VBR: Skapa energisnål ridning med rätt sits

Bara genom att titta på din häst kan jag direkt se vilka svagheter du har som ryttare.” Med dessa ord inleder Lena Gunnarsson, legitimerad sjukgymnast och ryttare, dagens sitsoptimering på temat VBR, vertikal balanserad ridning.

–Din häst är klart lägre i bröstkorgen på höger sida och har en rätt dominerad högerbog, vilket gör att jag vet att du som ryttare sitter med tyngdpunkten till höger när du rider. Har ni det kämpigt i vänster varv och med högergaloppen? frågar Lena Gunnarsson.

Jag svarar ”ja” och tänker på gårdagens dressyrpass där jag inte alls fick igenom ytterbogen som jag ville och ser framför mig hur bakdelen sladdade ut i hörnen.
– Nu är målet att ta reda på vad du behöver för att du ska kunna sitta vertikalt och i neutral bäckenposition. När vi har löst det kommer du antagligen inte att ha några problem längre, säger Lena Gunnarsson.

Tre grundpelare

För fyra år sedan började Lena Gunnarsson att jobba med sitsoptimering och för tre år sedan utvecklades VBR, vertikal balanserad ridning, tillsammans med Maria Hallring.

VBR bygger på modern forskning om hästens och ryttarens rörelsemekanik och handlar i grunden om tre saker: kraft, energi och rörelse. Med enkla verktyg får du förståelse för hur du ska sitta över hästen för att få så energisnål ridning som möjligt. Det vill säga, att ryttaren ska bli så enkel last som möjligt för hästen att bära på.

Under analysen går de igenom häst, ryttare och sadel. Alla tre delar är viktiga pusselbitar för en energieffektiv ridning i balans, menar Lena Gunnarsson.

– Allt handlar om matematik och utgår från hästens rörelsecentrum (gravitationspunkten, red anm), bröstkota 12–14, som ligger under det djupaste sadelläget. Därifrån startar hästens rörelse och där-ifrån kan jag beräkna det moment som ryttaren påverkar hästen med. När ryttarens och hästens rörelsecentrum sammanfaller med varandra blir ridningen som mest energieffektiv, och det är då du har förutsättning att hoppa högre, vända snabbare eller till exempel piaffera lättare, säger Lena Gunnarsson.

Övningar och sadelkoll

Då är det dags att se om mina svagheter speglar det som Lena Gunnarson såg hos min häst. Ett par rörlighetsövningar senare konstaterar hon att så är fallet. En ostabil högerskuldra och ostabila höfter är anledningen till varför min häst kompenserar som den gör; med dessa svagheter kan jag inte sitta centrerat över hästens ryggrad i vänstersvängar/ställning. Jag hamnar på hästens utsida.

Vi går även igenom min sadel, som visar sig vara för smal för mitt bäcken. Lena Gunnarsson klipper till ett par små bitar av ett liggunderlag och stoppar in strax under lilla sadelkåpan. Min sits blir genast bättre.

– Jag brukar säga att sadeln har två sidor. Den ena är hästens, den andra är ryttarens. Man behöver inte alltid köpa en ny sadel utan kan jobba med det man har, förklarar hon och passar samtidigt på att flytta bak stiglädren så att de blir på rätt ställe i förhållande till min höft.

– Känner du att den djupa bålstabiliteten kopplats på utan att du tänker på det? Det är exakt den känslan du ska leta efter. Då vet du att du sitter i vertikal balans i neutral bäckenposition. När det är rätt känns det lätt.

Justeringar ger resultat

Dags att jobba med svagheterna på ridbana. Lena Gunnarsson ger mig tre saker att tänka på som är direkt kopplade till mina svagheter och som ska hjälpa mig att bli rak och symmetrisk.

Jag sitter upp, gör justeringarna och min häst bär sig lika bra i vänster som i höger varv.
– Det beror på att din nya tyngdpunkt hjälper hästen att rotera rätt i förhållande till sidböjningen, säger Lena Gunnarsson och påminner mig om att ta fram och höja handen lite för att öka min bålstabilitet.
– Det hjälper honom att lyfta framdelen, säger hon.

Samtidigt som jag blir glad över känslan att så lite kan göra så mycket blir jag ledsen över att jag inte har förstått att jag har haft dessa svagheter. Men nu har jag fått verktyg som hjälper mig att jobba med min sits i balans och kunskap om var jag ska börja leta när ett eventuellt hinder dyker upp.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 11/2019.