”Jag är inte konflikträdd men bra på att undvika strider”

Jan Pedersen bestämde sig tidigt för att jobba med hästar, men det blev inte som han hade tänkt sig. De ursprungliga planerna på att bli veterinär fick han överge, eftersom han tagit sin studentexamen i språk, så han blev gymnasielärare i tyska i stället. Men just detta möjliggjorde en helt annan karriär i hästsporten.

Han är nu inne på sitt tjugosjunde år som ordförande i avelsföreningen Dansk Varmblod och sitt tjugoförsta år som ordförande för World Breeding Federation for Sport Horses (WBFSH).

Vilka förändringar har du sett inom Dansk Varmblod?
– Det är en annan typ av uppfödare nu. Förut hade de oftast en lantbruksbakgrund. Nu är det mer ryttare och folk som har börjat sent, och kanske inte har en hästmässig bakgrund. Utmaningarna med det kan vara att de är lite flyktiga, de går in och ut ur förbundet. Det finns inte riktigt samma lojalitet som tidigare, vilket är ett generellt problem i avelsföreningar över hela Europa. Folk ’shoppar runt’ och funderar mest på ’vad är bäst för mig och var är det billigast’.
– Gränserna mellan olika förbund är borta och det är möjligt att dela avelsmaterial på ett annat sätt än förr. Det är både en fördel och en nackdel. Lite tråkigt att det inte längre finns samma vilja att bli kvar i sitt nationella förbund. Vi måste göra mer för att hålla kvar uppfödarna.

Varför har du suttit kvar så länge på dina poster?
– En orsak är säkert att uppdraget inte är särskilt attraktivt. Det är i stort sett oavlönat och samtidigt en väldig massa arbete. En annan orsak är kanske att jag är riktigt bra på att lösa konflikter innan de uppstår. Jag är inte konflikträdd men bra på att undvika strider. Vi har haft lugn i föreningen i alla år och det är inte många andra avelsföreningar som kan skryta med det.

Vad är din största bedrift?
– I WBSFH har vi samlat hela världens avelsföreningar under ett paraply. Vi har infört Universal Equine Life Number (UELN). Det innebär att en hingst som är licensierad i flera stamböcker har ett registreringsnummer i stället för ett i varje land.
– I Dansk Varmblod är jag stolt över att vi utvecklat hingstekåringen i Herning till det stora och fina arrangemang det är i dag. DV har blivit en internationell avelssuccé och vi är bland de bästa i världen (På FEI:s världsrankningslista i dressyr är till exempel 50 hästar registrerade i DV, jämfört med SWB som har tolv, reds anm).

Hur ser du på samarbetet mellan avel och sport?
– Jag har jobbat mycket för det samarbetet, men också för samarbetet mellan WBFSH och FEI, vilket inte fanns förut. Vi har även infört att härstamningen står vid hästens namn på alla internationella tävlingar. Förut var inställningen att ”vi rider inte på stamtavlan”.
– Nu vet vi att stammen är vad ryttarna lägger mest vikt vid. Den säger mycket om hästens potential. Det är ett samarbete mellan avel och sport som gör det möjligt att avla fram den typ av hästar som sporten kräver.

 Vad blir den största utmaningen för aveln i framtiden?
– All avels- och sportdata finns samlad i IEBV (International Estimated Breeding Values) sedan 2019. Den ökade transparensen betyder på sikt att det tydligare går att se vilken hingst som är bäst. Det kommer att ge problem med inavel, för folk vill ju ha det bästa.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2020.