Emma Odervall: ”Svenska ridskolor är fantastiska”

I höstens Breeders på Flyinge gick segern i 4-årsklassen till Cassandro som säkert, rytmiskt och mjukt lotsades genom alla rundorna av Emma Odervall. Inget av de större namnen i startfältet var riktigt i närheten och det talades om skräll. Eller så var det helt enkelt hennes tur nu. För hennes erfarenhet är såväl djup som bred och lång. 

Vad hade du själv för förväntningar?
– Inte särskilt höga. Men det var fantastiskt. Cassandro blommade ut och levererade jämna rundor. Det är svårt att matcha 4-åringar, men jag har känt att han varit på  G. Det här var ett kvitto på att jag matchat honom rätt. Nu satsar vi mot Scandinavium. Uppfödaren och ägaren Carola Lilja fick en del bud på honom i Flyinge – men nej, hon vill följa sin häst på championaten. 

Du såg liten ut på Cassandro. Hur stor är han?
– Normalstor, 168 cirka. Men det är en rejäl häst och jag är ganska liten, 164 centimeter lång och väger 50 kilo.

Unga hästar i alla ära, men vill du inte satsa mot stora mästerskap?
– Jag har inte de förutsättningarna. Och jag är bra på det jag gör nu. Stora tävlingar kräver att man är hemifrån mycket och det vill jag inte. Jag har två små barn. Dessutom var min sambo med om en allvarlig olycka för två år sedan. Det har varit en tuff period och jag värderar all vår tid tid tillsammans högt. Man får perspektiv när något sådant händer. 

Vad var det för olycka?
– Det var en krock med en älg. Den hamnade på biltaket och min sambo som är rätt lång fick allt på huvudet. I tre veckor låg han på neurointensiven. Nu jobbar han halvtid men är fortfarande i rehab. Han är ingen hästkille men kan hjälpa mig en del i stallet. 

Och var är stallet?
– På min pappas gård. Pappa (Jan ”Jana” Odervall, reds anm) har stor avel och utbildning av hästar upp till tre år. Jag har hästar från fyra till sex-sju år. Just nu är nio i träning. Alla är välkomna, GP-ämnen likaväl som de som ska bli trevliga hobbyhästar. 

Har du utbildat någon GP-häst?
– Ja, Flecu som reds internationellt av Alexander Zetterman. Den red jag på unghäst-VM som 6-åring. Sådant är ju fantastiskt roligt. 

I vilken skola har du själv gått?
– Jag är född och uppvuxen på ridskolan i Karlshamn som min pappa drev i många år. Så jag har lärt mig hästar från grunden. Svenska ridskolor är fantastiska. Efter gymnasiet var jag i Holland hos Piet Raijmakers i fem år och därefter hos Maria Gretzer i två år. Men sedan 2007 har jag drivit eget i Karlshamn. 

Vad tog du med dig från de båda?
– Från Piet att hålla hästarna glada, att sätta kvalitet framför kvantitet. Från Maria mer om utbildningsstegen och att anpassa den efter individen. Mina kunder vet att jag jobbar långsiktigt. Gärna championat men …  

Har det svenska hoppundret påverkat dig?
– Absolut. Det är en stor motivation och inspiration. Det har lyft allt det svenska. Toppryttarna delar hela tiden med sig av sina kunskaper till alla oss vanliga. 

Har du någonsin funderat på att byta jobb?
– Egentligen inte. Jag brinner för detta. Fast, haha, nu när jag står här i regnet kan jag undra vad som är så fantastiskt. Men känslan när man hittar nyckeln, när man får det att fungera med en häst, då är det värt allt slit.  

Fotnot: Emma Odervall red även 6-åriga BE Azorena (e Heartbeat-Ragazzo, uppf/äg Eva och Bo Pettersson) i Breeders-final. De slutade på plats 25 efter 4 fel i finalklassen.

Denna artikel publicerades först i Ridsport nr 18/2023.