbehandling var inte det lättaste.
– Varannan månad behandlades jag i Uppsala och varannan i Hudiksvall, säger Elsa.
– När jag var i Uppsala stannade jag kvar en vecka, och även om det gick på en dag i Hudiksvall hade jag biverkningar i fyra till fem dagar efter behandlingen så varje gång försvann ungefär en vecka.
– Det gällde att kolla upp så tävlingarna låg bra till mot behandlingarna.

Det går nästan inte att förstå vad viktig en häst eller ponny kan vara under en sådan här behandling.

Siktar mot att rida SM individuellt

Första omgången av elitserien kunde Elsa inte vara med på, men hon deltog vid de andra. Laget kvalade till lag-SM där de kom på sjätte plats.
– Det var mitt första SM, och det var jättekul att få vara med.
– Nu är målet att kvala till SM individuellt nästa år, säger Elsa, som planerar att fortsätta rida ponny även efter att hon fyllt sexton.

För sin målmedvetenhet och sin kämparglöd utsågs Elsa till ”Årets kämpe” av Gävleborgs Ridsportförbund. Motiveringen till priset var följande:

”Med massor av drömmar och ambitioner, precis som man ska ha som tonåring.
Att leva ett aktivt liv med träningar och tävlingar tillsammans med en älskad ponny.
Så slås fötterna undan en dag. Mitt i den skönaste sommar lämnas ett besked som får världen att rasa.
Trots många dagar på sjukhus och tuffa behandlingar kämpar hon på och ser framåt utan att klaga.
Behandlingen är tuff och lång, men tack vare sin ponny som finns där och motiverar och ger kravlös kärlek håller hon dressyrdrömmarna vid liv.
Då hon inte kunde rida själv i elitserien i dressyr under hösten på grund av sjukdomen lånade hon ut sin egen ponny och fanns med under hela tiden och stöttade laget.
Årets kämpe 2018 är Elsa Norström – Bollnäs Ridsällskap”.

Vill helst gå hästgymnasium

Nu siktar Elsa längre framåt än till elitserien. Det realistiska målet är att komma till SM, men drömmen om att få starta internationellt finns också. I framtiden vill hon arbeta med hästar, hon vill bli tävlingsryttare och rida de högsta klasserna. Efter nästa sommarlov vill hon gå något hästgymnasium.
– Förhoppningsvis kan jag gå ut nian även om jag missade hela åttan, säger Elsa.
– Jag vet inte om betygen kommer att räcka, men jag hoppas få gå Naturlära eller Nytorp som ligger i Arbrå.

Under tiden gäller det att hålla sjukdomen i schack, och det tar fem år innan hon blir helt friskförklarad. Under tiden fortsätter hon utvecklas och motiveras av samvaron med Ludvig.
– Det går nästan inte att förstå vad viktig en häst eller ponny kan vara under en sådan här behandling, säger mamma Anna.
– Motiveringen att komma tillbaka på tävlingsbanorna gjorde att återhämtningen gick fantastiskt snabbt.

Fakta

Elsa Nordström

Namn: Elsa Nordström

Ålder: 15 år

Bostadsort: Bollnäs

Familj: Mamma Anna, Pappa Anders och storebror Oskar

Sysselsättning: Allt som har med hästar att göra.

Favoritmusik: Pop

Ser gärna på: Favoritfilm är Lejonkungen och favoritserien just nu är Jane the Virgin.

Läser just nu: En hästbok som Elsa läst typ tio gånger förut.

Äter helst: Max-mat eller grillat

Ponny: Nørlunds El Leconte (KP val f-09 e Klooster’s Eltino – Fairyhill Tristan, uppf Stutteri Stald Nørlund).

Främsta merit ännu så länge: Individuell tredjeplats i sista omgången av elitserien och Lag-SM.

Förebild: Lina Dolk, Cathrine Dufour.

Framtidsmål: Kortsiktigt är det SM och långsiktigt Grand Prix.

Eventuellt motto: ”Hakuna Matata”

Expandera