Därför frias man som lät hästar i sitt stall svälta ihjäl

Det var i november 2016 som två döda hästar hittades i ett stall på en gård i Gävleborgs län. Hästarna var svårt avmagrade och hade dött av svält och uttorkning.

Den kvinna som ägde den ena hästen och var fodervärd åt den andra hade separerat från sin man under sommaren, men hästarna var kvar på makens gård. Under en period köpte kvinnan hö, men sedan tog hennes pengar slut.
Mannen gav därefter hästarna lite foder under en period, bland annat gräsklipp från gräsmattan, och hävdar sedan att han sa till kvinnan att han inte tänkte fortsätta utfodra dem, och att hästarna var hennes ansvar.

Slutade utfodra

Från oktober lät han hästarna stå inne i stallet och slutade utfodra dem, utan att berätta det för kvinnan, som fick uppfattningen att hästarna lämnat gården.
Men det hade de inte. I slutet av november hittades de döda i stallet.

En undersökning på Statens veterinärmedicinska anstalt SVA visade att den ena hästen var kraftigt under medelgott hull med minimala fettreserver, liksom med en generell kraftig muskelförtvining, medan den andra hästen bedömdes vara utmärglad med en total avsaknad av fettresurser.

Det gick inte att dra några säkra slutsatser om hur länge hästarna haft bristfällig tillgång till foder, men det har handlat om minst ett par veckor. Hästarnas svälttillstånd har enligt rapporten inneburit ett långvarigt lidande.

”Strikt juridisk bedömning”

Kammaråklagare Peter Olofsson åtalade både mannen och kvinnan för djurplågeri, och tingsrätten dömde kvinnan till villkorlig dom och dagsböter, medan mannen friades, eftersom han inte hade något ansvar för hästarna, och heller inte hade någon skyldighet att ingripa även fast kvinnan slutade sköta om dem.

Åklagaren överklagade till hovrätten och yrkade att även mannen skulle dömas för djurplågeri, men hovrätten resonerar på samma sätt som tingsrätten. Mannen var inte skyddsgarant för hästarna, och hade inte någon rättslig plikt att handla till skydd för hästarna
− Hovrätten gör en strikt juridisk bedömning utifrån vad lagen säger om vem som är djurhållare, säger kammaråklagare Peter Olofsson till Ridsport.

Att överklaga domen till högre instans kommer inte att bli aktuellt, enligt Peter Olofsson.

Det måste kunna ledas i bevis att det fanns ett avtal att mannen skulle sköta hästarna.

Helena Striwing är jurist med djurskydd som specialitet, och hon säger att domen är juridiskt begriplig, även om den strider mot de flestas uppfattning om vad som är rätt och fel.
− Det måste kunna ledas i bevis att det fanns ett avtal att mannen skulle sköta hästarna. I annat fall är man inte skyldig att ingripa i lagens mening, säger hon.

Grovt djurplågeri

Den nya djurskyddslagen som träder i kraft 1 april innebär inte att några förändringar som innebär att mannens agerande skulle bedömas annorlunda.

Däremot finns ett förslag om att införa brottsrubriceringen grovt djurplågeri, men det kommer att dröja innan utredningen om straff för brott mot djur är klar.
− Där skulle straffskalan börja med fängelse, och det skulle innebär att polisen får möjligheter att prioritera utredningar som gäller misstänkt grovt djurplågeri, säger Helena Striwing.