Patrik Kittel: ”Tala klartext om vad vi får göra”

Det finns stora skillnader mellan länder när det gäller hur och på vilket sätt vi får hjälpa våra hästar i samband med tävling. Det känns som om vi i Sverige inte längre är ledande i det dagliga förebyggande arbete som vi ryttare vill göra för hästarnas bästa.

Vi som rider betraktar oss och hästen som elitidrottare. Vi gör allt för att hästen och vi ska må bra. Det är svårt att dra gränsen för vad som är tillåtet att använda som förebyggande hjälp. Det finns många sätt att hjälpa sin häst att må bättre men få är tillåtna i Sverige. Nyss blev det tre månaders avstängning för att någon gett sin häst akupunktur, är det rimligt? Jag är för nolltolerans mot dopning, utan tvekan.

Det är stor skillnad på att i förebyggande syfte hjälpa hästar genom att ha massagetäcke, använda laser/ultraljud och kyla benen i samband med tävling kontra att medvetet medicinera. Det är big no no, utan tvekan.

En del hjälper sina hästar att hålla luftvägarna friska och fräscha genom att låta dem använda en inhalator med koksaltslösning. Vissa tävlingar ger tillstånd att använda inhalator, andra inte. Samma sak med massage-täcke och laser. På svenska tävlingar gäller det att inte göra så enkla saker som att kyla benen för att förebygga skada.

De här sakerna gör vi profylaktiskt för att hjälpa hästen. Syftet är att förebygga framtida problem – inte att dölja ett trauma – det borde vara tillåtet. Det är inte så att det här ger mig bättre piaff på banan men min häst får det bättre.

Varför ska vi låta bli att hjälpa våra hästar? Var går gränsen? Är det okej att ånga höet för att få det renare? Är det okej att ta med eget spån som är dammfritt? Får vi rykta och därmed ge massage? Ni förstår vart jag vill komma.

På tävling övervakas allt hårt, det är stewardkontroller i stallarna, kontroll av ekipaget före och efter start. Usain Bolt springer hundra meter och får massage efteråt. Vi har ansvar för att hästen mår bra efter ansträngning, därför borde vi få hjälpa dem. Allt för att ha en frisk, glad och sund häst.

Vi borde ha en lista i klartext på vad som är tillåtet respektive otillåtet på tävling. För mig som ryttare är det viktigt att veta vilka regler som gäller. Ångesten för att göra fel finns alltid där och samma regler i alla länder skulle undvika missförstånd och omedvetna regelbrott.

Klara regler över hela världen till fördel för hästarna.

Det här är en åsiktstext i form av en gästkrönika som publicerades första gången i Ridsport nr 14/2017. Det som framförs i texten är Patrik Kittels egna åsikter, inte en redaktionellt utformad text.