”Vi måste lära oss att leva med parasiter”

En färsk studie visar att hästar inte får hälsoproblem när de avmaskas efter träckprovsresultat. Parasitologen Martin K Nielsen vid Gluck Equine Research Center i USA, avdramatiserar hästens parasiter genom att se saken ur deras synvinkel:
– Parasiterna är inte på jakt efter din häst för att attackera den och göra den sjuk, säger han. Det ligger inte i deras intresse att deras värddjur ska dö. Det är normalt med en viss mängd parasiter och vi måste lära oss att leva med det – det gör hästarna hela tiden.

Vanligen studerar parasitologer maskarnas livscykel och olika läkemedelssubstansers inverkan på dem. Nu har Nielsen och hans kollegor i stället tittat på hur hästarna mår vid många respektive få avmaskningar. Detta har nyligen publicerades i en studie av hälsokontroll av 99 fullblods- och travarston som följdes under ett år samt 93 föl som följdes mellan två och sju månaders ålder.

Vad kom ni fram till i studien?
– Slutsatsen blev att avmaskning efter behov – alltså enligt träckprov med EPG över 300 avseende spolmask och små strongylider (som ofta kallas lilla blodmasken i Sverige, reds anm) – innebar mycket färre avmaskningar per år, utan att det medförde ohälsa hos stona.
– Vi undersökte stonas hälsoläge under ett års tid. Gruppen som avmaskades enligt träckprov genomgick bara 28 avmaskningar jämfört med 231 avmaskningar för dem som avmaskades varannan månad.
– Till fölen användes en annan strategi. De delades in i två grupper, där den ena avmaskades vid två och fem månaders ålder och den andra avmaskades varje månad.

Vad ingick i hälsokontrollerna?
– Stona kontrollerades beträffande feber, nosflöde, diarré och kolik samt vägdes och mättes enligt Body Conditioning Score. Det fanns ingen skillnad på de båda grupperna.
– För fölens del kontrollerades deras tillväxt och i övrigt samma allmänna hälsoparametrar som stona samt uppföljande träckprov. Trots den stora skillnaden i antalet avmaskningar i grupperna, 94 kontra 276, sågs ingen skillnad i tillväxt mellan fölen och överlag få sjukdoms-incidenter.

Vad är din rekommendation vad gäller avmaskningsplan?
– Varje stall bör upprätta ett avmaskningsprogram tillsammans med sin veterinär. Programmet måste anpassas individuellt efter hästbestånd och andra förutsättningar. Det finns inget som heter ”en-storlek-passar-alla” när det gäller avmaskning.
– Grundprincipen är att avmaska de individer som behöver det enligt träckprovet. Därutöver får man vara observant på symtom som kan innebära problem med parasiter och avmaska sådana hästar. Det är viktigt att ha koll på resistensutvecklingen genom att då och då göra ett uppföljande träckprov efter avmaskning.
– Föl avmaskas först mot spolmask vid två-tre månaders ålder samt vid fyra-sex månader, därefter även mot strongylider.

Vilka är fördelarna med att avmaska enligt träckprov?
– Vår uppgift är att hålla parasiterna på en lagom nivå, det gör vi genom att enbart avmaska de hästar som behöver det. Onödiga avmaskningar bidrar till att maskarna blir resistenta mot de nuvarande läkemedelssubstanserna och vi har inga nya substanser att ta till.

Här kan du se en film där Martin K Nielsen själv berättar om forskningen:

Fakta

Det gör ett träckprov

Träckprov hjälper oss med tre saker, säger Martin K Nielsen:

1. Ha koll på resistensutvecklingen.
2. Identifiera de hästar som har högst utskiljning av maskägg. Det är viktigt att bland vuxna hästar kunna hitta de som mest bidrar till smittspridning och behandla dem.
3. Identifiera spolmask hos föl och unghästar. Det är viktigt eftersom det är olika avmaskningsmedel mot spolmask respektive strongylider.

– Även om många länder har goda avmaskningsrutiner, kan resistenta maskar föras in till dem genom importer från länder där man fortfarande avmaskar mycket ofta. Det har vi visat i en studie med hästar från Irland som importerades till Kentucky, säger Martin K Nielsen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2021.