Utredning om övergödning får kritik för sin brist på fakta

Hittills har 53 remissinstanser svarat på den statliga övergödningsutredningen, som bland annat pekar ut hästhållning som ett miljöproblem och menar att det finns stora brister i hanteringen av hästgödsel. Ridsport har gått igenom alla dessa remissvar, liksom de yttranden som kommit in, bland annat från hästföretagare och initiativtagarna till namninsamlingen som startade i somras.

Bland de tyngre remissinstanserna finns Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som har kommit med ett långt svar skrivet i skarpa ordalag.
”Utredningens slutsatser om hästhållningens miljöpåverkan bygger på bristfälligt underlag och är starkt generaliserat”, skriver SLU, som också konstaterar att en del av förslagen skulle förändra förutsättningarna för tätortsnära hästhållning så till den grad att verksamheter kan komma att tvingas lägga ned.

Antaganden utan stöd

Sveriges Lantbruksuniversitet konstaterar att utredningen gör ett antal antaganden som inte stöds av den statistik och kunskap om svensk hästhållning som framkommit i Jordbruksverkets rapport Hästhållning i Sverige 2016. Där framkommet bland annat att över 90 % av rikets hästhållare sprider gödseln på egen mark eller låter annan lantbrukare ta hand om gödseln.

”Det är anmärkningsvärt att utredningen bortsett från denna informationskälla, som är den enda nationella, statliga källan till information om hur hästhållningen i landet ser ut och bedrivs” skriver SLU.

Bristande beskrivningar

SLU konstaterar också att ”utredningen brister anmärkningsvärt i hur man beskriver och föreslår åtgärder för utomhusytor för häst. Hästanläggningar består inte enbart av stall utan också av rasthagar/ vistelseytor som ofta också är särskilt anlagda för att undvika att bli söndertrampade och olämpliga att vistas i. Anlagda ytor är förhållandevis kostsamma att anlägga och kan därför inte ingå i en växtodlingsrotation”, skriver SLU som en kommentar till att det i utredningen talas om att en hästhage inte bör användas mer än tio år.

Även Jordbruksverket uttrycker i sitt svar tveksamheter. Bland annat vill verket inte se förordningar kring hästhållning och gödsel om man inte först räknar fram åtgärdernas kostnader, effekter och tillämpbarhet.

Så långt inställningen från de två organisationerna som föreslås utreda ett nytt regelverk vidare.

Besynnerligt förslag

Organisationen Hela Sverige ska leva har också frågetecken kring utredningen.
”Förslaget om en särskild utredning och regler för hästhållning finner vi lite besynnerlig, i synnerhet i de detaljer som utredningen visar i bilaga 4. Skulle motsvarande regler överföras till lantbrukets övriga djur är det frågan om det går att ha någon djurhållning överhuvudtaget” skriver organisationen.

Det är viktigt att eventuella beslut baseras på fakta, korrekt statistik och inte overifierade påståenden

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet markerar mot dåligt underbyggda formuleringar i sitt remissvar. ”I texten framgår bland annat att ’flera aktörer påtalat hästhållningens påverkan’ samt att ’det har framförts till utredningen att hästgödsel hanteras oförsiktigt’. Det är viktigt att eventuella beslut baseras på fakta, korrekt statistik och inte overifierade påståenden, skriver SvRF och skickar också med resultat från enkäten som gjordes i somras, och där det framkom att ungefär 52 procent av anläggningarna som svarade har hagar inom  tio meter från diken, vattendrag eller annat ytvatten och att 81 procent mockar sina hagar.

Ett antal kommuner har valts ut som remissinstanser. Flera av dessa är positiva till att hästhållningen regleras, medan andra inte tar upp den saken alls i sina svar, och ytterligare andra är tveksamma eller rentav emot.

Lunds kommun skriver att ”hästhållning är, framför allt i Lunds kommun, av avsevärd betydelse såväl ur ett näringslivsperspektiv som ur ett fritids- och idrottsperspektiv. Därför är det av yttersta vikt att avstå regleringar som riskerar att drabba häst- och stallägare negativt”.

Försämrar villkoren

Norrköpings kommun tar upp problemet med målkonflikter i sitt svar.
”Norrköpings kommun ser positivt på att man vill se närmare på hur miljöpåverkan från hästar kan minska. Men det får inte glömmas att hästhållningen runt om i Sverige ser väldigt olika ut, speciellt om det jämförs mellan stall på landsbygd och i storstadsområden. I utredningen går det att läsa kraftigt generaliserade uppgifter om hur hästar hålls i Sverige, uppgifter som inte bör ligga till grund för ny lagstiftning” skriver kommunen, som menar att förslagen riskerar att kraftigt försämra villkoren för att exempelvis bedriva häst- och ridskoleverksamhet, och att de kan leda till att stadsnära verksamheter tvingas att lägga ner då betesyta är en trång sektor.

Långtifrån alla remissinstanser tar upp förslagen kring hästhållning i sina remissvar, utan lägger fokus på de andra delarna i utredningen. Av dem som nämner hästhållningen är ett antal positiva till reglering, såsom länsstyrelsen i Jönköping, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket.

Yttranden har också kommit in från personer och organisationer som inte är remissinstanser, däribland Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA som konstaterar att det i stort sett saknas vetenskapligt underlag för den föreslagna regleringen av hästhållning. SVA efterlyser vidare analys av hur de förslagna åtgärderna skulle påverka hästhållningen samt hästars välfärd och hälsa.

Centerpartiets hästgrupp har också skickat in ett yttrande, där de skriver: ”Så som utredningen är framställd pekas hästen ut som miljöbov trots att det saknas underlag som visar hur hästen påverkar både lokalt och sammantaget nationellt”. De vill se ett bredare forskningsunderlag innan några åtgärder vidtas.

Även Ullrica Landmér, initiativtagare till namninsamlingen mot övergödningsutredningen, har skrivit ett yttrande om vilken stor påverkan det skulle bli för hästhållningen med en reglering som bygger på underlaget i utredningen.

Ett antal remissinstanser har ännu inte kommit med sina svar, däribland LRF, Svenskt Näringsliv, Ridskolornas Riksorganisation, samt flera länsstyrelser och kommuner.

Här kan du hitta remissvaren.