Utmanande att beskriva temperament

Hanna Sassner är noga med att förklara att det inte handlar om att bedöma en hästs temperament, utan att hitta sätt att beskriva temperamentet, med ett protokoll som fungerar på samma sätt som protokollet för den linjära beskrivningen.
– Målet är att göra en objektiv beskrivning, inte att värdera vad som är bra eller dåligt, säger Hanna Sassner, som ingår i arbetsgruppen tillsammans med domare och anställda på SWB.

De unghästtester som finns i dag ska inte förändras. Det handlar alltså inte om att fälla upp paraplyer eller vifta med presenningar för att se hur hästarna reagerar. Det är en utmaning i sig att göra en temperamentsbeskrivning utifrån det som redan sker under testet.
– Vi tänker att vi utgår från löshoppningen där hästen rör sig fritt, för hästar som rids påverkas på olika sätt av ryttaren, säger Hanna Sassner.

Hästar har olika mätbara egenskaper

Hon betonar att temperamentet är en medfödd egenskap hos hästen, alltså något som inte påverkas av träning. Målet med att beskriva temperamentet är dels att få en mer fullständig beskrivning av hästarnas olika egenskaper, dels att få kunskap om temperamentets arvbarhet  så att även temperament i framtiden skulle kunna bli en del av SWB:s avelsindex.
– Vi vet från tidigare forskning att hästar har olika mätbara egenskaper som exempelvis att de är olika känsliga för beröring och har olika stor flyktbenägenhet.

Exakt vilka variabler som kommer att användas för att mäta temperament är långt ifrån klart, men man utgår ifrån hästarnas beteendemönster.
– Vi vill beskriva neutrala egenskaper, och inte använda laddade ord utan hellre uttrycka att en häst ligger högt eller lågt på en skala.
– När vi väl har kommit fram till ett användbart protokoll handlar det om att utbilda domarna så att alla dömer lika, men så långt kommer vi inte än på ett tag. Vi är fortfarande i stadiet: ”Går det här att använda som kriterier?”.

Inom hästvärlden används ett antal termer för att beskriva hästars temperament. Man pratar om ridbarhet, eller att en häst står högt i blod.
– Men vad menar vi med dessa begrepp? Vi behöver bli överens om ett gemensamt språk för att beskriva temperamentet, säger Hanna Sassner.

Projektet kan ta fem år

I år och nästa år kommer projektgruppen att göra tester för att se hur olika beskrivningar fungerar. Det kan ta fem år innan det finns ett färdigt protokoll.
– Om det här hade varit ett lätt arbete hade något annat avelsförbund redan gjort det. Det är svårt, men väldigt spännande, säger Hanna Sassner.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2022.