Avel
12 januari 13:30
Ridsportplus

Sjunkande siffror i ponnyaveln – sporten lockar mer

Intervjuer och analysBetäckningssiffrorna för ponnyer har varit historiskt låga under många år. När stona är mer värda i sporten än som avelsdjur ställs frågan på sin spets: Finns det risk att det blir brist på ponnyer för sport framöver? Ridsport tittar närmare på ponnyavelns utmaningar.

Sjunkande siffror i ponnyaveln – sporten lockar mer
Det föds bara ett 60-tal connemaraföl i Sverige per år. Importen är desto större. 300–400 connemaror köps in. Foto: Jenny Schwieler Staaf

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Fredrik Svahn, ordförande i Avelsföreningen Svensk Ridponny, har en dröm. Han önskar sig att en grupp kunniga ponnyuppfödare kunde gå ihop och gemensamt anlita en beridare för utbildningen av de unga ponnyerna. Minst tio ston skulle stuteriet behöva ha.

I verkligheten har de flesta ridponnyuppfödare bara ett eller ett par ston. Fredrik och Magdalena Svahn på Djupviks gård i Kolmården är på så vis ganska typiska för ponnyuppfödarkåren. I år fick de två föl. Fler ston i aveln är en svår ekvation för de flesta som föder upp ponnyer, eftersom det är svårt att sälja ungponnyerna.

– Köparna vill ha en färdig produkt. Men uppfödarna har inte plats och inte råd att hålla så många ponnyer så länge som krävs. Och det går inte att få lönsamhet om du ska köra ponnyn till en beridare som utbildar den. Därav min ”rosa tanke” på ett gemensamt stuteri, säger Fredrik Svahn.

Fredrik Svahn Och Valdo2
Fredrik Svahn, ordförande i ASRP, med familjens Elitpremierade ridponnyhingst Valdo. Fredrik drömmer om en ny form samarbete mellan uppfödare kring utbildningen av unga ponnyer. Foto: Eva Jangö

Ofta sent ute

Aveln inom ASRP är ytterst begränsad. Varje år betäcks något hundratal ston. Ett problem som Fredrik ser är att så få unga ston används i avel. ASRP har försökt att uppmuntra aveln med goda ungston genom ett premiesystem, men det utnyttjas inte av så många.

Det är först när stona har gjort sitt inom sporten som ponnyägarna börjar längta efter ett föl. Och då är det ofta väl sent. Det är inte lätt att få gamla tävlingsston som inte har haft föl tidigare att bli dräktiga.

Om Fredrik Svahn i ASRP drömmer om uppfödarkonsortium, drömmer Madeleine Beckman, ordförande i Svenska Connemarasällskapet, om ett mer irländskt synsätt på utbildningen av unga ponnyer.

Madeleine Beckman 0267(1)
Madeleine Beckman, ordförande
i Svenska Connemarasällskapet. Foto: Lars Nickesson

På Irland är det vanligt att man ser produktionen och utbildningen av unga ponnyer som ett familjeprojekt. Det finns gott om tävlingar dit man kan ta med en ung ponny, och en lång tradition av att ta fram unghästar för försäljning och export. En tradition som har gett tydligt avtryck inte minst i Sverige. I dag finns det fler importerade än svenskfödda connemaror på de svenska tävlingsbanorna.

– Vi utfärdar runt 60 pass per årskull föl i Sverige. Det är lite. Det är tack vare importen som vi överlever. 300–400 connemaror per år tas in – många med fantastiskt fin härstamning. Utmaningen är att få in dem i aveln, säger Madeleine Beckman.

Värda mer inom sport

Problemet är detsamma som Fredrik Svahn nämner: ponnyerna betingar ett högre värde som sport- och brukshästar än som avelsdjur och kommer därför inte in i aveln. Det finns inte fler än en dryg handfull uppfödare som tar mer än två föl per år, detta trots att Madeleine Beckman ser en bred marknad för rasen.

Framgångsrika tävlingsponnyer gör god reklam för rasen, men det finns också avsättning till ridskolor och som ridponnyer/små ridhästar till återvändarna – kvinnor födda på 60- och 70-talet som i vuxen ålder kommer tillbaka till rasen.

– Connemaran har ett starkt varumärke. Vi som avelsförening har en stor uppgift i att få fler intresserade av att avla.

Ponystat

Bilden i PDF: Ponnyavel statistik

New forest tappar mest

Den ras som har tappat mest i marknadsandelar sett över en längre tid är new forest. I dag är antalet betäckningar nere på en tiondel av vad de var för 40 år sedan – 11 betäckningar 2017. Håkan Erlandsson, ordförande i Svenska New Forest Föreningen, säger att fallet har bromsats och marknaden stabiliserats.

Men vi har svårt att konkurrera med billiga importer och måste i stället ha en kvalitetsinriktad avel.

– För tio år sedan fanns det för mycket hästar runt om i Europa. Nu har vi bättre balans. Men vi har svårt att konkurrera med billiga importer och måste i stället ha en kvalitetsinriktad avel, säger han.

Det handlar om att visa på fördelarna med att köpa svenskt: att vara trygg med hur ponnyns uppväxtförhållanden har varit. Och att få till samarbeten över rasgränserna vad gäller utbildningen av ponnyerna.

– Idealet är att sälja 5-och 6-åringar. Då är de lättsålda. Men ska man ha dem kvar så länge kan man inte ha så många ston i avel, säger Håkan Erlandsson med en suck. Själv har han halverat sitt antal och tar nu två till tre föl om året på familjens stuteri Stackarp.

Optimistisk

Ylva Lindh, ordförande i Svenska Welsh-ponny och Cobföreningen, går för egen del åt andra hållet med sitt stuteri Simberg. I anslutning till Fayre Oak Sales i år har hon importerat tre nya sektion B-ston från Wales som kompletterar de fyra som hon har sedan tidigare.

– Jag ser optimistiskt på framtiden. Det kommer inte att finnas tillräckligt med ridna ponnyer om några år. Har du en riden ponny får du den såld, säger hon.

Det kommer inte att finnas tillräckligt med ridna ponnyer om några år. Har du en riden ponny får du den såld.

Tävlingsfolket kan lägga stora summor på en welsh i tävlingskondition. För snälla och lättridna barnponnyer finns det också en marknad, men med en annan prislapp.

– Men det måste finnas något att göra för den som har en ungponny också. Jag tycker att det är tråkigt att antalet anmälningar till utställningarna har gått ner. Där finns ju något meningsfullt och roligt att göra med en ung welsh. Jag ser det som en uppgift för mig i föreningen att verka för att vända den trenden, säger Ylva Lindh.

Analys:

”Hoppfolket har inte tid att vänta”

Statistiken talar sitt tydliga språk. Av de 30 bästa ponnyerna i dressyr under helåret 2017 enligt Ridsportförbundets rankningslista var 14 svenskfödda och bara tre hade okänd stam. Motsvarande siffror för de 30 bästa ponnyerna i hoppning var bara sex svenskfödda. 17 hade okänt ursprung.

Varför hävdar sig de svenskfödda ponnyerna så mycket bättre i dressyr än i hoppning? Jag tror inte att svaret ligger i skillnader i avelsmaterial. Vi har ponnyer med internationellt gångbart blod för båda grenarna inom landet. Snarare handlar det om skilda förutsättningar och traditioner. Utbildningen av unga dressyrponnyer har en betydligt starkare ställning.

Dressyr är en långsiktig sport.  Det är vanligt att unga dressyrryttare själva tar fram sina ponnyer. Att fortsätta att utbilda och tävla ponnyn upp i klasserna under ryttarens sena tonår kan både ge värdefulla erfarenheter för framtiden och en grundplåt till nästa stora häst när ponnyn så småningom säljs till en yngre ryttare.

På hoppsidan blir det mycket tydligare att ponnytiden är kort. De flesta satsande föräldrar vill ha färdiga ponnyer till sina barn. De har inte tid att vänta på att ponnyn ska bli klar för större klasser, och vill inte riskera att stå med en ponny som kanske faller för mätstickan när den har växt färdigt.

Genvägen blir då att köpa en äldre ponny på den internationella marknaden. Vem ska då utbilda talangfulla unga svenska hopponnyer?

Eva Jangö, reporter

Nya regler

föreslås för att locka fler

Årets ungponnychampionat i hoppning för 5- och 6-åriga ponnyer fick ställas in på grund av för få anmälda. Särskilt 6-årschampionatet har dragits med små startfält i åratal, men nu har det blivit tydligt att något måste förändras om championatet ska kunna leva kvar.

En åsikt som flera uppfödare för fram är att sänka svårighetsgraden så att 5-åringarna hoppar Lätt C och 6-åringarna Lätt B. Motivet är att ponnyer i den åldern oftast är hos sin första tävlingsryttare som själv är väldigt ung.

Domarna kan bedöma ponnyns kapacitet även om hindren är lägre. Kanske går det också att förenkla kvalsystemet så att det inte känns så krångligt för nya ponnyföräldrar.

6årskatc Viktoria Olssonrasmusrt
Ungponnychampionaten ställdes in 2018. En annan ungponnytävling var finalen av Svenska Ridsportförbundet Ungponny i augusti. Segern i 6-årsfinalen kategori C gick till Viktoria Olsson och Rasmus IV (SWF, val, f 2012, e Rassini-Burhults Toy, uppf Maxine Sandahl, äg Sofia Olsson). Foto: Roland Thunholm

Artikeln och analysen publicerades första gången i Ridsport nr 24/2018.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-