Hästägartips
24 april 09:33
Ridsportplus

”Vi har inte tid att dalta och greja”

Fölhantering del 2 av 3Uppfödaren Ulrika Jacobs tror på rätt hantering av fölet, snarare än mycket hantering. "Vi har inte tid att dalta och greja extra eftersom vi har 20 äldre hästar som har närmare till inridning", säger Ulrika.

”Vi har inte tid att dalta och greja”
Förtroende går i arv, menar Ulrika Jacobs, och säger att hon är hjälpt av att ha fött upp fölens mödrar. Foto: Anna-Lena Bergqvist

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Ulrika Jacobs driver seminstation och avelsverksamhet under namnet Stall Jacobs i värmländska Grums. Varje år får hon mellan fyra och åtta föl.
– Jag skulle inte säga att jag tror på så lite hantering som möjligt, snarare att den lilla hantering som görs ska vara rätt och bra, hellre än ett evigt hanterande som inte blir bra, säger Ulrika Jacobs.

Hon tycker att många hänger upp sig på att fölet ska vänjas vid grimma.
– Men det är nästan som en fabrik för oss, vi har inte tid att dalta och greja extra eftersom vi har 20 äldre hästar som har närmare till inridning. Det är inte heller så enkelt att hitta grimmor till föl, dyra uppvisningsgrimmor är bra men inte
andra sorter.

När Ulrika Jacobs fick sin första kull som 22-åring hade hon lite mer tid med fölen, men inte heller då var hantering i stora mängder något hon prioriterade.
– Nej, det är mer eller mindre samma filosofi nu som då.

200913_ulrika_197_2
Ulrika kollar fölets hovar i hagen. Foto: Anna-Lena Bergqvist

Fölet tyr sig till sin mamma

När hovslagaren är på besök står stoet på stallgången med fölet bredvid sig. En person står bakom fölet och en framför.
– Vi behöver inte några väggar för fölet tyr sig ofta till sin mamma.

Även veterinärbesök sköts helst utan grimma, men om veterinären önskar sätts grimma på.
– Det är så med tvång, när ett föl ska vaccineras är det nästan mer skärrat av grimman än av sticket i halsen. Jag vill bygga upp förtroendet – inte genom tvång utan genom att de vänjer sig vid att jag finns där och respekterar mig som ledare. Vi har till exempel sällan problem att lasta unghästar trots att de bara haft grimma ett fåtal gånger. De vet att ”här är vår ledare, hon går in i hästtransporten och vi går efter”.

Att skapa det där förtroendet hos fölen tror Ulrika är extra lätt i hennes fall.
– Vi har haft deras mammor, och förtroende går i arv. Men annars handlar det om att aldrig tvinga sig på fölen och att inte bete sig på sätt som föl reagerar på, som att vara hetsig eller skrikig.

Binder inte upp sina föl

Ulrika skulle aldrig binda upp ett föl.
– Min första häst var panikbenägen och vi var tvungna att köra henne lös i transporten. Föl är ju panikbenägna och de kan skada sig på så många sätt, de kan gå omkull och skrapa benen till exempel. Skrapsår går ju över men de kan skada nacken och då kan det bli problem för livet.

200913_ulrika_076
Stall Jacobs har en speciell situation eftersom betena ligger en bit från gården. Foto: Anna-Lena Bergqvist
200913_ulrika_118
Det kan bli fem-sex lastningar i veckan i perioder. Foto: Anna-Lena Bergqvist

Vid ett års ålder brukar hennes föl bindas upp för första gången.
– Då sitter de fast i ena sidan i ett grimskaft av flexigummi och så håller vi på andra sidan. Om de sitter fast helt finns inte den där mänskliga flexibiliteten, även om vi bara har grimskaft som flexar i stallet för att slippa stumheten.

Runt ett års ålder blir hästarna ledda i grimma och rep, eftersom de måste tas in och verkas och köras från lösdrift till sommarbete.

Att det skulle vara skadligt att umgås mycket med föl tror inte Ulrika på.
– Inga djur ska förmänskligas – djur ska vara djur. Sedan finns det inte något negativt med att hantera djuren på rätt sätt. Om jag klappar mina föl varje dag är det inte negativt, men jag tror inte att de måste tas in och kratsas och borstas varje dag. Det är inte väsentligt.

Går bra att greja med fölen om man vill det

Dock går det inte att jämföra hanteringen av föl för den som har 25-30 hästar med den som har ett föl.
– Vill de greja med fölen är det bra, bara de gör det på ett bra sätt, och det är jag säker på att de flesta gör.

Det viktigaste är att låta hästarna ha kvar sitt hästspråk, tycker Ulrika.
– Även när det gäller vuxna hästar tycker jag att det sällan är problem om de har kvar sitt beteende. Våra hästar går fyra-fem i varje hage och är ute sju till sju även på vintern. Våra hästar är hästar, helt enkelt.

Fakta

Ulrika Jacobs avelsmål

Att producera hästar för toppsport. Jag säljer ganska mycket hästar till amatörer som jag är god vän med, och jag vill sälja en individ som inte skadar mina vänner. Men jag avlar mot topprestation, inte några skogsmullehästar.

Ulrika Jacobs ledord

  • Förtroende
  • Flockledarskap
  • Låt hästen vara häst, helt enkelt

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 119 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden