Det blev pannkaka

Adelinde startade med att rida en av hästarna innan själva starttiden av tävlingen för att träna honom i en ny miljö då han är fortfarande ny för oss i stallet. Han glänste verkligen och gjorde alla rörelserna med mer uttryck, en riktig fröjd att se den tillsammans.

Sen var det Zephyrs tur, han gick ett Intermediare I-program och fick en bra träning och fina lovord från domaren. Adelinde såg under hela tiden till att han följde planen som hon hade lagt upp och det såg så enkelt ut att ”styra” runt det programmet. Noggrannhet, precis i varje rörelse och med i hans rörelser så det dansade fram över banan.

Det kan jag däremot inte säga om mig själv, och jag har nu insett hur mycket den mentala delen under ett program spelar roll. Jag kunde redan känna på fram ridningen att jag sviktade i min beslutsamhet och följde då inte min plan.

Under uppvärmningen var det sju ryttare i ett 20×40-ridhus och alla värmde upp till sitt specifika program, alltifrån lätt A till Grand Prix så rörelserna och linjerna varierade må jag säga. Barrychello kändes också laddad och tog sig ibland friheten att försöka busa med de andra hästarna, i vanliga fall korrigerar jag det enkelt men idag satte det mig lite ur balans istället. Ridkänslan var helt annan jämfört med tidigare i veckan och det helt på grund av att jag kom utanför min plan och hittade inte tillbaka. Programmet blev vingligt, jag tappade rätt fokus och därigenom blev det otydligt och inte alls så noggrant.

Efter programmet som Adelinde sett och Sjaak hade filmat fanns bara en sak att nämna, gör en plan! Det du planerar och tänker också göra blir alltid, det spelar ingen roll om det inte blir det bästa men gör du som du planerar så är det rätt väg till att det blir succé! Nu är det hem för att ladda om, träna på programlinjer och lägga min egen plan för den häst som jag ska rida! Lycka till säger jag 🙂

/Emelie