EM-systrarna Bergåkra: ”Det känns som ett styrkebesked”

Något slags rekord borde det vara. Storasyster Cecilia Bergåkra rider sitt tredje young rider-EM, denna gången tillsammans med lillasyster Emilia Bergåkra som rider sitt första junior-EM på Primavera som Cecilia tagit två EM-brons i lag med. Cecilias EM-häst Izack är dessutom lillebror till I Do Kiss som Cecilia vunnit ett historiskt EM-silver för children med. Både Primavera och Izack har i sin tur även ridits av mamma Sigrid Bergåkra, som ska köra lastbilen hela vägen ner till mästerskapet i spanska Oliva om mindre än två veckor.

– Primavera är verkligen en familjehäst. Det är häftigt att hon går sitt tredje EM med lillsyrran samtidigt som jag gör mitt fjärde EM, nu med min egenutbildade häst. Jag har ju vuxit upp med Izack och det känns verkligen som ett styrkebesked att ha blivit uttagen bland så många duktiga ryttare. Att Emilia har kunnat visa stabila resultat med Primavera på så kort tid och tagit en plats i laget är också häftigt. Det är hård konkurrens, säger Cecilia.

Emilia och Primavera visade bland annat framfötterna i den internationella debuten så sent som i maj, vilket var ekipagets fjärde tävling tillsammans. Bland annat red de ihop nära 72 procent i den fria küren, vilket resulterade i en tredjeplats.

”Enorm logistik”

Att bägge systrarna ska få representera Sverige i Oliva den 7-11 juli blev klart bara för någon dag sedan och de har knappt kunnat bärga sig.
– Vi har längtat efter att få börja planera. Det är en enorm logistik att ta sig så långt. Det är någonting man bara kunnat drömma om att få göra, fortsätter Cecilia.

Resan börjar redan till midsommar. Första etappen går från Hälsingland ner till Skåne, bara det är en lång resa. Därefter blir det stopp i både Tyskland och Frankrike innan slutdestinationen.
– Vi åker lite tidigare bara för att ge hästarna bästa möjligheten att återhämta sig och även mamma som kör hela vägen.

Uppladdningen på hästryggen är väl avvägd de sista dagarna inför avresan.
– Vi tränar på här hemma på en lagom nivå. Vi vill inte spicea upp något, utan bara sätta grejerna i programmet och samtidigt njuta lite av sommaren här på Bergåkra. Dessutom väntar vi på sex föl som vi gärna vill ska hinna födas innan vi åker, skrattar Cecilia.

Efter knappt ett år i Skåne flyttade hon hem till Hälsingland igen för mindre än två veckor sedan. Om någon dag blir hon dessutom sambo med sin bandyspelande pojkvän Isak Flodberg i ett litet hus som ligger ett stenkast bort. Även parets pomeranian ”Bullen” hänger med i flytten.
– Man ser det från gården, det ligger ovanför de stora sommarhagarna. Vi har otroligt fin utsikt.

– Det är jätteskönt att ha landat hemma, inte minst med tanke på att hästarna får vara hästar.

”Knappt så han klarade livhanken”

Även om lyckan är stor nu kunde resan med Izack (SWB val f-09 Blue Horse Zack-Donnerfly) dock ha slutat på ett helt annat sätt. Den nu 12-årige fuxen är uppfödd av familjen Bergåkra tillsammans med Pehr Marklund, som även är uppfödare till I Do Kiss, silverhästen från children-EM. Tanken var att Izack skulle visas på bruksprovet när han som 3-åring plötsligt blev svårt sjuk i den fästingburna sjukdomen akut anaplasmos (tidigare erlichios), berättar Cecilia.

– Det var knappt så att han klarade livhanken. Efter det fick vi kastrera honom, han tappade allt självförtroende och blev väldigt mötesskygg. Innan det var han en stor och stark hingst, han hade väldigt mycket power.

– Det tog väldigt lång tid innan han återhämtade sig. Mamma red i alla fall 6-årschampionatet i Falsterbo. Där hoppade han över häcken på framridningen och det finns en del sådana anekdoter. Det är tufft att vara tävlingshäst och vara så skygg, det måste finnas mycket tillit innan han kan visa sin fulla potential och det känns det som att vi har nu. Nu finns det inga tendenser alls till mötesskygghet, något vi har jobbat hårt med att få bort.

Förutom Sigrids fästman Jesper och Isak följer även Pehr Marklund med på den långa resan till Spanien.
– Pehr är väldigt involverad i vår familj. Vi var inte gamla när mamma inledde samarbetet med I Do Kiss och nu samarbetar både jag och Emilia med Pehr. Han var också med när jag tog EM-silver för children och jag tror det är stort för honom att nu även se lillebrorsan Izack på ett EM, säger Cecilia.

”Medalj för bästa lagkänsla”

Förhoppningarna finns där, men Cecilia vill hålla låg profil när det gäller målet med EM.
– Jag vill inte säga för mycket, men om vi kunde så skulle vi vinna medalj för bästa lagkänsla. Det är ett grymt härligt lag, där alla känner varandra sedan innan. Jag kan inte tala för Emilia men jag tror att det är samma där.

– Jag vill främst leverera en stadig runda för vårt lag, och sedan får vi se hur långt det bär. Jag har varit med och tagit två EM-brons innan med Primavera, och jag vågar inte jinxa om vi skulle ha en sådan tur med lille Zacken.

Blir du kvar i Hälsingland nu?
– Nej, så gammal är jag inte, skrattar Cecilia.

– Jag har fortfarande samma tanke som jag hade i mars, om att åka utomlands. Men det får vänta till pandemin har lagt sig lite mer, kanske om ett eller två år. Jag har ju min tränare sedan många år, Helen Langehanenberg, och jag vill gärna fortsätta vårt samarbete. Tanken är att åka till henne i Tyskland och jobba och träna. Men då vill jag få med mig både den fyrbenta och tvåbenta Isak. Sedan kommer jag alltid att återvända upp hit.

Är Izack en av de hästarna som har stått dig närmast?
– Det är han definitivt. Det har varit en sådan känslomässig resa, vi har ändå fått växa upp ihop med våra ups and downs. Jag har väntat ut den här hästen ganska länge. Jag ville ge honom en stabil grund och inte göra något förhastat.

– Tanken är ju att satsa på Grand Prix med honom, och han gör allting nu. Han gör piaffen, passagen och bytena i varje. Nu går vi ner och rider Prix S:t Georges och skapar erfarenheten där innan vi går upp i något större. Därför är det också en fantastisk möjlighet att få bli uttagen till ett mästerskap på det här viset, och få skapa sig den rutinen.