ReproduktionVad som händer i stoets livmoder har fullt fokus i stoägarens tankar under brunstperioderna. Naturen har skapat ett välordnat system, med samspelande hormoner, bakterier och mikroorganismer. Här berättar veterinär Erika Olefalk om de goda bakterierna hos avelsston.
Veterinären: ”Vi vill ha balans i stoets normala bakterieflora”
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Många stoägare tänker ”baktprov” och elaka bakterier så snart stons bakterieflora kommer på tal, men har ston även en naturlig flora av goda bakterier?
– Ja, det stämmer. Förr trodde man att livmodern var en steril plats, men numera vet man att det finns en flora av mikroorganismer i livmodern, precis som i tarmen.
– Det finns både ett lokalt och ett systemiskt immunförsvar. Livmoderns lokala immunförsvar ska försvåra för de patogena, sjukdomsframkallande, bakterierna att växa till. Det sker bland annat genom att mikroorganismerna håller rätt pH-värde och konkurrerar om näring och receptorer med de patogena bakterierna.
– Det systemiska immunförsvaret består av immunologiska celler, som tillsammans med det lokala immunförsvaret och spermans påverkan på livmodern behövs för att befruktning och infästning av embryot ska fungera optimalt.
Hur rengörs stona inför seminering?
– Vi tvättar vulva med Lactacyd och ljummet vatten, så att eventuell avföring och smuts rensas bort. Vi tvättar så det blir rent, men det är ingen steril tvätt och det är inte något hysteriskt skrubbande.
– Det handlar om sunt förnuft; vid hårdhänt skrubbning kan det bli småsår med risk för infektion. Vi går in i vagina och livmoder på stona flera gånger under en brunst – vid seminering, sköljning och bakterieprovtagning – och om där skulle finnas småsår ökar risken för att dessa blir infekterade och att bakterier förs med in.
Är överdriven renlighetsiver mer av ondo här?
– God hygien och väl tvättade händer är grunden för hela hanteringen. Vi vill inte ta bort normalfloran, men heller inte tillföra patogena mikroorganismer. Det ska vara rätt balans och homeostas, jämviktsläge.
– Det finns hela tiden opportunister som vid obalans kan växa till och bland annat orsaka endometrit, livmoderinfektion.
Fakta
Ny analysmetod på gång
Vid analys av normalfloran i livmodern har man i vetenskapliga studier använt en typ av PCR-metod, där det går att få mycket mer information än genom sedvanlig odling av bakterier.
Genom PCR går det även att se normalflorans sammansättning för varje sto. Den metoden är inte i praktiskt bruk ännu, men kan komma att bli värdefull.
Dagens odling av bakterier är en mer ”fyrkantig” metod, eftersom vissa bakterier inte växer till utanför livmodern, utan det finns risk att missa någon som är patologisk.
Hingstens sperma innehåller väl också bra bakterier som hjälper ston att rena sig från eventuella infektioner?
– Till en viss grad. I både sperma och livmoder finns normalt ungefär samma bakterieflora/mikroorganismer, så hingsten tillför lite fler av de goda.
– Men sperman ger också upphov till en immunologisk reaktion. Denna ger ett ökat antal vita blodkroppar (leukocyter) till livmodern, som tillsammans med befintlig bakterieflora behövs för att hjälpa till att rena den. Livmodern rensas från överbliven sperma och patogena mikroorganismer. Den immunologiska reaktionen behövs även för befruktningen och den embryonala utvecklingen.
När kan det handla om en infektion med bakterier som behöver behandlas?
– Om ett friskt sto inte blir dräktigt efter insemination brukar vi ta ett baktprov.
– Annars är det aktuellt på de ston som gått tomma året innan – antingen om stoet inte blev dräktigt eller har resorberat/kastat sitt foster – samt på ston som har fölat med kvarbliven efterbörd.
Många hormoner i omlopp
Aktiviteten i äggstockarna styrs av ett samspel mellan olika hormoner, som ser till att äggblåsorna utvecklas, ägglossning sker och en gulkropp utvecklas efter att äggblåsan brustit.
Gulkroppens hormon är en förberedelse för en dräktighet och förhindrar ny brunst. Om stoet inte blir dräktigt, produceras prostaglandin, ett hormonliknande ämne som bryter ner gulkroppen så att en ny brunstcykel startar.
Ibland hakar något upp sig i det här komplexa samspelet och då kan extra hormoner behöva tillföras. Vanligt är kvarstående gulkropp som behöver sprutas bort genom en extra dos prostaglandin.
– Vi försöker att inte ge hormoner i onödan, säger Erika Olefalk, men det kan finnas praktiska skäl till att vi behöver inducera en brunst. Ston brunstar under en begränsad period på året och det måste vi förhålla oss till.
– Exempel på när brunsten kan behöva styras är om vi bara kan få ett begränsat antal sändningar med sperma från en tilltänkt hingst, om skicket bara kan fås vid en viss tidpunkt eller vid seminering med fryst sperma.
Även problemston som samlar på sig vätska och inte reagerar normalt efter seminering kan behöv extra hormoner.
– Då vill man minimera antalet semineringar och inducera ägglossning så att det bara behövs en gång.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på