Krönika
3 augusti 10:11

Vågar vi vända på stenarna när vi möter en ny verklighet?

GästkrönikaÄr verkligen Sverige det hästland vi säger oss vara? Den frågan ställer sig Ridsports gästkrönikör Christina Olsson, som tittar på hur hållbarheten påverkar all hästverksamhet. Kommer hästlivet vara tillräckligt attraktivt i framtiden med alla nya utmaningar?

Vågar vi vända på stenarna när vi möter en ny verklighet?
Christina Olsson är avelsvärderingsnämndens ordförande, uppfödare, agronom och avdelningschef på Svensk Travsport Foto: Roland Thunholm

Hållbarhet är på ”allas” agenda i dag, vilket förstås även påverkar all hästverksamhet. Vi som håller på med hästar möter utmaningar bland annat i form av höga bränsle- och elpriser och högre foderkostnader. Sämre postgång som påverkar transportsperma i vissa delar av landet, bristande tillgång på veterinärer och till det kommer nya krav på hästhållning med momsproblematik, med mera. Kan vi fortsätta att göra som vi alltid gjort och tro att alla kan och vill fortsätta vara med?

Kommer ”hästlivet” vara tillräckligt attraktivt med de utmaningar vi nu
möter? Vad och hur kan vi göra för att det ska vara enkelt, mer kostnadseffektivt, miljövänligt och hästvänligt att vara med i framtiden?

Speciellt de tävlingsformer som i dag har relativt få starter, svag ekonomi och arrangemang som är helt beroende av ideella krafter, i många fall dressyr och fälttävlan, riskerar hamna i en negativ spiral. Vikande startfält gör det svårt att få ekonomi på tävlingarna, vilket kan leda till minskat tävlingsutbud. Resor blir längre och kostnader ökar för de som tävlar, med ökade påfrestningar både för hästar, människor och miljö.

Kan vi fortsätta att göra som vi alltid gjort och tro att alla kan och vill fortsätta vara med?

Är verkligen Sverige det hästland vi säger oss vara? Vi har förhållandevis få internationella tävlingar, vilket medför att våra elitryttare måste resa långt eller flytta för att få internationella meriter. Våra ryttare på internationell toppnivå är också påtagligt ofta verksamma utomlands.

Internationell avelsstatistik grundar sig också på internationella tävlingar, vilket missgynnar vår egen avel och uppfödning i ett globalt läge där lokalproducerat i alla led, även hästar, borde vara en fördel.

Kan vi förändra vår tävlingsstruktur så att fler kan delta på sin egen nivå i procentklasser/olika höjder eller olika åldersklasser för ryttarna? Digitala tävlingsformer och nya aktiviteter? Att delta kan vara en del i utbildningen, för både hästar och ryttare. Instruktörshjälp och/eller tydligare uppföljningar kanske ska erbjudas på vissa tävlingar i stället för en del av kvalreglerna i dressyr?

Kan, vågar och vill vi ”vända på stenar” för att värna om den unika svenska ”hästsjälen” när vi möter en ny verklighet?

Våra ryttare på internationell toppnivå är också påtagligt ofta verksamma utomlands.

Hästägande är en förutsättning för både avel och sport, som är två helt nödvändiga ekrar i ett och samma hjul. Ett hjul som behöver rulla för en bred och livskraftig hästsport och hästnäring i framtiden.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2022.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

99:- i månaden