Unghästar, unghästar och unghästar

Den sista uttagningen går av stapeln den 30 juni – 1 juli i Middelfart så jag håller tummar och tår att det går bra för allihop.

I måndags körde Thomas och Sir Donnerhall II också ner till Tyskland och visade sig dugliga för att få representera de tyska avelsförbunden i Verden. Nu har vi med andra ord MINST ett ekipage till Verden och förhoppningsvis blir det fler. Så häftigt att vi har så många bra unghästar i stallarna!

Jag klagar inte direkt heller. Min söta lilla 4-åring går som en klocka och har nu ett större register i alla gångarter. Jag kan öka och minska obehindrat. På lördag är det dags och de har lovat regn. Som ”tur är” föll himlen ner i måndags i samband med viktiga kunder som höll till i ridhuset. Det innebar att några var tvugna att offra sig för laget så jag, Philine och Simone red rakt ut i ovädret. Inget som hästen brydde sig om, men det var ju praktiskt att ha prövat det.  Även om det kändes sådär när dropparna till sist singlade ner mellan tårna i ridstövlarna och jag hade två hästar kvar…

Om jag inte har nämnt det tidigare så har jag ju fått ännu en liten 3-åring att förbereda för hoppekåring. Idag var jag uppe och hängde på den för första gången utan problem. Målet är att sitta upp i longen och kanske, kanske till och med rida i ridhuset nästa vecka. Min första 3-åring har kommit längre. Vi galopperade idag två 20-metersvolter i bägge varv och jag har full koll på styrningen. Jag har en känsla av att det kommer bli en riktigt trevlig ridhäst. Hon ska bara bli starkare så det är ingen stress med något, jag kräver (och får) lite mer varje dag. Det är så fruktansvärt kul med unghästar och jag är så himlans otroligtjättemegaglad för ”mina” små ston.

Imorgon är en ny dag som jag redan ser fram emot. Igår var jag bara skitnervös inför helgen och ville bara strunta i det. Idag är det annorlunda: Jag vill starta nu!

Dagens visdomsord: When will you be happy if not now? – okänd