Dufour och Laudrup: ”På många sätt är vi som en och samma själ”

Bägge har vana av att leva i strålkastarljuset med omvärldens blickar på sig. Cathrine Dufour i egenskap av dansk dressyrs ”rising star” sedan silversuccén på junior-EM för tio år sedan – och i dag som fullfjädrad världsstjärna med två hästar, Atterupgaards Cassidy och Bohemian, rankade bland topp tio på världsrankingen.

Rasmine Laudrup är dotter till fotbollslegendaren Brian Laudrup, en av Nordens största fotbollsspelare genom tiderna, men har försökt navigera runt uppmärksamheten som det har inneburit och gå sin egen väg. Att det var hästar hon skulle hålla på med visste hon tidigt, men någon guldbiljett har det aldrig varit tal om.

– Jag har alltid gjort det här helt själv. Mina föräldrar har alltid stöttat mig, men de har aldrig frågat om jag har någon dröm och sagt att ”vi gör det här tillsammans”. I den här världen behöver du ha ett team och det har inte jag haft. Då är det också svårt att ha höga ambitioner, berättar Rasmine.
Hon har inte fått några miljonhästar serverade, i stället har hon jobbat i olika stall och ridit upp yngre förmågor. Senaste stjärnskottet är 7-årige Nadal M, som hon tagit från grön 5-åring till topplacering i Herning tidigare i år.

– För mig har det varit tvärtom. Min familj har gjort allt för mig, ända sedan jag började rida har de varit med mig i stallet varje dag. De kanske inte visste något om hästar, men de har sett till att jag har haft bra tränare och kört mig till tävlingar varje helg. De har stöttat mig helhjärtat hela vägen och utan dem hade jag aldrig varit där jag är i dag, säger Cathrine.
Hon har inte heller fått några fina hästar serverade på silverfat, det har det inte funnits pengar till. Talang och dubbelt så mycket hårt arbete är det som har tagit henne dit där hon är i dag.

Skilda världar

Som av en lycklig slump har nu vägarna korsats för dessa unga kvinnor – som på kort tid både blivit ett kärlekspar och affärskompanjoner. I början av året visade de upp två unga hopphästar på Instagram, 6-årige Casillo och 5-åriga Coco Loco, helsyskon efter Casall-Carmargue, en gemensam investering och satsning på ett framtida liv tillsammans – både inom sporten och privat.

– Många tycker kanske att vi är galna som går ”all in” så fort, men för oss är det naturligt. Vi har väldigt roligt tillsammans och jag älskar att ha Rasmine vid min sida, säger Cathrine.
– När du hittar den där rätta personen, då blir allt så enkelt. Det är små saker som gör oss olika, men på många sätt är vi som en och samma själ, fyller Rasmine i.

Att komma in som hoppryttare i den professionella dressyrvärlden och tvärtom har varit ”väldigt annorlunda”, det är båda överens om. Varje vecka följer Cathrine med Rasmine på hoppträning, hon hjälper till och fixar hästarna, filmar och gör allt runt omkring.
– Det är verkligen superkul! Dressyrvärlden är ganska speciell liksom alla i den, och det är väldigt inspirerande att ibland komma utanför den, säger Cathrine.
– Inom dressyren är det en annan atmosfär. Du har ditt egna lilla team och håller dig till det. Bland hoppryttarna är vi mer som ett enda stort stall. Alla hjälps åt på ett annat sätt. Det är olika världar, men jag tycker om båda, säger Rasmine.

Rasmine har lärt mig att slappna av och ta det lite lugnare, saker och ting ordnar sig.

Cathrine känner igen sig i beskrivningen – och tillägger att hon också uppskattar hoppvärldens olikheter.
– Vi dressyrryttare är i tid, det är väldigt mycket ordning och reda och alltid välputsat. Hoppryttarna är mer avslappnade och deras tidsschema är mer flytande. Rasmine har lärt mig att slappna av och ta det lite lugnare, saker och ting ordnar sig.

Även Rasmine har tagit intryck från dressyrvärlden.
– Nu putsar jag av min sadel varje dag och försöker ha lite mer ordning. I Cathrines sadelkammare finns det en låda för svarta schabrak, en för vita och lådor för precis allt. Det försöker jag ta efter.

Peppar varandra på gymmet

Ett stort gemensamt intresse vid sidan av ridningen är träning och även här lär de av varandra. För medan Rasmine mestadels har sprungit, ända upp till maraton, har Cathrine främst tränat på gym. Nu gör bägge både och – och allra helst tillsammans.
– Andra par går ut och äter middag och dricker vin, vi älskar att gå till gymmet och ha roligt. Vi skrattar och peppar varandra, och gör nya övningar tillsammans. När vi är ute och springer pratar vi hela tiden, ibland går vi bara för att vi har så mycket att prata om, säger Rasmine.

Båda gillar verkligen att träna och mår bäst av att göra det varje dag. Det är skönt för endorfinernas skull, och det hjälper också till att rensa huvudet.

Ofta tränar de två gånger per dag, gärna löpning på morgonen följt av ett högintensivt cirkelträningspass på gymmet senare på dagen. Tolv övningar à tre set och tolv repetitioner med fullt blås är det som gäller. All träning sker med fokus på att bli bättre i sadeln. För Cathrine innebär det exempelvis övningar som stärker de små musklerna som håller skulderbladen nära kroppen, allt för att kunna hålla en så optimal position i sadeln som möjligt. Mycket benträning blir det också.
– Det är viktigt att visa att ryttare är atleter och att vi måste jobba för att hålla oss i så bra form som möjligt. Och att vi är lika noggranna med oss själva som med våra hästar, säger Cathrine.

Men även om båda älskar att träna och inte kan vara utan träningen, är de inga fanatiker.
– Att leva sunt handlar om att hitta en bra medelväg. Vi äter nyttigt men vi äter även onyttigt, vi älskar godis och vi tränar mycket. Men vi måste inte alltid träna hårt, ibland går vi bara till gymmet och har roligt, säger Rasmine.
Någon gång ibland pausar de träningen, men helst inte.
– Båda gillar verkligen att träna och mår bäst av att göra det varje dag. Det är skönt för endorfinernas skull, och det hjälper också till att rensa huvudet.

”Jag är världens fegis”

Målet med den gemensamma satsningen på hopphästar är att producera unghästar av hög kvalitet för stora klasser. Tanken är att hitta en eller två till, men det är inte så enkelt att hitta hästar med det där lilla extra, tycker de båda två.
– Det är lika svårt som att hitta en dressyrhäst som du verkligen gillar och som ger den rätta känslan. Nu har vi åtminstone två som är riktigt bra, säger Cathrine.
Hon hjälper Rasmine på marken med hopphästarna, medan Rasmine har introducerat hoppträning, främst med bommar på marken och upphöjda bommar.
– Jag skulle vilja hoppa mer, inte några höga hinder men små vore roligt. Jag är nämligen världens fegis, men på det viset kan jag förstå bättre hur jag ska hjälpa Rasmine på marken, säger Cathrine och tillägger att hon verkligen gillar att hänga med på hopptävling.

I vanliga fall, när det inte är coronatider, gillar både Cathrine och Rasmine att umgås med vänner och familj, och de uppskattar uppmärksamheten de får från fans och andra.
– Vi tycker väldigt mycket om alla och vi vill vara trevliga, men det tar också mycket energi. I slutändan är vi bara vanliga människor som håller på med det vi älskar, säger Rasmine.
Men lika mycket som de bryr sig om människorna runt sig, lika mycket värnar de om tiden med varandra.
– När jag är med Rasmine laddar jag batterierna, och när jag är med vänner och i större sammanhang minskar min energi tills den är på minus. Då måste jag ladda upp igen och få ny energi, säger Cathrine.
– Helst skulle vi vilja vara med varandra varje sekund på dagen, men när vi inte kan det är gymmet det bästa stället att ses på.

Att OS har blivit uppskjutet var förstås inget någon av dem önskade, men under tiden som coronakrisen pågår håller de sig isolerade tillsammans och tränar vidare hemma på familjen Dufours gård i Roskilde. Målet är fortfarande OS, men nu 2021 och med en helt annan ”approach” än när det var OS i Rio. Efteråt har Cathrine sagt att det var en fantastisk men otroligt dränerande upplevelse. Det var det enda hon hade drömt om i alla år, allt handlade om OS-satsningen och när det hela var över var tomheten total – ”det var som att slukas levande av ett svart hål”.
– Jag kunde inte ens träffa min familj för att jag var så trött på att prata om OS, jag var trött på hästarna och allt.

Där är vi olika. Cathrine vill bli bäst i världen, jag vill bara producera unga hästar och ha roligt under tiden.

Det gick så långt att hon sålde av lite hästar och tog en månads paus, i hopp om att hitta glädjen med hästarna igen. Som tur var kom den tillbaka.
– Den här gången är jag en helt annan person än jag var då. Då var det 99,9 procent hästar. Nu har jag ett liv utanför hästarna, jag har Rasmine och min familj och jag har balans i livet på ett helt annat sätt.

Rasmine ser fram emot resan mot OS med Cathrine, men själv har hon aldrig drömt om att rida stora mästerskap.
– Där är vi olika. Cathrine vill bli bäst i världen, jag vill bara producera unga hästar och ha roligt under tiden, säger hon.
Här flikar Cathrine in att de ändå har pratat om att Rasmine skulle kunna ha en häst att tävla när det finns mindre tourer på samma tävlingar som Cathrine åker till. Exempelvis på Gothenburg Horse Show.
– Vi får se, kanske viljan att satsa förändras nu när jag har Cathrine. Nu är hon mitt team, det jag inte har haft förut, säger Rasmine.

Ridsport ställde några personliga frågor till det härliga powerparet i stallarna på Gothenburg Horse Show tidigare i år. Se filmklippet här.