Forskningsnytt: Beteenden som kan tyda på magsår

Vid New Bolton Center i Pennsylvania har forskare studerat de videofilmer som görs på inlagda hästar, oavsett diagnos. Hästarna filmas dygnet runt och vid granskning av materialet upptäcktes vissa beteenden som forskarna misstänkte berodde på magsår. 

Det innebar att hästarna uppvisade stort intresse för främre delen av buken: de gned sig där med mulen, kliade sig med hjälp av tänderna, bet i huden och stirrade ofta mot buken i området precis bakom armbågen. De gjorde också djup stretching av buken. Dessa beteenden utfördes oftast när hästarna åt, drack eller väntade på att få foder.

En studie upprättades, vilken omfattade 30 hästar som både hade videofilmats dygnet runt och genomgått gastroskopi. Syftet vara att undersöka om det fanns ett samband mellan visst beteende och magsår. Det visade sig att 26 av hästarna antingen hade magsår eller ansamling av förtorkade foderrester. De flesta av dessa, 24, hade uppvisat beteende som tydde på obehag i buken.

Av de sex hästar som inte hade detta beteende, hade fyra inga magsår alls och två enbart en mild variant.

Källa: Behavioral signature of equine gastric discomfort? Preliminary retrospective clinical observations. C Torcivia och S McDonnell. 

*****

Spår av hjärnskakning efter ett år

l Oftast får sportutövare som drabbats av hjärnskakning återgå till sin sport när symtomen har klingat av. Men en kanadensisk undersökning av collegestudenter som drabbats av hjärnskakning visar på spår i hjärnan ett år efter att studenterna börjat sporta igen. 

De hade ett minskat blodflöde i insulära cortex – den del av hjärnan som är inblandad kring minne, känslor och socialt beteende – jämfört med data från magnetröntgen innan hjärnskakningen. Återhämtningen kan ta lång tid efter att symptomen upphört.

Källa: Post concussion brain changes relative to pre-injury white matter and cerebral blood flow: a prospective observational study. Nathan W Churchill  et al.

*****

Tracksystem ger bra hästvälfärd

Det kan vara svårt att planera betet till hästar med IR (insulinresistens) eller andra metaboliska problem, utan att de får för mycket att äta, rör sig för lite eller blir aggressiva på grund av bristen på bete. 

I England har gjorts ett jämförande försök mellan stripbetning och ”tracksystem” med gångar. 35 ponnyer testades i fyra veckor med hjälp av GPS som mätte rörelser.

Oavsett system åt ponnyerna den mesta delen av tiden, men det var mer bråk mellan dem på stripbetet.

De rörde sig allra mest i tracksystemet, som gav en mer berikande tillvaro och mindre tävlan om gräset.

Forskarna rekommenderar därför tracksystem för de hästar som måste ha restriktiv grästillgång.

Källa: The impact of restricted grazing systems on the behaviour and welfare of ponies. Roxane Kirton et al.

*****

3000 impulser …

… som stimulerar ryttarens muskler och nervsystem genereras vid en halvtimmes ridning i skritt.

*****

Krubbitare har annorlunda mikrobiota

Forskare i Colombia har jämfört sammansättningen i tarmfloran hos tolv hästar, varav hälften var krubbitare. De fann då stor skillnad mellan grupperna både i sammansättning och funktion av mikrobiotan i tarmarna. Det är dock oklart om krubbitningen berodde på att hästarna ville bli av med ett obehag i magen eller om beteendet orsakade den.

Källa: Fecal microbiome and functional prediction profiles of horses with and without crib-biting behavior: A comparative study. José R Martínez-Aranzales et al.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2025.