GästkrönikaSynen på hästen och hur vi samverkar med den har förändrats. Därför är det viktigt att inte fastna i gamla tankemönster, menar Ridsports gästkrönikör Christina Olsson. "Hästvälfärd och dess ”social license to operate” är mer aktuella frågor än någonsin", säger Christina, och uppmanar till att försöka påverka den internationella scenen för hästarnas och hästsportens bästa.
”Vi får inte fastna i traditioner”

De internationella dressyrryttar- och dressyrtränarklubbarna har motsatt sig FEI:s förslag om att ta bort kravet på sporrar och kandar i internationell Grand Prix dressyr. Dressyrtränarklubbens ordförande anser att detta är en sportfråga, och inte den hästvälfärdsfråga som FEI framställt den som.
Debatten manar till eftertanke. Hästvälfärd och dess ”social license to operate” är mer aktuella frågor än någonsin, där häst- och inte minst dressyrsporten är ifrågasatt.
Vi uppfödare avlar fram känsliga hästar med stor naturlig talang för sportens olika grenar, som har helt andra kvaliteter och egenskaper än hästar i äldre tider. De har ofta ädla huvuden med små munnar.
Synen på hästen och hur vi samverkar och använder den har förändrats.
Spelar det egentligen någon roll om det är en sport- eller en hästvälfärdsfråga? Synen på hästen och hur vi samverkar och använder den har förändrats. Vi har allmänhetens ögon på oss. Vi måste värna om den hästsport som, oavsett disciplin, för oss alla är ett livsintresse. Det är vårt gemensamma ansvar. Då får vi inte fastna i traditioner av gammal vana utan vara öppna för förändringar, men också ha tydliga argument klara för det som är relevant och skapar mervärden.
Diskussionen om kandar och sporrar är bara ett exempel. Utrustning och hantering av hästar kommer sannolikt i allt högre grad att hamna i fokus framåt. En bild då ett ekipage har ett dåligt ögonblick kan spridas globalt på nolltid. Att då protestera mot att införa en valfrihet att avstå från kandar och sporrar i internationell dressyr, där det upplevs som bättre för hästen, är både farligt konservativt och introvert.
Om kandaret är så betydelsefullt för att en domare eller tränare ska kunna avgöra om en ryttare är skicklig eller ej, då kanske vi bör utbilda människorna i stället?
Det är viktigt att debatten om hur vi använder och tar hand om våra livskamrater hästarna leds av erfarna aktiva som besitter kunskap och inte av mindre insatta personer. Görs inte detta på ett bra och insiktsfullt sätt ger det andra grupper i samhället, som tycker att man inte ska använda hästar överhuvudtaget som sport- och fritidskamrat, ökat spelrum.
Låt oss försöka påverka den internationella scenen för hästarnas och hästsportens bästa.
I Sverige är kandaret i Grand Prix redan frivilligt, låt oss försöka påverka den internationella scenen för hästarnas och hästsportens bästa.
Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 19/2022.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på