Här är de vanligaste skadorna hos fölungar

Många föl föds friska och utan problem – men ibland behövs lite extra hjälp.

– Gemensamt för de allvarligare skadorna är att tidsfaktorn ofta är kritisk. Föl är sköra, har sämre immunförsvar, torkar ut snabbare och har ett mjukare skelett. Med rätt vård i god tid ökar chansen att de blir friska igen, säger Karolina Dahlkvist, hästveterinär på Agria, i ett pressmeddelande från försäkringsbolaget.

Felaktig benställning 

Tiden är avgörande och bedömning bör därför göras tidigt av veterinär, gärna tillsammans med en hovslagare. Tidig upptäckt har stor betydelse för fölets framtida hållbarhet.

Symptomen kan vara att fölet trampar igenom i kotlederna och går på ballarna eller baksidan av kotorna. Strama senor gör att fölet går på tå, även kallat ballerinasyndrom, och kan utveckla bockhov. Det kan också finnas felaktiga vinklar, som X‑benthet.

I lindriga fall kan korrigerande verkning räcka, ibland kombinerat med plast på hoven eller speciella fölskor. Föl som trampar igenom kraftigt kan behöva skyddande bandage, och svårare fel kan kräva kirurgi.

Traumatiska skador och sårskador 

Föl är nyfikna, rörliga och skadar sig lätt när de undersöker världen. Det kan exempelvis handla om vassa kanter, trasiga staket eller håligheter i marken. Tecken på skada är sår, svullnad, värme, ömhet eller hälta. Små sår kan vara allvarliga om de sitter nära led eller senskida. Undvik skada genom att gå igenom stall och hagar regelbundet och ta bort utskjutande detaljer och farliga föremål.

Kontakta alltid veterinär om såret är djupt, stort eller nära led eller senskida, vid kraftig blödning eller om fölet är halt eller ovilligt att belasta benet. Veterinären bedömer skadans omfattning, rengör och syr såret, ger smärtlindring och vid behov antibiotika. De flesta skador läker bra med snabb åtgärd och säker miljö.

Kolik – vanligaste akuta sjukdomen

Kolik är en av de vanligaste akuta sjukdomarna hos föl. De kan snabbt försämras, därför ska kolik alltid tas på stort allvar. Vid tidig undersökning och behandling är prognosen ofta god.

Vanliga orsaker är mekoniumförstoppning, brusten urinblåsa, pungbråck, när stoet kommer i första brunsten, rotavirus eller kraftig spolmaskinfektion som kan ge livshotande tarmstopp. Avmaskning enligt rekommendation är viktig.

Tidiga tecken är förändrat beteende – fölet slutar dia, blir oroligt eller onormalt stilla, gnisslar tänder, tittar mot buken, lägger sig ner och försöker rulla. Kontakta veterinär omedelbart vid misstanke om kolik. Med snabb vård är utsikterna i de flesta fall goda.

Fraktur – allvarligt

Frakturer är en av de allvarligaste skadorna hos föl. I dag kan dock många frakturer läka bra, särskilt om de upptäcks tidigt. Skadan uppstår oftast vid kraftigt trauma, till exempel spark, om fölet fastnar i staket, halkar i stallgången eller trampar snett i en grop.

Vanliga tecken är plötslig kraftig hälta, ovilja att stödja på benet och ibland onormal vinkel. I vissa fall syns inget utan frakturen upptäcks först vid röntgen. Vid misstanke om fraktur ska sto och föl hållas så stilla som möjligt och veterinär kontaktas omgående. Tidig upptäckt, rätt första hantering och snabb veterinärhjälp är avgörande.

Hovböld – vanligt

Hovböld är en mycket smärtsam och vanlig orsak till akut hälta hos föl. De får lätt inpackningar av småsten och grus i hovens bärrand. Om detta inte tas bort kan det trycka mot den känsliga kötthoven, ge hälta och så småningom utvecklas till hovböld. Regelbunden verkning, daglig hovkratsning och noggrann hovkontroll är därför viktiga förebyggande åtgärder.

Symptomen kommer ofta plötsligt – fölet blir mycket halt, hoven känns varm, benet kan svullna upp en bit längs skenbenet och digitalpulsen vid kotan är tydligt förhöjd. Ibland börjar det med lättare hälta som förvärras. Veterinär ska alltid kontaktas vid kraftig eller akut hälta. Med god hovvård, säkra hagar och snabb veterinärinsats är prognosen för hovböld hos föl som regel mycket god.

Källa: Agria Djurförsäkring