Hästägartips
9 augusti 2023 11:13
Ridsportplus

Vilket underlag har dina hästar?

Hållbara underlagGräs är grejen, om man frågar experten Lars Roepstorff. Här får du tips och fakta om underlag. Ridsport har frågat ett antal profiler om vilket underlag de har på sina ridbanor.

Vilket underlag har dina hästar?
Alltför torr fibersand. När banan är bra och rätt fuktad ska underlaget gå att krama till en boll. Foto: Ulrika Malm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Ulflind
Ulf Lind Foto: Privat

Ulf Lind

Dressyrtränare med anläggning i Tierp:

Tvättad sand
– Jag har KOL och vill inte ha organiskt material som spån som kan damma. Första slitlagret var 08-sand. Efter det lade jag in tvättad sand, 0,2-2 millimeter, men det blev lite dåligt glid, lite som fibersand. Det sista jag lagt in är 0,2-3 millimeter och det blev precis som jag ville ha det. Det känns som en sand- och spånblandning när man rider i det, som är något vi traditionellt använt oss av, men jag vill som sagt inte ha det organiska spånet.
– Tvättad sand dammar aldrig, även om det naturligtvis måste vara blött, annars blir det stumt – inget underlag blir bra när det är torrt.

Victoria-almgren-19
Victoria Almgren Foto: Elin Stahre

Victoria Almgren

Hoppryttare med anläggning i Värnamo:

Fiber och stenmjöl
– Jag har fiber inomhus och på min ena utebana, och har gjort en ny ridbana där jag har en blandning av natursand och stenmjöl. I skrittmaskinen har vi hårt gummigolv. Det är ett medvetet val för jag vet att det är bra att rida på olika underlag.
– Vi har rätt mycket unghästar som jobbas från backen och jag tycker inte fibern är så bra då, den flyttar sig lite för mycket, samma sak med lösgalopp eller löshoppning.
– En välskött fiberbana är jättebra men det krävs mycket underhåll för att hålla rätt fukthalt och hålla det jämnt. Jag är väldigt nöjd med att vi har olika typer av underlag.

Jan_brink_lg
Jan Brink Foto: Lottapictures

Jan Brink

Dressyrnestor, Tullstorps gård:

Vaxad fibersand
– Jag har haft vaxad sand i 18 år och är jättenöjd. Det var väldigt väldigt dyrt men det blir inte lika mycket underhåll – du vattnar aldrig och det är bra ur miljösynpunkt. Jag harvar sällan och då inte mer än tre –fyra centimeter för att det ska bli lite glid. Fibersand måste du i princip harva varje dag, och du måste ha exakt rätt mängd vatten för att det inte ska bli för löst eller hårt.
– Med vaxad sand blir inomhusklimatet bättre på vintern tack vare att det inte vattnas, du slipper mögel och fukt som gör att vissa skaffar avfuktare –inte heller avfuktare är bra för klimatet.

Linda-davina2
Davina McVey Gillion

Davina McVey Gillion

vd Hufvudsta ridskola:

Ebb och flod.
– Underlaget på vår utebana var mer en bassäng än en ridbana. Vi behövde kunna styra vattnet på ett bra sätt för att få ett hållbart underlag som i bästa fall går att rida på året om, och som fungerar både för ridlektioner och tävling.
– Vi mockar hela tiden, men behöver inte köra banan varje dag – kanske varannan dag. Den är lätt att jobba med, trevligt att rida på och blir inte gropigt. Trots ebb- och flodsystemet slipper man inte vattning. När det är torrt väder kör vi 45 minuter med sprinkler varje dag.
– Vi ser ibland att det blir tungt för jobbande ridskolehästar att gå på bara fiberunderlag. Vi har ett sand-spånblandning i ridhuset och kan variera med det.

Sara-t
Sara Thavenius

Sara Thavenius

Beridare, chef stallavdelningen, Hovstallet:

Asfalt och kullersten
– I våra uppdrag går vi mycket på asfalt och ibland på kullersten, men till vardags inte så mycket som folk tror, för vi har ju fjorton mil ridvägar med gräs och grus på Djurgården och ett ridhus med fibersand.
– Vi vänjer hästarna gradvis och försiktigt vid asfalt. Målet är att de ska kunna trava 30 minuter på asfalt som de gör på vårt längsta uppdrag den 6 juni. Om en häst kommer in på hösten som 4-åring ska den ha nått det målet ett och ett halvt år senare, i juni år två.

Peder-fredricson2-170821-rt-(1)
Peder Fredricson Foto: Roland Thunholm

Peder Fredricson

Guldtyngd hoppryttare, Grevlundagården:

Gräs
– En av gårdens äppelodlingar förvandlades för flera år sedan till vall för hösilage, men för fyra år sedan gjorde jag om det till ett stort träningsfält med gräsunderlag. Jag och yngste sonen gick här och plockade sten och fyllde igen hål. När det började se bra ut kom alla vildsvin in och förstörde det, så då satte jag upp staket.
– Jag tycker att gräs är bra för att det ger lite mer glid vid hovisättningen, och jag tror det är mer skonsamt för hästens ben. Jag rider kanske tjugo minuter här, sedan rider jag på naturbanan i skogen, lite för att hålla hästen motiverad.
– Man får ha koll på hur marken är för dagen. Är det torrt väder och marken blivit hårdare så galopperar vi ändå, men i lägre tempo.

Fakta

Så fungerar olika material

Gungsand_eu_n_1-4_mg_9898
Det finns hundratals olika varianter och dimensioner av sand.

Sand

Sand är inte bara sand, det finns hundratals olika varianter och dimensioner, från 0,063 till 2 millimeter. Kornen har också olika form. Sand som producerats genom att man krossat större material är vassare, medan naturlig sand som hämtats ur marken är rundare. För ridbanor vill man gärna ha rundare sand som ger mindre nötning av hovarna. Den vassare sanden bryts också snabbare ner och blir damm och packar sig hårdare. Natursand är dock en ändlig resurs och viktig för grundvattnet, samt belagd med en högre skattesats. Den kan också ge en för lös ridbana, något som går att motverka genom att blanda olika kornstorlekar.

Vilka mineraler som utgör sanden är också avgörande. Kvarts och fältspat bryts ner långsammare medan glimmer snabbt blir damm. Granit, som är vanlig i Sverige, är medelhård.

Inblandning

För att ridbanan ska få mer svikt och hålla mer fukt blandas sanden ofta med fibrer.

Klenflis-(1)
Träfiber (klenflis)

Träfiber (klenflis)

Gör att sanden blir mer hållbar, men bryts snabbt ner och kan då bli hal. Väljer du trä bör topplagret bytas vart tredje till femte år. Kräver mer vattning. Ek och lärk är mer hållbart än furu och minst hållbart är gran.

Fiber-drags
Det finns många olika typer av textilfiber.
1fiber
Ren form av textilfiber.
Fiber-premier-footing-in-hand-500x357-1
Textilfiber blandad med sand.

Textilfiber

Ger ökat fäste och binder fukt i olika grad beroende på typ av textil. En tävlingsbana har som regel högre inblandning av fiber, vilket ger mer fäste och ett snabbare underlag.

Det finns fibrer av bomull, säckväv eller kokos och syntetfibrer av bland annat nylon och polyester. Det är viktigt att kolla vilken typ av fiber det handlar om. Syntetiska material kan vid nötning omvandlas till skadliga mikroplaster och damm som är farligt att andas in.

Observera att materialet räknas som riskavfall, vilket kan innebära höga deponiavgifter när det ska bytas ut.

Vaxad-fibersand-3-(1)
Vaxad fibersand

Vax

Används för att ge mer sammanhållning och friktion och gör att banan håller fukt bättre. Blir hårt i kyla och mjukt i värme samt kan ha stark doft om det används i ridhus.

Ebb och flod

Har utvecklats på kontinenten, med vatten som en huvudkomponent. Topplagret består av enbart sand eller sand och fiber, som bevattnas underifrån. Banans egenskaper styrs genom fuktighetsgraden, och med rätt konstruktion håller hela banan en konstant fuktighet. Systemet kräver specialkompetens vid anläggningen, inklusive noggrant urval av sanden. Det som kallas ”flytpunkten” hos sanden är extra viktigt när den hålls genomfuktad, och varierar mellan olika sandtyper. Fiber och textil kan blandas in i topplagret.

Kabelsand
Kabelsand

Kabelflis

Består av kabelrester som mals ner. Har förbjudits då det sprider mikroplaster och kan för övrigt även innehålla metallrester. Kommunen kan kräva att det forslas bort och det kan bli dyra avgifter för deponi.

Gummigranulat_2_thumb
Gummigranulat

Gummigranulat

Ger fin svikt, fryser inte på vintern och var på uppåtgående för några år sedan. Nu har dock flera kommuner stramat till reglerna för användning och även tvingat stall-ägare att forsla bort underlaget mot höga deponi-avgifter.

Källa: Ridunderlag – en guide, SvRF

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2023.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 93 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden