Utmattade hästar ska stoppas i terrängen

– Ingen vill se de där utmattade hästarna längre. 
Det säger Lars Christensson, före detta svensk förbundskapten, tränare, expertkommentator och Level 4-ban-designer. 

Frågan om hur trötta – eller snarare utmattade – hästar ska hanteras i terräng var ett diskussionsämne när det internationella ridsportförbundet, FEI, nyligen hade ett seminarium för aktiva, officials (de med FEI-uppdrag, till exempel banbyggare, stewards etc), media och andra intresserade. 

– Detta är absolut ett fokusarbete inom FEI just nu, fortsätter Lars Christensson. 

På seminariet diskuterades en skärpning när det gäller att plocka bort hinder från terrängen. Nu är det obligatoriskt att ett hinder plockas bort efter två fall på det. Men den samlade åsikten på seminariet var att även hinder som det ”bara” hoppas dåligt på ska tas bort.

Fler ögon behövs

Det kom också fram en enad uppfattning om att det behövs fler ögon i terrängen och att kommunikationen till Ground Jury, GJ, som tar det slutgiltiga beslutet om ett ekipage ska stoppas, behöver bli bättre. Nytt för i år blir till exempel att bandesignern ska vara ute i terrängen och rapportera till GJ vad hen ser när det gäller trötta hästar och farlig ridning. Alla funktionärer ska också få ett uppdaterat utbildningsmaterial om hur trötthet hos hästar kan kännas igen.

– Det är ett tufft beslut att plocka ett ekipage av banan. Här måste alla hjälpas åt, säger Lars Christensson.

Fälttävlan har haft ögonen på sig när det gäller hästvälfärd långt innan det började storma kring dressyren i slutet av förra året. 

Att kunna visa ”a good picture” har varit ett ständigt diskussionsämne och nu har frågan aktualiserats ännu mer. Ryttaren är alltid den som har det slutgiltiga ansvaret för sin häst, men i stridens hetta och massor av adrenalin i kroppen fungerar bedömningsförmågan sämre. 

– Ryttarna är tävlingsmänniskor som vill vinna. Om de har en chans till en bra placering kommer de inte att hålla tillbaka för att det inte ”ser bra ut på tv”. Därför måste detta bli allas ansvar, sa Sam Watson, ryttare och mannen bakom statistikföretaget Equirating, på seminariet. 

Tung bana vid EM

Hur utmanande en terräng är beror på saker som hur kuperad den är och underlaget. 

– Här har bandesignern ett ansvar för att göra en bana som inte tröttar ut hästarna för mycket, säger Lars Christensson.

Vid EM i Frankrike 2023 var det många hästar som var riktigt trötta vid mål. Underlaget var tungt och detta korrigerades till viss del med att en bit av banan togs bort. Samtidigt behölls slutet – målrakan var en uppförsbacke med en stor oxer, något som rimligen inte gav hästarna en angenäm avslutning. 

– Samtidigt får slutet av banan inte vara för enkel, för då kan ryttaren underskatta hela banan och kanske ta större risker, sa Sam Watson. 

Bekräftande kval

En annan nyhet, för att se till att årets OS-ekipage är klara för Paris, är att de ska göra ett bekräftande kval i kort fyrstjärnig klass i vår, bland annat i Gärds.

– Där har det också kommit ett skärpning när det gäller statusen på officials för att säkerställa att det blir ett korrekt kval, säger Lars Christensson. 

Andra saker som diskuterades på FEI-seminariet

• GJ:s placering. Ofta sitter Ground Jury tillsammans i tävlingens ”ledningscentral” och följer vad som händer via monitorer. Det föreslogs att någon eller några borde vara ute på banan och
  kanske även i ryttartältet som brukar finnas i målområdet, för att följa reaktioner där. 
• Möjlighet att kunna anlita kompetenta personer som håller koll vad som händer ute på banan och rapporterar till GJ.
• Att en ryttares sanktioner ska kunna skärpas i efterhand om en trött häst har pressats för hårt.
• Att vara observanta även på ryttare som är trötta, för det är ofta då misstagen görs och i fälttävlans terrängprov kan även små misstag få stora konsekvenser.

Fullblod på väg tillbaka i fälttävlan

Det har traditionellt sett varit hög andel fullblod i fälttävlanshästar, då dessa är mer
lättränade och anpassade för att galoppera fort och länge än halvblodshästar. 

Sedan distanserna och steeplechasen togs bort har andelen fullblod i hästar i Badminton minskat från 72 procent till 55 procent. I lägre klasser har andelen fullblod minskat ännu mer. 

Det är rimligt att anta att detta påverkar den genomsnittliga orken och galoppförmågan hos fälttävlanshästar på ett negativt sätt. 

Trenden går nu mot att toppryttarna börjar prioritera mer fullblod i sina hästar igen, bland annat för att de är mer naturligt snabbgalopperande och hästarna ofta kan hålla sig kvar i toppen längre.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2024.