Flow = äppelknyckarjazz

Den gick bättre än någonsin och jag fick beröm både från Thomas och Andreas. Sedan följde mamma med mig upp när jag tog in Zalza så hon kunde få ett äpple innan mamma åkte. Zalza fick vila idag. Hon gick så fint igår och var ju lite trött som sagt.

Jag kramade mamma hej då och åt stark persikosoppa (som inte smakade persika) med en massa bröd som Mie hade lagat. På måndagar får vi nämnligen lagad mat serverad uppe i den nybyggda loungen – ren lyx! Jag åt lite för mycket och fick väldigt mycket håll när jag sedan red häst nummer två. Det var smärtsamt, men pollen som är väldigt pigg på måndagar skötte sig finemang och jag fick beröm igen. Den här gången från Andrea. Känslan av ett flow infinner sig och jag börjar nynna på låten Äppelknyckarjazz av gruppen Movitz! Som sedan får rötter och stannar i min hjärna fram till nu.

Jag red en häst till och var färdig vid 17.00. Sopade sadelkammaren och plockade upp två grimmor som hamnat på golvet. De sista minutrarna pratar vi om veckans nattstall (fodringen kl. 21.00 som vi turas om att ta). Till sist kom vi fram till att Lãsma ska gå med Simone hela veckan och där nånstans går jag ut ur sadelkammardörren eftersom arbetsdagen är slut. Jag går mot lägenheten genom ridhuset och Andreas sitter fortfarande till häst. Det är sällan han blir färdig så sent, men ett möte med några snubbar drog ut på tiden, antar jag.

Eftersom jag fortfarande nynnar äppelknyckarjazz så drar jag på mig löparbrallorna och springer ca 7 km i mörkret. Bara sådär! Jag fick ont i vänster knä och höger höft när jag bara hade 1 km kvar, men sprang klart hela sträckan. När jag gick ner i uppsadlingen svettig och grann så stod hästen Andreas red i solariet. Läsma stack ut huvudet och frågade om jag var knäpp. Jag svarade: Ja, men någon gång ska man ju börja! Hon kom sedan med den brillianta idén att jag bör stå under solariet och stretcha så jag inte blev kall. Jag gjorde helt enkelt hästen sällskap.

Jag gick in, tog en dusch i mitt och Miks fina badrum och landade sedan vid köksbordet med en skål av min och mammas fantastiska soppa. Dagen avslutades med filmen Into The Wild (en av världens bästa filmer rent kvalitetsmässigt) och jag började googla citat som jag så ofta gör. Astrid Lindgren får äran att avsluta den här dagen med: ”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi”.

Nu blev det lite sent, men bättre sent än aldrig. Gonatt!