Detta gäller för hästen om kriget kommer

De hästar som är bortkryssade i passet att de ej får gå till slakt räknas inte som samhällsviktiga, utan som sällskapsdjur. Därmed kan de komma att placeras åt sidan vad gäller till exempel veterinärvård om högsta beredskap gäller i Sverige. De ska fortfarande kunna få ”trygg basal vård” men det kan innebära att en större operation inte kommer att få största prioritet utan avlivning kan bli enda alternativ.

Detta framgick av det webinarium som Hästen i Skåne anordnade nyligen, där veterinär Anna Forslid vid Länsstyrelsen Skåne berättade om hur hästägare bör förbereda sig för kristider, både praktiskt och mentalt.

– Ingen kommer hem och tar hand om dig och dina djur, du måste ha en plan för detta, sade Anna Forslid. 

Tjänstedjur har förtur

Det finns fullmaktslagar som träder i kraft vid höjd beredskap och då kan till exempel vissa djursjukhus och veterinärvård öronmärkas för de djur som är viktiga för samhället – mjölkproducerande kossor, köttproducerande nötkreatur, grisar och kycklingar. En del hästar kan komma att ingå som köttproducenter – de som inte är bortkryssade i passet om de fått medicin med livslång karens – övriga räknas som sällskapsdjur. För totalförsvaret är det viktigt med bra djursjukvård även till sällskapsdjur, men detta gäller i första hand tjänste- och servicehundar och liknande.

– Hästägare måste förbereda sig genom att göra upp en krisplan; se till att det finns foder och strö för en längre tid, ha en plan för vattenförsörjning och utbilda sig i förebyggande och akut djursjukvård, säger Anna Forslind.

Förbered dig på det värsta

Bland de punkter som bör prickas av finns bränsle, el, vatten, personal, kommunikationer, läkemedel, material, egen kompetens och kontakter.

På sikt måste alla ställa sig samvetsfrågan: kan vi i en långdragen krissituation fortsätta att gräva ner avlivade hästar? 

-Det är en etisk fråga, eftersom hästar samtidigt är resurskrävande att hålla, sade Anna Forslid. Enligt de senaste uppgifterna (2021) avlivades 10 000 hästar och samma år registrerades endast 1 000 hästar i normalslakten, och ingick därmed i livsmedelskedjan. Vid högsta beredskap med krig bör detta närma sig 100 procent, säger Anna Forslind och fortsätter:

– Allt detta kräver en mental förberedelse hos hästägare och det är viktigt att sätta sig ner och tänka sig in i det här ordentligt.

Samtidigt kan man värja sig mot att hästen enbart betraktas som ett resurskrävande sällskapsdjur, många hästar skulle säkert kunna göra nytta i kristider som dragare och klövjehäst. Hästen som en positiv resurs har hittills inte utretts, men på regional och kommunal nivå skulle hästägare mycket väl kunna ta egna initiativ och till exempel anmäla att de har en inkörd häst som kan göra en insats vid behov.