Sverige
4 februari 09:18
Ridsportplus

Visdomsord som håller än i dag

Ridsport 50 årBlivande ridlärare, hippologer, hästskötare och många andra har mötts av visdomsorden på väggarna i Gula ridhuset.
– De har väldigt tydliga syften, säger Strömsholms stallmästare Jens Fredricson, som inte tvekar en sekund på frågan vilket visdomsord som är hans favorit.

Visdomsord som håller än i dag
Skyltarna i det gula ridhuset på Strömsholm knyter ihop dåtid med nutid. Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Citaten på Gula ridhusets väggar har funnits där som en ständig, påtaglig påminnelse om ridkonsten och dess utmaningar för generationer av ryttare.
– Som elev lärde man sig deviserna utantill, eftersom de hade och har en mycket stor betydelse och sanningshalt, säger Agneta Aronsson.  Hon har tillbringat större delen av sitt yrkesliv på Strömsholm, först som elev och numera som dressyrlärare.

Gula ridhuset byggdes 1909 och visdomsorden tros ha funnits där redan från början.
– Det är bevingade ord som har levt i generationer. De har väldigt tydliga syften. Nu lever vi i ett sådant informationsflöde så de har kanske fått mindre tyngd, säger hoppryttaren Jens Fredricson som är stallmästare på Strömsholm och Flyinge.

Citat från tidigare chefer

Agneta-aronsson2-180913-rt
Agneta Aronsson Foto: Roland Thunholm

Det är tidigare chefer vid Strömsholm som är citerade. Flest citat kommer från Clas Adam Ehrengranat, som anses vara den svenska ridkonstens fader. Och just detta med ridning som en konstform är något som återkommer, till exempel i  sentenserna ”Där konsten slutar tar våldet vid” och ”Den sanna konsten åldras inte”.
– Kanske skulle de här orden få ännu större betydelse i dagens samhälle, där man oftast önskar snabba resultat. Det glöms ofta bort att det är en konstart som vi utövar, dessutom på ett levande ”instrument”, säger Agneta Aronsson.

Hon vill lyfta Fischerströms ord ”Den unga ryttaren uppstaplar under dressyrarbetet själv är värsta hindren för framgången. När han begynner inse detta är han långt kommen”.
– Detta är så sant än i dag, säger hon.

De är tidlösa och gäller än i dag. Vi kan ta med oss mycket från dem

Tidlösa uttryck

Jens-fredricson-portratt-fotoan
Jens Fredricson Foto: Roland Thunholm

Jens Fredricson återkommer ofta till Ehrengranats klassiska böcker om ridlära, både för egen del och i sin undervisning.
– De är tidlösa och gäller än i dag. Vi kan ta med oss mycket från dem. Om man ska utvecklas är det viktigt att se framåt, men man måste också titta bakåt ibland, utan att bli bakåtsträvande för det var inte bättre förr, säger stallmästaren och påminner om att tidigare generationer levde med och var beroende av hästar på ett annat vis än vad vi är i dag.
– Hästen var både transportmedel och hjälp i jordbruket.

Ridsportprofilen Jan Fristedt, som var chef på Strömsholm 1980-talet, är inne på samma sak:
– Vad jag vet har visdomsorden alltid funnits där. De knyter ihop nutid med dåtid, säger han.

Har studerat de klassiska ridlärorna

Janfristedt_e195_0185
Jan Fristedt Foto: Roland Thunholm

Jens Fredricson och hans bror Peder kommer från ett akademiskt hem där läsning och studerande var självklarheter.
– Jag är uppvuxen med en generation där Arméns ridinstruktion var en självklarhet. Och Peder har verkligen studerat, inte bara läst, alla de klassiska ridlärorna, säger Jens Fredricson.

Stallmästaren svarar blixtsnabbt på frågan om vilket som är hans favoritcitat: ”Till mästerskapet gives blott en bana, ren som solens väg upp i det blå, att sikta uppåt och det högsta ana, men aldrig tro sig mästare ändå” av Ehrengranath.
– Det handlar om att våga tro på sig själv och satsa, men ändå inte tro att man kan allt. Som ryttare blir man aldrig blir fullärd.
– Och så är det vackert, det är poesi.

Gula-ridhuset-5-210624-rt
Det här är ett av de mest välkända visdomsorden i Gula ridhuset – och även stallmästaren Jens Fredricsons personliga favorit. Foto: Roland Thunholm

Fakta

Gula ridhuset på Strömsholm

Gula-ridhuset4
Gula ridhuset Foto: Roland Thunholm

Gula ridhuset byggdes 1909, alltså efter Vita ridhuset som stod klart redan 1855. Vid denna tid var det inte ovanligt med visdomsord på fasader och innerväggar i offentliga byggnader. Då var Strömsholm stuteri och senare även hingstdepå. Armén gjorde entré 1868 och påverkade verksamheten mycket, även om stuteriverksamheten hängde med länge. Arméns ridskola fanns kvar till 1968, då Ridfrämjandet tog över. Gula ridhuset ägs av Statens Fastighetsverk, liksom andra byggnader på Strömsholm.

Fakta

Männen bakom visdomsorden

Sandstrom-ama.0010356
Bertil Sandström

Clas Adam Ehrengranath (1781-1842) brukar kallas för den svenska ridkonstens fader. Han var bland annat hovstallmästare och riksdagsledamot. Han utbildades på Strömsholm och studerade sedan också anatomi och veterinärvetenskap. Han var chef på Flyinge i många år och sändes till Ryssland för att välja ut och köpa in ett 30-tal hingstar av ”ädlare ras”. Han skrev flera böcker om hästar och ridning samt var ridlärare åt flera svenska prinsar och sägs vara den som organiserade svensk avel.

Waloddi Fischerström (1828-1892) var major, hovstallmästare och chef på Strömsholm 1868-1892, utbildad vid Spanska ridskolan i Wien. Det finns ett porträtt av honom i Thottska villan på Strömsholm. Hans elever lät också resa en minnessten vid hans grav i Kolbäck, som ett sätt att hedra sin lärare. Han beskrivs i äldre litteratur som ett föredöme på många sätt och ”lång, högbröstad och smärt” med en sits där ”mellanpartiet, från midjan till knät, var som sammanväxt med sadeln, och skänklarna lågo väl till.” Hans brorson Nils Fischerström var chef 1915-1921 efter att ha utbildats vid de klassiska ridskolorna i Hannover och Samur. Han var en skicklig kapplöpningsryttare.

Bertil_sandstrom
Bertil Sandström

Bertil Sandström var livhusar av graden major och var stallmästare och 1:e lärare på Strömsholm. Han föddes den 1887 i Gävle och dog 1964 i Solna. Han tillskrivs devisen ”Där konsten slutar tar våldet vid”. Det är dock möjligt att han i sin tur kan ha plockat upp det ur äldre skrifter. Bertil Sandström deltog i tre olympiska spel; Antwerpen 1920, Paris 1924 och Los Angeles 1932. Både i Antwerpen och Paris tog han individuellt silver tillsammans med hästen Sabel (SWB f 1914 e Sans Reproche u Venus e Belisar-Illinois), som dock uppges ha hetat Surprise i vissa källor. I Los Angeles fick han poäng som räckte till individuellt silver, men flyttades ner då han mot sitt förnekande påstods ha smackat under ritten. Det svenska laget, med Sandström i, tog silver. Denna gång red majoren hästen Kreta (SWB f 1922 e Attino u Violanta e Nabob). Enligt Nordisk familjeboks sportlexikon 1938 vann Sandström och Sabel runt 20 svåra klasser i dressyr under sin karriär och majoren tävlade också hoppning, fälttävlan och steeplechase med andra hästar. I lexikonet står det också att ”hans ridning utmärktes av kraft men också av ryttarkänsel, utan vilken han icke skulle kunnat nå sina framstående dressyrresultat. Hans förmåga att snabbt kunna korrigera en häst är högst ovanlig”.

Denna artikel publicerades första gången i tidningen Ridsport nummer 1/2022.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

99:- i månaden