Växtgiftsrester ger hästgödsel dåligt rykte

Giftet som påverkar växterna heter pyralider och kan vara aminopyralid, pikloram eller klopyralid. Det är mest det senare som används inom svenskt lantbruk, något över 12 ton per år, vilket är knappt en procent av den totala förbrukningen. Klopyralid används för att spruta bort större ogräs vid odling av spannmål, raps och sockerbetor, men är mycket stabilt och har hittats i marken flera år efter användning.

Gödsel boven i dramat

De senaste tre åren har vanliga hemmaodlare upptäckt att många av deras växter – framför allt tomat, chili och ärtor – blivit missbildade på olika sätt och i en undersökning gjord av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) uppgav närmare 30 procent av dem att den misstänkta källan var lokal stallgödsel.

Det här problemet har aktualiserats genom trädgårdsexperten och -journalisten Lena Israelsson, känd bland annat från trädgårdshandböcker och artiklar om odling.

– Det var 2019 som jag själv fick förvridna, konstiga tomatplantor och sedan hörde talas om sambandet pyralidrester och skadade växter i USA och England. Efter ett upprop på Facebook fick jag rapporter om samma sak här, berättar Lena Israelsson, som sedan dess varit drivande för att få fram all information kring dessa bekämpningsmedel.

Små mängder, stora bekymmer

I den omfattande rapport som FOR har gjort, framkommer att problemet med pyralider är mer utbrett än man först trodde och detta spiller över på hästnäringen. Många stall har kunnat sälja sin hästgödsel till hobbyodlare i närområdet, men så länge klopyralid används, kan det behövas analys av innehållet innan någon vågar använda gödseln. Detta blir ytterligare en försvårande omständighet för att bli av med hästgödsel, särskilt som analyserna bör göras vid speciella laboratorier som kan påvisa även små mängder pyralid.

Det har visat sig att några få miljarddelar per kilo (µ/kg) räcker för att känsliga växter ska bli skadade. I Norge och Nederländerna finns laboratorier som utför dessa förfinade analysmetoder, men det kostar mellan 1000 och 3000 kr.

Hästen i sig påverkas inte av att äta kraftfoder, hö eller halm som behandlats, pyraliderna går rakt igenom kroppen och hamnar i gödsel och urin.

Namninsamling igång

Just nu pågår en namninsamling för att regeringen ska arbeta för ett stopp mot pyralider. Den kommer att överlämnas till Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister och Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister, inom kort. Både privatpersoner och företag kan skriva på.
Hittills har en rad jord- och gödselföretag skrivit på, liksom Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna, tillsammans med en rad profiler inom trädgårdsbranschen.
-Vi hoppas på att det blir en sten som kommer i rullning. Det mest realistiska är att Jordbruksverket får ett uppdrag att se över pyraliderna, säger Lena Israelsson. Svenska politiker kan påverka Jordbruksverket att ta fram fakta, utreda, göra analyser och även driva frågan i EU.

Pyralider är godkända som växtskyddsmedel i hela EU. I EU-förordningen 1107/2009 står att för att godkännas får växtskyddsmedel ”inte ha några oacceptabla effekter på växter eller växtprodukter”.

Ogräsmedlen godkänns alltså med användningen på åkern i åtanke, inte de skador som låga halter av pyralider kan orsaka hos de fritidsodlare som använt gödsel som kommer från den åker som behandlats med ämnet. Enskilda medlemsländer har rätt att förbjuda pyralider.

Mer om pyralidrester i hästgödsel kommer i en artikel i Ridsport nr 10.

Den intresserade kan läsa hela FOR:s rapport här.