Efter tio år och sex SM-guld – nu säljer Idamaria sin Hoxi

När Hoxi (APSL val f –12 e Oxidado–Hectar, uppf Pedro Torres, äg Idamaria Johansson) kom in i Idamaria Johanssons liv var planen aldrig att han skulle bli kvar i tio år.

– Han var fyra, han skulle fylla fem när han kom. Nu är han 14, så det är ju ganska exakt tio år, berättar Idamaria för Ridsport.

Det var hennes tränare som hade fått upp ögonen för Hoxi, men inte hade plats för honom i stallet. Idamaria fick frågan om hon kunde ta hand om honom, rida in och utbilda honom.

Planen var sedan att sälja hästen när han blev tio år, men så blev det inte.

– Då ville jag ha honom kvar, så då köpte jag ut honom, så att han blev helt min.

Resten är svensk WE-historia. Tillsammans har Idamaria och Hoxi tagit sex raka SM-guld och ridit tre internationella mästerskap: VM 2022, EM 2024 och VM 2026.

Det första VM:et är fortfarande det mästerskap som sticker ut mest för Idamaria.

– Det var det första mästerskapet, både för honom och för mig. Det var väldigt, väldigt spännande. Sen får man mer och mer erfarenhet, och det känns ju alltid stort, men första känns ju väldigt stort.

”Han var väldigt komplett”

Hoxi har haft flera egenskaper som gjort honom till en framgångsrik WE-häst. Idamaria beskriver honom som lyhörd, arbetsvillig och snabb – både framåt och tillbaka.

– Han är snabb och fattar egna beslut. Samtidigt som han är väldigt lyhörd på ryttaren. Han kan slappna av och han kan vara snabb.

Han har dessutom varit stark i samtliga grenar.

– Han är bra i dressyren, han är bra i tekniken. Han är bra i speeden om jag är på rätt plats, så att säga.

Just speeden ställde samtidigt särskilda krav på Idamaria.

Hoxi är mycket känslig för sin ryttares sinnesstämning. Om Idamaria själv fick adrenalin inför speedmomentet kunde Hoxi bli nervös.

– Jag var ju tvungen att försöka vara snabb, samtidigt som jag var lugn inombords. Så det tycker jag är en ganska svår kombination.

När hon lyckades hitta rätt var Hoxi däremot mycket snabb.

”Måste försöka sälja honom när han är på topp”

Att Hoxi nu säljs är egentligen en del av planen som funnits sedan början. Idamaria vill kunna bygga vidare med nya hästar, och då behöver den nu 14-årige Hoxi säljas medan han fortfarande är på topp.

– Om det ska vara någon mening måste man ju försöka sälja honom när han är på topp. Och han var 14 nu, så man kan ju inte vänta mycket längre.

Hon har hittat en köpare som det känns bra för henne att lämna över Hoxi till.

– Det kändes väldigt rätt. Plus att jag vet att han får ett bra hem, och det gör ju saken lättare.

Samtidigt är det förstås ett känslosamt avsked efter ett decennium tillsammans.

– Det är jättetomt nu. När hans box står tom och man inte har något tydligt utstakat mål framför sig.

Om vägarna skulle korsas på tävlingsbanorna framöver vet hon ännu inte hur det kommer att kännas.

– Jag har alltid tänkt att ”gud vad det kommer vara jobbigt”. Men jag vet inte längre om jag tror det. Eller om jag bara skulle tycka det var kul. Det får vi se.

Vill börja om från början

Någon ny tävlingshäst finns ännu inte i stallet. Idamaria planerar däremot att leta – och hon är inte ute efter en färdig häst.

Helst vill hon hitta två unghästar och börja om från början.

– Jag gillar ju själva utbildningen av hästen. Egentligen är jag kanske, från början, inte så jättemycket en tävlingsindivid. Jag gillar att utbilda dem och jobba på hemmaplan.

Efter framgångarna med Hoxi har tävlingslusten däremot vuxit.

– Nu vill man ju fortsätta med det. Men samtidigt tycker jag att resan från början är väldigt rolig. Att känna att man har gjort jobbet själv och att man har tagit sig dit man är med hästen från början själv.

Därför är en färdig tävlingshäst inte särskilt intressant.

Från Hoxi tar hon med sig tio års erfarenhet – inte minst av hur mycket som krävs för att hålla en häst på topp.

– Om jag köper en ny så har jag en helt annan erfarenhet att luta mig tillbaka på. Och det handlar om allt egentligen. Det är svårt att säga något specifikt sådär, men just med träningsupplägg och att vara med hästen i stunden. Det har jag ju verkligen fått utveckla tillsammans med honom.

När hon så småningom hittar nästa häst finns det också vissa egenskaper hon hoppas på.

– Om jag får drömma om en häst så skulle jag vilja ha en häst med samma mentalitet och arbetsvilja som Hoxi. Men kanske lite mer tryck i gångarterna och lite större galopp.