Efter den infekterade 13-årsstriden – så vill förbundet vinna tillbaka förtroendet

Efter 13-årsbeslutet och alla dess efterverkningar, med en sparkad hoppkommitté och en förbundsordförande som avgick, ville förbundsstyrelsen veta vad som egentligen låg bakom alla upprörda känslor och det uppskruvade tonläget.

– Vi behövde få reda på mer om de bakomliggande skälen till den starka kritiken, eftersom den innehöll en blandning av frågor kring organisation, arbetssätt och sakfrågor.

Det säger Camilla Hagman, ledamot i förbundsstyrelsen och sammankallande i utvecklingsgruppen, där också Torbjörn Wahlborg och Carina Olsson-Bäck går. Under våren har de genomfört 60 samtal med bland annat föreningar, ryttare, föräldrar och tränare. 

Samtalen har mötts av kritik från olika håll eftersom inte alla som ville fick komma till tals. Camilla Hagman förklarar att samtalen fördes av ledamöterna utan stöd av kansliet, och att de också kommer att bearbeta materialet själva. Därmed var de tvungna att begränsa sig.

– Vi gjorde ett urval utifrån vad vi bedömde är ett tvärsnitt av förbundets medlemmar.

Nätverket Svensk Ponnysport erbjöds vara med, men avstod eftersom de inte fick medverka som grupp.

– Upplägget var individuella samtal, vilket Svensk Ponnysport tackade nej till, men utvecklingsgruppen har haft andra samtal med personer i deras styrgrupp. 

Förtroende och arbetssätt

Frågorna som tagits upp har handlat om förtroendet för förbundet, hur SvRF borde ändra sin organisation och sitt arbetssätt, och vad som kan göras annorlunda nästa gång förbundet står inför att fatta ett svårt eller kontroversiellt beslut.

– Vi hade ett bra samtal, och det kändes som att de tog med sig mina synpunkter, säger Peter Heie, distriktsordförande för Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund.

– Vi pratade mycket om demokrati och inflytande, och dessvärre är det nog så att idrottsrörelsen överlag inte är särskilt demokratisk, om man jämför med andra ideella organisationer, säger han.

Ett startskott

Thomas Magnusson, ordförande för Hallands Ridsportförbund, var en annan av dem som deltagit.

– Det samtal vi hade var bra. Jag fick föra fram våra synpunkter, och även prata framtidsfrågor. Jag ser de här samtalen som ett startskott för något nytt.

Camilla Hagman hoppas detsamma.

– Det som hände under hösten har upplevts som att förbundsstyrelsen inte vill ha en öppenhet och dialog. Det är olyckligt och stämmer inte. Den svåra situation som vi hamnade i, och som vi själva i stor utsträckning bidrog till, är inte gynnsam för vare sig svensk ridsport eller berörda individer.

– Vi har ännu inte sammanställt samtalen, men enligt min uppfattning just nu har vi haft ärliga, öppna och konstruktiva samtal och fått in mycket klokskap, säger Camilla Hagman.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 9/2026.