Från hoppning till Grand Prix – till frihetsdressyr

Ridsport träffar Alizée Froment under Sweden International Horse Show. Med sig har hon femåriga dottern Louise, som också är med i showen. Den som sett den lilla, lilla Louise rida piaff, passage och galopp medan mamma bara går bredvid utan att hålla i hästen kan inget annat än förundras. Men just nu är det scrolla på mobilen som gäller för Louise, medan Alizée berättar om sin bakgrund.

– Jag började rida med min mamma, vi var ute och galopperade barbacka på fälten. Sedan var jag med i ponnylandslaget i hoppning.

Så småningom blev det dressyr i stället, internationell sådan då hon red bland annat Nations Cup och 5-stjärnigt.
– Men jag har alltid varit lite annorlunda än andra, och kreativ. Den enda gången jag var lycklig var när jag red kür, annars var det ju bara samma gamla program, säger Alizée.

Under en period då hon hade en mycket svår tid fick Alizée för sig att prova att rida utan träns.
– Jag red redan bettlöst och barbacka, så jag beslutade mig för att ta bort tränset, bara för att det var kul. Mina hästskötare ville filma det hela, de sa att om jag ramlade av och gjorde mig illa skulle de i alla fall ha filmerna kvar.

Första gången hon red Mistral utan bett gjorde han piruett och skolor. Filmerna på ekipaget gjorde att det snart kom förfrågningar om att göra en show. Sedan följde tre års ständigt resande, ”vi bodde i lastbilen”. Fortfarande tävlade Alizée Grand Prix, vid sidan av showerna. Plus att hon var lagkapten för det franska ponnylandslaget.

– Till slut var jag tvungen att välja, showerna eller tävlingarna eller laget. Det var inget lätt beslut, men jag fattade det faktiskt här i Stockholm under Horse Show 2015, jag minns hur jag stod i stallet och ringde det franska förbundet och sa upp mitt uppdrag.

Då slutade hon även tävla dressyr.
– Det var inte så att jag var trött på dressyren, att man använder sporrar och så vidare. Jag har många vänner inom dressyren och respekterar deras arbete.

Nästa förändring kom 2017, då dottern Louise föddes. Ytterligare en sak som inträffat är en skilsmässa.
– Nu kan jag inte resa lika mycket. Det är mer komplicerat att resa, och jag har fått andra prioriteringar. Men det är tur att Louise tycker så mycket om att vara med i showerna, säger Alizée.

Det är främst de stora showerna som lockar nu.
– Jag behöver mycket säkerhet, särskilt när min dotter är med, och tid för att värma upp. Det är ganska vanligt att folk frågar om jag ens behöver värma upp hästarna. Jag brukar säga att ja, hästarna ska utföra Grand Prix-rörelser, det går inte att göra direkt ur boxen. Helst vill jag värma en häst i en timme, musklerna ska bli mjuka och hästen helt lugn.

Tiden är viktig för Alizée. Hon vill till varje pris undvika att stressa och tar god tid på sig inför showerna.
– Om jag är stressad känner hästarna det, och då blir de obekväma.

Något som också måste få ta tid är träningen av de tio hästar som står hemma på gården i Belgien.
– Jag ser så många som glömmer bort grunderna när de vill träna frihetsdressyr. De går direkt till steg fem utan att ha gjort steg ett, två, tre och fyra.

Andra vanliga misstag är att inte använda sig av kroppsspråket på rätt sätt.
– Många ryttare försöker vara snälla med sina hästar men kroppen talar. Om din kropp är helt spänd eller om du är stressad – eller om du är tvärtom, hopsjunken – är du inte den ledare hästen behöver för att känna sig trygg. Du måste veta hur man leder på ett lugnt och fredligt sätt. Det är okej att göra ett misstag, men om det blir miss efter miss börjar det bli komplicerat.

Under showen i Friends är det två iberiska hästar som deltar. Hemma i stallet finns även varmblod.

– Varmbloden är gjorda för dressyr, de har mer styrka och power, men de är inte lika känsliga och smarta som de iberiska hästarna. De iberiska hästarna kan göra saker som ligger långt över sina förmågor. Du vet aldrig vad du kan förvänta dig och när de skiner och glittrar under showerna ger det mig de största känslorna. Jag vet hur långt de tagit sig.