Hur mår 50-åringen SPAF?

Hur mår SPAF, och vad gör föreningen i dag?

– Bara fint, pigg och rask, och ponnyer brukar ju bli gamla. I grunden är vi ännu äldre, för redan 1954 bildades Svenska Ponnyföreningen, som 1975 delades i en sportdel och en avelsdel, som formellt bildades 1 januari 1976.

– Under de första tio åren hade vi ansvar för stamböckerna för alla engelska ponnyraser, och det var ett stort arbete, som sedan togs över av Svenska Hästavelsförbundet. I dag arbetar vi framför allt med ungponnychampionat. Vi utbildar också domare till ridklasser för ponny, en gren vi hoppas ska växa.

Hur blir firandet?

Fakta

Svenska Ponnyavelsförbundet

Bildades: 1 januari 1976.

Anslutna rasföreningar: Avelsföreningen Svensk Ridponny, Svenska Connemarasällskapet, Svenska Dartmoorsällskapet, Exmoorponnysällskapet, Svenska New Forestföreningen, Svenska Russavelsföreningen, Sveriges Shetlandssällskap, Svenska Welshponny & Cobföreningen, Svenska Fellponnyföreningen samt nya medlemmen Avelsföreningen Kaspisk häst.

Ingår också: 13 regionala föreningar som arrangerar ungponnytesterna.

I medlemsregistren: Runt 3 000 personer som är medlemmar i föreningarna ovan.

Antal svenskfödda ponnyer/år registrerade hos SPAF:s medlemsorganisationer: Cirka 1 500.

Expandera

– Det blir en stor jubileumsutställning på Axevallatravet i Skara den 1-2 augusti. Planen är att våra medlemsföreningar har sin riksutställning där, och så ställs finalisterna i alla raser mot varandra i en gemensam Årets Ponny- final. Dessutom blir det ridklasser och tävlingar, och vi hoppas på deltagande av hundratals ponnyer.

– Sedan blir det ungponnyfinaler i Vetlanda den 19-20 september. Där byter vi namn på evenemanget till Dunstan & SPAF Ponnybreeders för att göra det tydligare vad det handlar om. 

Hur använder SPAF sin position som en samlande kraft för ponnyintressen?

– I fjol skickade vi in ett förslag till ändring i TR, eftersom vuxna inte längre får tävla dressyr på ponny i ponnyklasser, utan är hänvisade till hästklasser. Vi tycker att det ska harmoniseras med hoppningen, där vuxna ryttare får starta ponnyer i avdelning B. Allt i syfte att ge våra ponnyer en bra grundutbildning.

– Vi kommer också att följa vad som händer med 13-årsgränsen för elittävling, och vad detta kan få för konsekvenser för svensk ponnyavel.

Hur ser det ut för svensk ponnyavel?

– Det finns ett intresse för svensk-uppfödda ponnyer, eftersom det blivit dyrare att importera och svårare att hitta bra importponnyer. Alltfler ser också fördelarna med att köpa ponnyer som har en känd historik, är ordentligt utbildade och inte utsatta för någon quick fix.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2026.