Viktiga strån – så väljer du rätt

Det finns en mängd faktorer som påverkar vallfodrets näringsinnehåll. Vilka växter består det av? När är det skördat? Är det torkat till hö, eller konserverat som hösilage? Alla de här faktorerna har en grupp forskare från SLU tittat på i en rapport där de gått igenom forskningen på området vallfoder till hästar ur ett utfodringsperspektiv.

Den viktigaste slutsatsen är dock enkel: Vallfoder är det absolut viktigaste för hästen. Och det är inte alla hästägare medvetna om, enligt Cecilia Müller, docent och lektor i fodervetenskap häst vid SLU och en av forskarna bakom rapporten.

– Ur mitt forskarperspektiv hade jag önskat att fler hästägare satte sig in i vad olika sorters vallfoder kan bidra med för olika hästar. Det är väldigt mycket lättare att titta på olika typer av kraftfoder. Men tittar man på det hela ur ett rent biologiskt perspektiv är det vallfodret vi borde lägga kraft på. Sett till vad hästen är anpassad för att äta, ur flera olika perspektiv, skulle man önska att vallfoder fick högre status i hästbranschen, säger Cecilia Müller.

En faktor som avgör hur fiberrikt och till viss del hur proteinrikt fodret blir är i vilken plantmognad det skördas. Skörd i tidig plantmognad ger mindre fibrer och mer protein, och vice versa. Mycket fibrer är bra för de flesta hästar eftersom hästen då tuggar längre, och lång ättid vet vi från forskningen är positivt för hästens välfärd. Proteinhalten kan dock variera med den botaniska sammansättningen, det vill säga vilka vallväxter som ingår.

– I rena gräsvallar  är skörd i sen plantmognad förknippat med lägre smältbarhet och lägre proteininnehåll. Men förhållandet är inte helt detsamma för baljväxter som klöver och lusern, som har ett generellt högre proteininnehåll än gräsen. Lusern kan innehålla både mycket fiber och förhållandevis mycket protein samtidigt, säger Cecilia Müller. 

Behovet av protein skiftar

Men – med tanke på dagens fixering vid protein. Är det verkligen alla hästar som behöver grovfoder med dundermycket protein? Nej, är det enkla svaret. Olika hästar har olika stora behov av energi och näringsämnen.

– Det betyder att olika krav ställs på vallfodret till olika hästkategorier. Hästar med högre energi- och näringsbehov, det vill säga hästar i avel och hård prestation, behöver få så mycket som möjligt av sina behov täckta av vallfodret, medan hästar med lägre energi- och näringsbehov behöver få tillräckligt lång ättid utan att energibehoven överskrids, säger Cecilia Müller.

En sak som rapporten visar är att det kan vara positivt för hästar att få flera olika sorters grovfoder.
– Det finns inte jättemånga studier på detta, men i de som finns har man sett att hästarnas födosökstid kan förlängas när man erbjuder mer än ett vallfoder samtidigt. Hästarna byter emellan sorterna, och det verkar som att födosökstiden blir längre jämfört med om de skulle få samma mängd av ett och samma vallfoder. 

Att kombinera olika vallfoder med varandra skulle också kunna vara ett bättre alternativ än att ge proteinkraftfoder för att balansera upp ett proteinfattigt vallfoder.
– Det är också bättre ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom proteinkraftfoder många gånger innehåller eller utgörs av importerade fodermedel, säger Cecilia Müller.

Oreglerat pris på vallfoder

Men priset, då? Är det inte billigare att ge grannbondens hö oavsett innehåll, och fodra upp med protein?
– Det är inte säkert. Priset på vallfoder är oreglerat helt och hållet, och efterfrågan och utbud styr i ganska hög grad. Oftast har man ingen prissättning utifrån hur mycket protein och energi fodret innehåller, priset styrs av helt andra faktorer. I den omvärld vi lever i i dag är jag inte så säker på att det skulle vara billigare att utfodra med ett sämre grovfoder och en större mängd kraftfoder, vilket dessutom inte är att önska hästhälsomässigt. 

Förutom protein är socker och kolhydrater på modet att tala om. Men de flesta hästägare behöver inte bry sig om vallfodrets sockerhalt, menar Cecilia Müller.
– För vissa hästar är det viktigt. Hästägare vars hästar har diagnostiserats med ämnesomsättningssjukdomar av något slag, till exempel EMS, PPID och vissa typer av korsförlamningar, behöver veta. 

Foderanalyser är att lita på, säger Cecilia Müller, förutom just när det gäller socker.
– Man ska vara medveten om att olika labb använder olika mätmetoder och just när det gäller sockeranalyser kan det påverka slutresultatet en hel del. Behöver man veta fodrets sockerinnehåll kan det vara klokt att följa upp det över utfodringssäsongen och kanske även använda mer än ett laboratorium.

Längden kan påverka kvalitén

Rapporten tittar också på hur fodret serveras. Är det långa eller korta strån, eller rent av briketter?
– I viss mån kan strålängden påverka intaget. Om fodret är malet och pelleterat kan det ge ett högre frivilligt intag, liksom om fodret hackas till tre till fyra centimeters längd. Men antalet studier är inte jätte-stort och man behöver inte lägga allt för stor vikt vid detta för de flesta hästar, som oftast äter mer än de egentligen behöver.

Men för unghästar och högdräktiga ston kan det vara svårt att äta så mycket vallfoder som behövs, om inte vallfodret är tillräckligt energi- och näringsrikt.
– De har inte samma konsumtionsförmåga och till dem går det inte att komma med ett vallfoder skördat i en sen plantmognad som kanske passar en vuxen ponny i vila bättre, man måste verkligen anpassa näringskvaliteten. Det skulle behövas mer studier för att kunna ge väl underbyggda riktlinjer om hur vallfodret skall vara för att dessa hästar ska klara sig på enbart vallfoder, säger Cecilia Müller. 

Fungerar med enbart vallfoder

För klarar sig på enbart vallfoder – det gör alla hästar, slår forskaren fast.
– Ja, det gör de, det har de kunnat under många miljoner år. Annars skulle vi inte ha några hästar kvar. Men som sagt, för unghästar och högdräktiga ston finns det ganska få studier och därför kan vi inte ge några riktigt bra riktlinjer.

Vi fortsätter på ämnet frivilligt intag. Hästar verkar enligt studier äta mer om de erbjuds lusern än om de erbjuds foder från rena gräsvallar.
– I genomsnitt äter de strax över två procent av kroppsvikten i torrsubstans om de äter foder från gräsvall, och 2,6 procent av kroppsvikten i torrsubstans om de erbjuds lusern.

Men proteinmängden verkar inte påverka hur mycket hästarna väljer att äta, enligt rapporten.
– Nej, det har man inte sett. Däremot är fiberinnehållet något som påverkar. Ju mindre fiber, desto lättare är det att tugga och desto fortare går det att äta.

Ju blötare, ju mer omtyckt

Vidare är en sak som kan påverka smakligheten hur vallen konserveras – ska det bli hösilage eller hö?
– Man har sett i några få studier att om hästarna får välja mellan flera vallfoder som i övrigt är jämförbara, alltså från samma vall, samma energiinnehåll och så vidare, så väljer hästarna ett blötare vallfoder. Ju blötare, desto högre preferens.

Vad bör den som vill ge en foderstat med bara vallfoder, eller åtminstone så mycket vallfoder som möjligt, tänka på att tillsätta i foderstaten?
– Det går lite utanför rapporten, men vallfoder som produceras i Sverige kan innehålla allt hästen behöver utom natrium och selen. Däremot varierar -näringsinnehållet i vallfoder mycket, så att fodret kan innehålla nästan allt hästen behöver betyder inte att det alltid gör det. Det föranleder att vi behöver hjälp av näringsanalyser.

Det finns en annan detalj som icke är att förglömma: fodrets hygieniska kvalitet.
– Hygienisk analys tycker jag att man kan ta till om man misstänker att det finns ett hygienfel, men det behöver inte vara en rutin på samma sätt som en näringsanalys. Fodrets hygieniska kvalitet kan vi i alla fall delvis avgöra genom hur det luktar, ser ut och känns att ta i. Det kan vi däremot inte med den näringsmässiga kvaliteten och därför är behovet av analys större för det.

Det finns ganska många studier på mögligt hö relaterat till luftvägsproblem

Cecilia Müller, forskare

Synligt mögel ska undvikas

Ett av de hygienfel vi vill undvika är att det finns mögel i vallfodret.
– Ett vallfoder som inte innehåller synligt mögel är ett grundläggande krav. Om man inte har superkoll på hur mögel luktar går det att träna upp sig, men det gäller att vara lite försiktig om man är allergisk.

Mögel i hö visar sig ofta genom ett riktigt fint damm.
– Om du skakar det ser det ut som rök – men det är mögelsporer. Det kan också finnas synligt mögel i hö. Titta framför allt på den sida av balen där stråna är avskurna, där finns det lite växtsaft och där får möglet fäste först. Detsamma gäller för halm.

I inplastat vallfoder är mögel ofta mer tydligt synligt, och lukten märks även där.
– Om du ser små små vita prickar, som knappnålshuvuden, handlar det om jästsvampar. I begränsad mängd är de inte farliga, men prickarna visar att konserveringen inte varit helt och hållet lyckad så det gäller att vara uppmärksam. Om hösilaget blir varmt snabbt efter öppning finns det en jästpopulation som är aktiv, och det kan leda till att mögel- och bakterier börjar tillväxa. Jästen i sig är inte hälsofarlig, men kan fungera som dörröppnare för andra,
betydligt skadligare, mikroorganismer.

Mögel kan ge luftvägsproblem

Att undvika mögel är extra viktigt för hästar med problem i luftvägarna. Och kanske bör sådana hästar få hösilage hellre än torrt hö.
– Det finns ganska många studier på till exempel mögligt hö relaterat till luftvägsproblem. Hästar som har kroniska luftvägsproblem blir ofta markant sämre om de får hö jämfört med om de får inplastat foder, säger Cecilia Müller.

Alla vita prickar är dock inte farliga.
– Om hösilage har vita prickar som luktar lite som öl, vin eller jäst, nästan som nybakt bröd, behöver du inte vara orolig, säger Nils Söderberg, höbonde och med i referensgruppen för den tidigare nämnda studien.

– Är det mögelsvamp är det mer som ett mycel, en väv.  Men allt ska lukta gott, säger jag som har en tränad näsa. Det kan lukta som lakrits, eller lite sött. Är det torrt ska det lukta som torrt fint hö.
– Doften ska vara fräsch, lite syrlig och får absolut inte vara frän eller stickig, säger Fredrik Larsson.

Han driver företaget Greenfeed som producerar och säljer hösilage och vill varna för en doft som är lätt att känna igen.
– Om fodret doftar nagellack så har det blivit en snedprocess. Nagellacksdoften är förstadiet till mögel.

”Surkullor” får höet att lukta surt

Ofta följer det med lite andra växter i hö eller hösilage, men man ska inte acceptera några större mängder av skräppor, smörblommor, tistlar och baldersbrå.
– Du ska inte få tre balar med baldersbrå som luktar surt – det är ju inte för inte som de också kallas ”surkullor”, säger Fredrik Larsson.
– Ibland kan det bli för mycket fokus på analyser. Ett foder kanske har en kanonanalys, men sedan är det fullt med tistlar och skräp. Hygienen är minst lika viktig, om inte viktigare.

Det ska absolut inte vara jord i balarna.
– Det ska man ha undvikit genom att ha högre stubbhöjd, säger Fredrik Larsson.

Många vaccinerar sina hästar mot botulism när de ger hösilage. Men för att det ska komma in botulism i fodret behöver balen kontamineras med jord eller döda djur.
– Ju torrare hösilage desto mindre risk för att det följer med döda djur, säger Fredrik Larsson.

Släng bort det mögliga

Urban Brunsberg som är grovfoderleverantör menar att man måste vara mycket mer försiktig med hö än med hösilage.
– Har du mögel i hö får du torrt damm som sprider sig i partiet. Men har man fått ett stickhål i hösilagebalen och har en mögelfläck på kanske fem centimeter är det bara att slänga det mögliga och lite runt omkring.

Man talar ofta om skillnaden i näring mellan första och andra skörd, eller sockermängden i hö som skördas tidigt eller sent.
– Socker är väldigt hypat, säger Therese Viebke som jobbar med foderanalyser på företaget Optilab.
– Det har gjorts jättemycket försök med det här och man säger att du ska skörda tidigt så får du en låg sockerhalt.

Själv har hon dock noterat en annan, viktigare skillnad.
– Jag märker när du har vall som är dåligt gödslad med låg kvävehalt och låg proteinhalt – det är då som sockret skjuter i höjden.

Låg sockerhalt efterfrågas

Alltfler hästägare efterfrågar grovfoder med låg sockerhalt, men Fredrik Larsson tycker att hästägare på ridhästsidan borde bli bättre på att se hur stor påverkan fodrets näringsvärde har på prestationen.
– Det är stor skillnad på trav och galopp mot ridhästvärlden, kanske för att man där måste ta ut mer ork ur hästen. Många lägger mycket pengar på hästen, men om din häst ska prestera på högsta nivå måste du också investera i ett bra foder.

Nu ringer det oroliga djurägare hela dagarna, men kommer det bara regn kan resten av skördarna bli bra.

Nils Söderberg, höbonde

Urban Brunsberg menar att det är viktigt att känna sina jordar och veta vad kunderna vill ha. Näringsvärdena styrs av hur man sköter vallarna, vädret och skördetidpunkt.
– Vi börjar skörda andra veckan i juni till de hästägare som vill ha högst värden, sedan har vi kunder som vi gödslar lite annorlunda till för att de ska få det foder de önskar. För oss som producerar mycket och kör under en längre period går det att få foder över hela skalan. Det är svårare när man köper av grannen.

I år har dock torkan gjort att näringsvärdena dragit iväg.
– Det vi skördat tidigt nu har haft väldigt hög sockerhalt. Vi går och avvaktar lite för att få lämpligare näringsvärden, säger Urban Brunsberg.

Läget ser skapligt ut

Det råder stor osäkerhet kring hur skördarna av grovfoder kan bli sommaren 2023, särskilt i södra Sverige. Det kommer rapporter om förstaskördar av hö som är bara 25 eller 30 procent av tidigare års skördar. Höbonden Nils Söderberg tycker dock inte att man ska gripas av panik.
– Nu ringer det oroliga djurägare hela dagarna, men kommer det bara regn kan resten av skördarna bli bra. Här ser det ändå skapligt ut.

Den rekordtorra sommaren 2018 var det kris och hästägare fick till och med importera foder. I år är det bättre, menar Nils Söderberg.
– Våren har dock varit mycket kall, 2018 var det en extremt varm vår, säger han.

Och man ska inte vara rädd för att köpa äldre skördar av välplastat hösilage, tycker Nils Söderberg, som själv packar sina balar med 22 varv och korsplastar.
– Jag har lagrat hö upp till 18 år och när vi öppnade det var det fantastiskt foder. Har man en tät förpackning blir fodret bara bättre efter två år. Det jäser en gång till. Jag hade ett parti som ingen ville ha och det fick ligga i tre år. Då var det perfekt, lagom fuktigt och luktade lakrits.

Finns många tricks att ta till

Nils Söderberg tycker också att vi får vara lite kreativa om det blir foderbrist igen.
– Vi får hjälpas åt i landet och flytta lite foder till de områden där det är värst. Och man kan göra mycket själv, ta vara på småbitar med mark. Det finns massor med gräs inne i skogarna att slå, massor med tricks att ta till.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2023.