Veterinärt
22 februari 2023 15:34
Ridsportplus

Vanligt med för långa bett

BettskadorNär veterinärerna Christine Levring och Marika Niklasson undersöker munhålan på en häst brukar hästägaren få en rad aha-upplevelser. Ofta blir det även en rensning i bettarsenalen.

Vanligt med för långa bett
Marika Niklasson känner med fingrarna hur stort bett som får plats i denna hästs mun. Foto: Lina Kronholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Christine Levring och Marika Niklasson, båda veterinärer, brinner för att informera hästägare och sprida kunskap om hur hästar fungerar i munnen och hur vi ska få bettet att passa så bra som möjligt.
    – Då kan hästen prestera bättre. Målet är att hästen går med stängd och avslappnad mun när den rids, och att den håller bettet stilla, säger Christine Levring.

    Hon berättar om Polisrytteriet i Malmö, där hon skött hästtandvården i fyra år.
    – När jag började hade hästarna för långa två- och tredelade bett, med bettdelar som inte var ergonomiska för dem, eller kandar. Polishästar arbetar många timmar dagligen med bett i munnen och majoriteten av dem hade betselorsakade skador på tänder och vävnader i munnen.
    – Efter individuell tillpassning av bett till varje häst försvann gradvis de bettrelaterade skadorna.

    Dsc_1949
    Marika Niklasson och Christine Levring är båda specialutbildade i hästens munhälsa.

    Christine Levring utbildade sig efter veterinärexamen 2010 inom hästtandvård i Sverige och utomlands och vidareutbildar sig kontinuerligt inom NCED (Nordic College of Equine Dentistry) och EVDA (Equine Veterinary Dental Association). Hon tar hand om avancerade fall och är remissinstans för andra veterinärer gällande lagningar och utdragning av tänder.

    Marika Niklasson arbetade efter veterinärexamen mest med reproduktion och hästuppfödning, men hennes erfarenheter av sporthästar har gett ett växande intresse för problem med munhälsa. Hon har vidareutbildat sig på området på SLU och internationellt och har arbetat tillsammans med Christine i 1,5 år. Marika har hand om rutinundersökningar och förebyggande hästtandvård. Foto: Lina Kronholm

    Går igenom utrustningen vid munkoll

    Samma sak upplever många hästägare; när bettet blivit  anpassat till hästens mun beter den sig annorlunda vid ridning.
    – Vi går igenom utrustningen när vi gör munkontroll, säger Marika Niklasson.
    – Vi vill få hästägare att tänka efter vilken verkan utrustningen har på varje häst. Många anpassar bettet noga efter hästens mun, men kullkastar sedan allt genom att dra åt nosgrimman så hårt att hästen får spända käkar eller har en rem framför bettet som trycker det bakåt mot framför bettet som trycker det bakåt mot kindtänderna så att det får fel inverkan.

    Vi ser mer förslitningsskador på tänderna av bett än direkta sår i munhålan.

    Marika Niklasson

    Att välja rätt bett kräver kunskap om hur hästens mun ser ut och hur det enskilda bettet verkar. Detta är smart att kontrollera medan hästen är sederad efter tandundersökningen. Först känner Christine Levring med pekfingrarna mot varandra inne i hästens mun, de motsvarar bettet och ger en känsla av hur mycket plats det finns.
    – Om lanerna i överkäken trycker mot mina fingrar kan hästen inte ha ett rakt bett eller ett tredelat där de ledade bitarna står upprätt, för de kommer att orsaka tryck.

    Dsc_1588
    ”Det finns många missförstånd om bett, framför allt kring längden på dem. Till exempel påstår en del bettillverkare att hästens mankhöjd (!) avgör hur långt bettet ska vara”, säger Christine Levring. Foto: Lina Kronholm

    Två fingrar ska få plats

    När hästen fått sitt ordinarie träns på sig känner hon med fingrarna runt bettet efter belastningspunkter i munnen och utanpå kinden mellan första kindtanden och bettet. Det ska få plats två fingrar där, annars kan mungipan klämmas mellan bett och tand. Mungiporna är känsliga för tryck eftersom blodförsörjningen där störs lätt och det kan på sikt ge sprickor.

    Fakta

    Vargtänder

    Dsc_1571
    Vargtänder Foto: Lina Kronholm

    Vargtänderna är belägna framför första kindtanden och är en evolutionär rest som kommer på en del hästar.

    Det råder ofta diskussion kring om och när vargtänder ska tas bort. Christine Levring ger rakt besked:
    – Eventuella vargtänder ska tas bort innan hästen får ett bett i munnen.

    Vargtänderna har nerver, precis som övriga tänder, och bett som ligger emot dem kan ge ilningar och det ger hästen en dålig erfarenhet av bett.

    Om hästen ska ridas bettlöst eller inte används i ridning/körning alls, kan vargtänderna vara kvar.

    Bettet ska inte vara längre än att det kan ligga an mot mungiporna med mjuk kontakt, utan att klämma. Längden är enklast att pröva ut med ett rakt bett, det ska inte sticka ut på någon sida.
    – På en normal varmblodig ridhäst brukar 10 till 11,5 cm vara lagom, vilket förvånar de flesta hästägare. Det längsta bett jag hittills rekommenderat var 13,5 cm och det var till en shirehäst, berättar Marika Niklasson.
    – Vi vill hitta lösningen för varje häst och diskutera med hästägaren eller ryttaren för att hitta rätt. Vi utgår från vad hästen ska prestera och hur detta kan vara kopplat till munhälsan och utrustningen.

    Hästens gom är känslig

    Många hästägare får en riktig ögonöppnare när Christine Levring eller Marika Niklasson visar orsak och verkan av betten. Ett exempel är att övergångarna i de tredelade betten kan se olika ut; antingen vara platta eller upprätta, vilket har stor betydelse för hur bettet verkar i munnen.
    – Hästens gom är känslig och har en inbyggd reflex att forsla bakåt foder som trycks upp i gommen, för att ge plats för nytt. När det i stället är ett för långt bett som trycker upp mot gommen, kommer hästen att greja med bettet och trycka det bakåt mot kindtänderna, säger Christine Levring.

    Med tiden uppstår då förslitningsskador på tänderna, ibland ända in till pulpan.
    – För långa tvådelade bett som ställer sig upp i munnen vid ett tygeltag ger sådant tryck i gommen.
    – Vi ser mer förslitningsskador på tänderna av bett än direkta sår i munhålan, inskjuter Marika Niklasson. Den vanligaste orsaken är för långa bett, så ibland blir det en hög andel skrotade bett efter att vi varit i ett stall.

    Vi utgår från vad hästen ska prestera och hur detta kan vara kopplat till munhälsan och utrustningen.

    Christine Levring

    Ridsport är med när de båda veterinärerna arbetar i ett privatstall respektive på Saxtorps hästklinik i Landskrona.

    Dsc_1496
    För att se kindtänderna krävs munstege. Foto: Lina Kronholm

    Specialiserat sig på hästars tänder

    Munhåleundersökningarna inleds med att hela hästens huvud känns igenom och det görs en kontroll av att ansiktet är symmetriskt framifrån sett. Underkäken känns igenom på jakt efter bulor eller varma områden.
    – Om något i hästens kroppshållning tyder på ohälsa som inte har med munhålan att göra, upplyser vi hästägaren om det och ber dem kontakta annan veterinär kring detta. Vi har specialiserat oss på hästars tänder och utför färre hältutredningar och annat, säger Marika Niklasson.

    Hästen sederas inför undersökningen och får munstege på, sedan kan den vila huvudet mot en ställning. Veterinärerna arbetar från en ergonomiskt riktig stol och börjar med att spola rent hästmunnen från lösa foderrester. En ljusförsedd
    kamera används för att undersöka munhålan och hästägaren kan följa alltsammans på en bildskärm.
    – Det finns en föreställning om att vassa tandkanter ska raspas ner, men tändernas kanter ska vara vassa till viss del för att kunna sönderdela fodret ordentligt. Hästens tuggmönster innebär att den först maler tänderna på ena sidan och sedan på den andra. Det förutsätter en viss skärpa, säger Christine Levring.

    Tänderna kan slitas ojämnt

    Dsc_1831
    Koll av längd och tjocklek på bett. Foto: Lina Kronholm

    När det är problem med någon tand kan det uppstå asymmetri i de malande rörelserna och då kan tänderna slitas ojämnt. De vassa kanterna kan då orsaka sår i kindens insida eller låsningar i tuggmönstret.
    – Då åtgärdar jag orsaken till att hästen tuggat avvikande och återskapar balans, innan jag slipar ner det vassa, säger Christine Levring.

    Det är svårt att själv upptäcka om något är i olag i hästens mun. Det som går att se är framtänderna och mungiporna, men det viktigaste området finns längre in i munnen.
    – Oftast försöker hästen tala om för ryttaren att något är fel genom att gå och gapa, vara tung i handen, skaka på huvudet eller gå ojämnt på tyglarna, säger Christine Levring.

    Andra symtom kan vara att hästen tappar tuggat foder eller luktar illa i munnen.
    – Men hästar är bra på att dölja obehag, jag har sett fullt fungerande tävlingshästar som haft ruttna pulpakanaler.

    Det borde vara lika självklart med en årlig genomgång av hästens munhåla som att anlita hovslagare regelbundet, menar  Marika Niklasson.
    – När hästägare fått kunskap om hästmunnar och bett kommer de att välja bett med större omsorg och det förbättrar hästvälfärden.

    Dsc_1423-2
    Oändlig variation finnes. Foto: Lina Kronholm

    Fakta

    Viktigt att växla bett ofta

    Dsc_1925
    Det är stor skillnad på hur ett tredelat bett verkar i hästens mun, beroende på om mittdelen platt eller upprätt. Foto: Lina Kronholm

    Veterinärbesöket AB rekommenderar alla att växla bett ofta, på så sätt undviks ensidigt tryck och förslitning. Beroende på hur mycket plats hästen har i munnen, växla mellan:

    • Rakt bett eller ledad modell av rakt bett
      Så kallat lock-bit som kan låsas och bli rakt.
    • Två- eller tredelat bett
      Kontrollera hur övergångarna ser ut, bettet ska gärna ha fasta ringar, vilket minskar risken för att hästen nyps i mungipan. Bettskivor kan också fungera mot nyp.
    • Bettlöst

    Fakta

    Mun och bett väl studerade

    På senare år har det kommit flera vetenskapliga studier kring hur det faktiskt ser ut i hästens mun och vilka skador som kan uppstå av bett och nosgrimmor. Detta är ett axplock:

    • Begränsat utrymme
      I en finsk undersökning av munnar och bett hos 554 hästar och ponnyer hade merparten för kort eller för långt bett i förhållande till munnens bredd. I medeltal hade hästarna plats för ett 14 mm tjockt bett, utan att det tryckte på tungan.
    • Ofattbart hårt tryck
      I en sammanfattning om nosgrimmor på Research Gate, anges att studier har visat att medan en blodtrycksmanschett på människor verkar med ett tryck på 250 mmHg (millimeter kvicksilver), kan nosgrimmans tryck över näsbenet uppgå till mellan 200 och 400 mmHg. Det är ett rejält, statiskt tryck hästen förväntas arbeta med.
    • Munskador borde bedömas strängare
      Vid en dansk kontroll av hästar och ponnyer inför deltagande i danska mästerskapen i dressyr, hoppning och fälttävlan år 2020 hade 342 av dem bettrelaterade skador. De flesta hade skavsår som inte blödde, men forskarna med veterinär Mette Uldahl i spetsen menar att munskador borde bedömas likadant som blod från munnen. Dels undersökas före start, vilket gjordes i denna studie, dels borde det ingå som en faktor i bedömningen av om hästen är i tävlingsmässigt skick eller ej.

    Källor:

    • Oral dimensions related to bit size in adult horses and ponies. M Anttila et al, 2022. 
    • Pre-competition oral findings in Danish sport horses and ponies competing at high level. M Uldahl et al, Animals 2022.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden