Barfota är inte för alla hästar

Det hela började med att Peder Fredricson tog av skorna på några av sina hästar. Han märkte att de både blev sundare och presterade bättre, och var frågande till varför inte fler intresserade sig för detta. Någonstans där initierades den ”barfotastudie” som efter närmare ett år kan presentera ett första resultat baserat på de filmade ridtester som genomförts på Grevlundagården, djupintervjuer och analys.

I testerna har hästarna ridits med och utan skor, både på marken och över hinder – och det första resultatet visar att den barfota hoven tillåter mer rörelse i själva hoven jämfört med den traditionellt skodda hoven. Det berättade forskningsteamet bakom studien i samband med en pressträff vid VM i Herning på fredagen.

Kan hämma blodflödet

Hoven vidgas mer över trakterna vid nedtrampet och drar ihop sig mer vid överrullningen när hästen rids utan skor. En järnsko låser å sin sida den så kallade hovmekanismen, vilket blir speciellt tydligt i samband med landningen efter hinder.

Eftersom skon hämmar hovens rörelse i sidled kan den varken expandera eller dra ihop sig på samma sätt som när hästen är barfota. Det kan innebära att blodflödet i hoven hämmas och därmed också genomblödningen som är viktig för att hovarna ska vara friska och skadefria. Något som i sin tur kan vara kopplat till olika typer av hälta.

Det omvända gäller för den oskodda hoven, men till vilken grad det är bra eller dåligt är för tidigt att säga. Det man hittills har sett i barfotastudien är att barfota inte är något för alla hästar, men att det för vissa tycks främja både hållbarhet och prestation.

Bakom studien står underlagsexperten och biomekanikprofessorn Lars Roepstorff och hans forskningsteam från SLU, som har testat, mätt och utvärderat vad som händer med hästens rörelser och kraft när den bär skor eller är barfota. Tidigare världsettan, numera världstrean, Peder Fredricson och veterinär Staffan Lidbeck är också en del av studien som Agria tagit under sina vingar.

Än så länge har man inte kunnat dra några vetenskapliga slutsatser, men det är målet med den fortsatta studien. Däremot har man kunnat se vissa trender.
– Ur ett veterinärt perspektiv börjar jag få lite förklaringar till varför Peder och många med honom upplever att hästarna dels känns lite annorlunda att rida, men även verkar sundare och får mindre skador, säger Staffan Lidbeck till Ridsport på plats i Herning.

Här under kan du se och höra Peder Fredricson berätta om sina erfarenheter av skodda och oskodda sporthästar.

Här under kan du se och höra Aksel Primdahl, hovslagaren i barfotastudien, berätta om sina erfarenheter.

Hovens horisontella rörelse

Förutom den ökade förståelsen för hovens förmåga att expandera och dra ihop sig med och utan skor, är det något annat som Staffan Lidbeck finner särskilt nämnvärt
– Det som också är väldigt intressant är att den horisontella rörelsen av trakterna hindras av skon. Nästan alla ridhästar gör otroligt mycket arbete på böjda spår och tvära svängar. Speciellt om man ser på hopphästar på hög nivå som ska svänga tajt. Just den rörelsen tycker jag har varit otroligt spännande att se, säger han.

Huruvida det är bra om hoven rör sig mycket eller inte är alltså inte klarlagt, men Staffan Lidbeck vågar sig ändå på en tes när det kommer till fördelarna med barfotahoven.
– Jag tror ändå att vi är något på spåren när det gäller den stötdämpande funktionen.

Går det att dra en parallell till att springa i löparskor kontra att spurta fram i finskor?
– Det tror jag faktiskt. Vi har fokuserat så otroligt mycket på underlag, det är något vi pratar om hela tiden och Lars Roepstorff är här och mäter underlagen. Det är något vi har jobbat väldigt mycket med för att hitta det optimala och mest naturliga för hästen. Men sedan har vi en järnbit mellan underlaget och hästen, säger Staffan Lidbeck.
– En bra löparsko låter ju foten arbeta, vi låser inte fast den och det finns en bra stötdämpning.

Skon i sig själv är dock inte nödvändigtvis boven i dramat. Snarare är det hur sömmarna sitter fast tillsammans med den styva skon som hämmar rörelsen.
– Man skulle vilja hitta alternativ till järnskor som klarar skoningens viktigaste funktioner, det vill säga slitageskydd, halkskydd och skydd mot punktbelastning, men samtidigt tillåter en normal funktion av hoven. Det tror jag är framtiden, säger Lars Roepstorff.

Den vetenskapliga slutrapporten beräknas vara färdig runt årsskiftet 2022/2023.