Forskningssvepet: Så tas besluten vid svår kolik

Genom intervjuer med både ägare och veterinärer har forskare vid Hartpury-universitetet undersökt hur besluten tas kring fall med svår kolik. Det gällde hästar med så kraftig kolik att de antingen måste avlivas eller föras till klinik. Fyra områden kunde identifieras:

Huvud: Ägaren kände stort ansvar för hästens välbefinnande, men hade ibland annat perspektiv än veterinären på grund av de kostnader som en behandling kan medföra.

Hjärta: Både veterinärer och ägare beskrev att ägarens känslor för hästen kunde leda till konflikter under beslutsfattandet. Relationen med veterinären var mycket viktig och att fråga andra personer till råds hade visat sig vara både positivt och negativt.

Praktiska omständigheter: Att ägaren är oförberedd, har svårt med transport, lång resväg eller att vädret är dåligt är faktorer som har stor betydelse för beslutet.

Påverkan: Ägarna upplevde ofta en berg-och-dalbana av känslor, hur de än beslutat sig att göra. De hade skuldkänslor och många tyckte det varit svårt att få hjälp att hantera de här känslorna efteråt.

Källa: UK horse owners and veterinary practitioners’ experiences of decision-making for critical cases of colic. Katie L Burrell et al.

Tarmmiljö och lungor hör ihop

Även om hästastma uppkommer genom känslighet för damm och mögel, finns även ett samband med övervikt.

Den så kallade tarm-lungaxeln, GLA, innebär att det kan förekomma kommunikation mellan tarmens mikrobiota och de svampar och virus som finns i lungorna. Detta innebär att immunsvar och förloppet av luftvägssjukdomar kan störas av fetma och olämpligt foder. 

Hur mekanismen bakom detta fungerar är ännu oklart, men forskning pågår. Balans mellan utfodring, träning och övervikt rekommenderas.

Källa: The microbiota and equine asthma: An integrative view of the gut-lung axis.  Laurence Leduce et al.

Aktuell information i färsk gödsel

När 22 hästar i ett kanadensiskt försök fick lukta på hästgödsel eller olika föremål, föredrog de gödselhögarna. Gödsel innehåller kemiska signaler med information om individen som lämnat den.

Hästarna var mest intresserade av dagsfärsk gödsel, som kunde ge aktuell information om identitet, kön och reproduktiv status hos övriga hästar i deras närhet.

Källa: Adaptive forgetting of place/object memory for dung in the domestic horse (Equus ferus caballus): Memory for a day. Audrey EM Guyonnet et al.

Tävlingsgräns vid sju år

”Tänk om vi skulle höja gränsen för dressyrtävling med hästar till sju år och att de rörelser som ingår i programmen ska vara åldersrelaterade?” – fundering från Maxine Kemp, brittisk tränare inom klassisk dressyr, i senaste numret av Concordia.

Hästforskning hjälp på humansidan

En svensk undersökning av arvsmassan hos kallblodstravare visar att den genvariant som ger fördelar för prestation gav lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat än hos de hästar som saknade dessa elitanlag.

Orsaken till att hästar med elitvarianten presterar bättre tros vara att de har bättre syresättning av de arbetande musklerna, då blodkärlen vidgas och blodtrycket är lägre. Hästar utan elitvarianten behövde längre tid för att återhämta sig och återfå sitt viloblodtryck efter träningen. 

Resultaten av studien kan komma att användas för att undersöka om det finns en motsvarande elitvariant även hos toppidrottare inom löpning.

5 000 …

… legitimerade veterinärer är yrkesverksamma i Sverige enligt Svensk Veterinär-
tidning.

Tre  fakta …

… om spolmask hos föl enligt parasitolog Martin K Nielsen:

1. Fölen blir inte infekterade från stoets mjölk eller hårrem, utan spolmaskägg finns i miljön.
2. Gör inte träckprov förrän fölet är minst fem månader, innan dess är spolmasken inte vuxen och kan inte lägga ägg.
3. Stor buk, matt hårrem och dålig tillväxt har tidigare antagits vara orsakade av spolmask, men det finns inga belägg för det. Enda bevisade påverkan av spolmask är förstoppning i tunntarmen.

Källa: Parasite control for young horses. Martin K Nielsen.