”Vi vill inte hamna i att vi testar för allt”

I dag finns en rad gentester som kan upptäcka anlag för ärftliga sjukdomar och defekter, och den utvecklingen fortsätter. Emma Thorén Hellsten, avelsledare inom SWB, berättar hur hennes tankar går i den här frågan.

Hur arbetar SWB angående ärftliga fel – finns det något hälsoprogram liknande det som finns på hundsidan?
– Det ser inte likadant ut på häst, men för att en avelshingst ska få licens måste den uppfylla vissa hälsokrav, både enligt Jordbruksverkets defektlista och våra egna rasvisa krav.
– Vi har nära samarbete med SLU och håller oss uppdaterade kring vad som händer inom forskningen. SWB-hästar fanns med i en amerikansk undersökning av PSSM-1-förekomst hos olika raser. Inga SWB-hästar i undersökningen var bärare av genen för PSSM-1, en muskelsjukdom.

Finns det någon databas där intresserade kan hitta uppgifter över vilka hingstar och ston som har gentestats för ärftliga sjukdomar?
– Ja, på www.språngrulla.se finns de licensierade hingstarna och de har då klarat kraven på att de ska vara friröntgade för OCD (osteochondros) i has och bakknä, är fria från struppipning (endoskopi krav från 2019) och inte lider av andra sjukdomar enligt defektlistan/rasvisa krav. Dessutom krävs gentest för WFFS (Warmblood Fragile Foal Syndrome).
– Dessa krav gäller även när man söker licens för importerade hingstar. I de sällsynta fall då en hingst får dispens från våra hälsokrav, framgår det på språngrulla.se. Stoägare som frivilligt testat sina ston för WFFS kan välja att få det synligt i www.blup.se.

KWPN i Holland är öppna med OCD-index, borde SWB följa efter?
– KWPN är enbart öppna med OCD-index för godkända hingstar. I övrigt är det valfritt att publicera om en häst ligger inom gränserna för att få utmärkelsen D-OC och därmed blir det de som har passerat testet som gör det. KWPN:s gentest för OCD är ett komplement till deras avelsindex och är inte vetenskapligt granskat. Det behövs generellt en betydligt större population för att få fram ett säkert genomiskt avelsindex. Testet säljs internationellt, men kan bara anses relevant för KWPN-stammade hästar. Det är bra att de driver på utvecklingen, men eftersom testet inte är vetenskapligt granskat, kräver vi ändå röntgenbilder på KWPN-hingstar som ska verka i SWB-avel.

Är stoägarna bra på att rapportera in defekter hos föl?
– Uppmärksamheten kring WFFS har gjort att antalet rapporter har ökat, tidigare hade vi bara en handfull om året.
– Förra året fick vi flera rapporter kring föl med missbildade ögon (mikroftalmi).  Det behöver inte innebära att den defekten har ökat, utan kan bero på en ökad medvetenhet om att rapportera. Arvsgången kring mikroftalmi är inte helt klar, men forskning pågår.
– Utöver defekter på fölet, försöker vi få in rapporter om äldre hästar som insjuknar i misstänkt ärftliga sjukdomar. Där skulle vi behöva en hästsjukdomsdatabas med nationell överblick. Naveda startades för några år sedan i detta syfte, men är tyvärr vilande för tillfället på grund av bristande finansiering.

Hur ser framtiden ut?
– Det är viktigt att inte hamna i ett läge då vi testar för allt. Utvecklingen av gentester gör att det kommer att finnas många att ta till i framtiden och det måste finnas rim och reson i det man gör. Generellt ska man vara skeptisk till kommersiella tester. Risken är en alltför smal avelsbas, det kan resultera i inavel och sjukdomar i alla fall. Självklart ska vi inte avla på sjuka djur, men ibland handlar det om ”välfärdssjukdomar” där vår hästhållning gör att sjukdomar bryter ut.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 16/2020.