Carl Hedin: ”Våga omvärdera invanda arbetssätt”

I Ridsports serie Stafettpinnen skickade Magnus Ringmark pinnen till Carl Hedin, GP-ryttare i dressyr och nyligen debutant i 1,50-hoppning, med frågan: 

Hur tycker du att vi kan förbättra hästvälfärden?
– Genom att utgå från hästen som art och försöka se världen genom deras ögon när vi umgås med dem. Att hela tiden ta in ny forskning och addera den till den kunskap och erfarenhet vi redan besitter. Att se till att mina hästar har bästa möjliga tillvaro är den största uppgiften jag tar på mig när jag signar upp mig som hästägare, säger Carl Hedin.

Vad är hästvälfärd för dig?
– Personligen delar jag upp hästvälfärd i två delar och två områden: fysisk och psykisk hästvälfärd i träning och övrig tid, det vill säga alla timmar hästen inte rids/tränas.
– Rent fysiskt är det så klart viktigt att hästen tränas på ett sådant sätt att kroppen inte bryts ner eller tar skada. Man kan ju ställa sig frågan om det verkligen är hästvälfärd att en häst behöver regelbundna injektioner för att kunna utföra sin sport? Med det sagt tar jag så klart mina hästar till veterinären om jag upplever att de visar tecken på smärta. Men jag frågar mig ofta var gränsen borde gå rent etiskt. Hur många behandlingar är för många?

Bekväm med sin uppgift

– När det gäller psykisk hälsa vid ridning tänker jag att det hela tiden är viktigt att hästen är bekväm med sin uppgift och klarar av att utföra den på ett enkelt sätt. De allra flesta hästar som rids tränas med negativ förstärkning, och etiken kring det känns som en central del i den diskussion som förs just nu. Jag tänker själv mycket på detta och skulle betala bra pengar för att få höra mina egna hästars ord om mig som tränare. Jag tror att vi bara är i början av den diskussionen. Vi har nog många trådar om R- (negativ förstärkning) vs R+ (positiv förstärkning) på Facebook framför oss innan vi landar i frågan. Personligen gläds jag åt den dag vi kan se en ryttare dansa fram i Grand Prix eller över 1,50-hinder med en häst tränad enbart med R+, och jag efterlyser bra förebilder som kan visa vägen.

– När det gäller fysisk hälsa under övrig tid (när hästen är i sin box eller hage), tänker jag att det gäller att hela tiden utgå från hur hästens kropp fungerar i sitt naturliga tillstånd. Vi vet att hästar i det vilda spenderar ungefär 70 procent av sin tid med att leta föda och beta, vilket innebär att de rör sig långsamt framåt under stora delar av dygnet. Därför är en stor hage något av det bästa man kan ge sin häst för att kroppen ska må bra. Detta i kombination med möjlighet till vila, tillgång till vatten och ett grovfoder som passar hästens ras och ämnesomsättning. Det sista känns som en självklarhet, men det är ändå värt att lyfta.

Psykisk hälsa under övrig tid

– Ett bra sätt att arbeta med att löpande förbättra förutsättningarna för min häst att uppnå gott mentalt välmående i stall- och hagmiljö är att utgå från de tre F:en:

• Forage (föda) – Hästar mår mentalt bra av att söka föda, och att tillgodose det behovet är jätteviktigt men ibland underskattat. Utmaningen ligger i att alla hästar inte klarar fri tillgång på näringsrikt grovfoder, men det finns sätt att minska näringsintaget samtidigt som man uppfyller behovet av födosök. Vi fodrar våra hästar med halm (utöver hösilage) för att de ska kunna söka föda under större delen av dygnet. Vi ger även halmen i nät för att de ska äta långsammare och undvika att stå utan sysselsättning.

• Freedom (frihet) – Hästens rörelsebehov är ett av dess mest fundamentala beteenden. Det enklaste sättet att tillgodose detta är genom att ge den tillgång till en stor hage med kompisar. Samtidigt kan både ridning/motion och exempelvis skrittmaskin fylla en funktion för att ytterligare möta detta behov.

• Friends (vänner) – Hästens största trygghet är dess flock. Vi vet att många hästar skapar otroligt starka band till varandra, och jag har svårt att se hur en ensam häst kan vara en lycklig häst.

Gyllene medelväg

Hur brukar du arbeta i vardagen för att ge dina hästar de bästa förutsättningarna ur hästvälfärdssynpunkt?
– Jag försöker utgå från punkterna ovan när jag ändrar eller lägger till rutiner i mina hästars vardag och träning. Samtidigt är jag tävlingsryttare, och ibland måste jag hitta en gyllene medelväg för att uppnå de mål jag har satt upp.

– En viktig del i mitt arbete med hästvälfärd är individanpassning. Alla hästar är olika – både fysiskt och mentalt – och det som fungerar för en häst kanske inte fungerar för en annan. Det gäller allt från träning och foderstat till sociala behov och vilotider. En del hästar trivs bäst i stora flockar, medan andra fungerar bättre i mindre grupper. Vissa hästar behöver mer variation i träningen för att hålla sig motiverade, medan andra mår bäst av tydliga rutiner. Genom att hela tiden observera och lyssna på individen kan jag skapa de bästa möjliga förutsättningarna för varje häst.

Skapa trygg miljö

– Jag tänker också mycket på socialisering vid tävling och träning. Jag tror att vi kan göra mycket för att skapa tryggare miljöer även vid tävling och träning, till exempel genom att låta hästar ha synkontakt med varandra och erbjuda fler alternativ anpassade efter individens sociala behov. Det är en aspekt av hästvälfärd som kanske inte alltid får tillräckligt med uppmärksamhet, men som jag tror kan ha stor betydelse för hästens mentala hälsa.

– Jag tror att lösningen på många av de frågor och utmaningar vi står inför när det gäller hästvälfärd för ridhästar ligger i flera små justeringar. Det finns ingen enkel lösning eller magisk formel som kan förändra allt över en natt. Istället handlar det om att hela tiden sträva efter förbättringar genom att lyssna på forskningen, vara självkritisk och våga omvärdera invanda arbetssätt. Små förändringar, genomtänkta beslut och en långsiktig strategi kan tillsammans göra en enorm skillnad för hästarnas välfärd.

Carl Hedin skickar stafettpinnen vidare till etolog Renate Larssen. Carls fråga är:
Kan du ge konkreta förslag på hur en hästtävling skulle kunna se ut, ur ditt perspektiv som etolog?

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2025, i en kortare version.