Sverige
22 oktober 16:13

Därför rider vi hubertusjakt – historien bakom traditionen

HistoriaVarje höst ger sig ryttare runt om i Sverige ut på hubertusjakt. Men varför rider vi egentligen jakt i november, och vad har en hjort med ett lysande kors mellan hornen med saken att göra? Svaret finns i en mer än tusen år gammal legend.

Därför rider vi hubertusjakt – historien bakom traditionen
Hubertusjakt på Strömsholm 2006. Foto: Roland Thunholm

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Den 3 november är det Hubertusdagen, uppkallad efter jägarnas skyddshelgon Sankt Hubertus. Det är också kring detta datum som hubertusjakter traditionellt arrangeras, både i Sverige och i flera andra europeiska länder.

Men historien börjar långt innan ryttare samlades för att galoppera genom skog och mark.

Hjorten som förändrade allt

Hubertus föddes troligen omkring år 655 och levde i de områden som i dag utgör Belgien. Han blev så småningom biskop i Liège och dog år 727.

Enligt legenden var Hubertus en passionerad jägare. Under en jakt ska han ha mött en hjort med ett lysande kors mellan hornen. Synen fick honom att omvända sig till kristendomen och lämna sitt tidigare liv bakom sig.

Berättelsen förknippades ursprungligen med ett annat helgon, Sankt Eustachius, men kom under medeltiden att knytas till Hubertus. När vördnaden för honom spreds över Europa blev han också skyddshelgon för jägare och de som arbetade i skogen.

Från riktig jakt till rävsvans

Den ridtradition som i dag bär Hubertus namn har sina rötter i den europeiska jaktridningen. Under flera århundraden var jakt till häst ett vanligt inslag i framför allt adelns och militärens liv, där ryttare följde jakten över stora områden och genom varierande terräng.

I dagens svenska hubertusjakter jagas inga levande djur. I stället rider deltagarna tillsammans längs en förutbestämd sträcka, i samtliga gångarter och med hoppning över naturhinder.

Ett av de mest välkända inslagen är avslutningen, ett så kallat halali. Förr betecknade ordet slutskedet av en jakt, men i dag handlar det oftast om att ryttarna tävlar om en symbolisk rävsvans.

Victor Rävsvans
Halali på Gärdet under Stockholms Fältrittklubbs 105:e Hubertusjakt 2001. Foto: Ulf Lonäs

Kungliga ryttare bakom svensk tradition

I Sverige fick jaktridningen fäste genom bland annat kungahuset och militären. Den 1 november 1886 grundade prinsarna Carl, Eugen och Oscar Bernadotte Stockholms Fältrittklubb på Drottningholms slott, för att främja jakt-, terräng- och distansridning.

Redan den 8 november samma år red klubbens medlemmar sin första jakt i trakterna kring Ulriksdal. År 1896 arrangerades den första Hubertusjakten i klubbens regi, en tradition som sedan dess blivit ett återkommande inslag – i år rids den 130:e upplagan i huvudstaden.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

Hingstar Online

Godkända hingstar i flera kategorier med bilder och fakta

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym