Åsa Nyström berättar i klippet hur hon tänker om sin satsning.

Hästnäringen gick till mångas förvåning stärkt ur pandemiåren. Människor fick både tid och pengar över när utlandsresandet blev omöjligt. I stället köptes hästar och hundar som aldrig förr, och intresset för att träna ökade när tävlingar ställdes in.

Men det var då. Sedan kom de höjda elpriserna, virkeskrisen, räntehöjningarna och inflationen.

– Kostnader för hästföretagare har eskalerat under en längre tid, samtidigt som privathushållen har en kärv ekonomi och deras betalningsförmåga har varit svag. Det är klart att vi tar läget allvarligt, säger Viktoria Östlund, ordförande i LRF Häst.

Fortsatt stort intresse

Organisationen har nyligen skickat ut en enkät till hästföretagare för att få en nulägesbild av lönsamheten hos landets hästföretag.

– Vi vet att många har en ansträngd ekonomi. Positivt är ändå att det finns ett stort intresse för att verka i näringen, något jag märker av i min roll i ledningsgruppen för Ridskolan Strömsholm och Flyinge. Där ser vi att intresset för utbildningar inom hästsektorn är stort.

Många hästföretagare, vare sig det handlar om uppfödare, tränare eller företag i detaljbranschen, har ett gemensamt: de lever till stor del på de pengar som vanliga människor har råd att lägga på sin hobby.

– Det finns inget universalrecept för hur du ska förhålla dig när köpkraften minskar, säger Carl Dyrendahl, företagsutvecklare på Hushållningssällskapet i Halland.

Om du inte höjer priserna hamnar du i en ond cirkel.

– Men det sämsta du kan göra är att sticka huvudet i sanden.

Det är lätt att frestas att hålla nere priserna, eller till och med sänka dem, när betalningsviljan sjunker.

– Men om du inte höjer priserna hamnar du i en ond cirkel. Normalt ska du som företagare höja priserna på det du säljer, i takt med inflationen och kostnadsläget.

Vänd på alla stenar

– Du måste ha en tydlig idé med vad du säljer och vem som ska vara villig att betala för det. Om efterfrågan minskar, vad kan du göra för att öka den? Kan du koppla på flera tjänster? Om du har inackorderingsstall kan det vara möjligt. Om du är tränare kanske du kan öka ditt geografiska område.

– Vänd på stenarna men håll fortfarande huvudet kallt. Du kanske kan jobba lite hårdare, men att jobba halvt ihjäl sig vinner ingen på.

Carl Dyrendahls bild är att de hästföretagare som tar emot hästar för utbildning har det kärvare än andra. Om en hästägare inte sköter sina betalningar handlar det snabbt om stora inkomster som uteblir.

– Det handlar också om färre kunder, som var och en står för en större del av företagets intäkter. Ett sätt att minska risken är att ta en kreditupplysning på nya kunder, ett annat att ta betalt i förskott. Referenser är också alltid bra att inhämta, kanske har de varit kund hos någon branschkollega tidigare?

Svårt sälja till kompisar

Många i branschen gör affärer med folk de känner eller har relationer till.

– Det kan vara svårt att kräva in betalningar av människor du känner privat, men finns det en uppgörelse ska det betalas. Och om någon du känner inte betalar sina räkningar, så utnyttjar den kunden er vänskapsrelation.

– Du kan också köpa en tjänst av ett bolag som sköter både fakturering och påminnelser. Betalningsmoralen brukar öka i takt med jobbiga påminnelser och risken att få en betalningsanmärkning.

Unika produkter krävs

Det är inte bara enskilda hästföretagare som har det tufft i tider av konjunkturnedgång. Även flera företag som säljer utrustning till häst och ryttare har i dag ekonomiska problem, efter år av medvind. 

– De har inga unika produkter, konstaterar Karin Bjärle, entreprenör som ständigt söker nya vägar.

För fyra år sedan lämnade Karin Bjärle PS of Sweden som hon grundade 2012, och som var framgångsrikt under hennes ledning. I dag är företaget under rekonstruktion, medan Karin Bjärle gått vidare.

– Sedan jag lämnade PS har de inte lanserat en enda ny produkt. Det räcker inte bara med att erbjuda nya former och färger på det du redan har. Tyvärr saknas hästkunskapen i dagens företagsledning och då går det inte.

– Det är genant för mig, och tragiskt att det blivit så, men det finns tillräckligt många företag som säljer träns och schabrak.

Att kopiera saker som redan finns räcker inte.

Karin Bjärle arbetar nu med andra företagsidéer, dels med ridstövlar i veganskt läder, dels med anatomiska träns.

– En produkt som ska vara livskraftig måste vara tillräckligt bra, och unik. Att kopiera saker som redan finns räcker inte.

– Du måste också känna hästsektorn för att ha där att göra. Vi kommer att se en sållning i branschen nu. För några år sedan skulle alla bli entreprenörer, och det ledde till en överetablering.

– Har du en produkt du tror på, behöver kunden tid på sig att inse det. Men du måste också se nyktert på ditt företagande och agera snabbt om den inte flyger, säger Karin Bjärle.

Bättre efter vintervilan

– För oss som tränar och handlar med hästar är det tuffare nu än under coronan. Men de senaste veckorna har vintervilan tagit slut, och nu har jag kunder som både bokar träningar och letar hästar.

Det säger Sofia Björserud, C-tränare i hoppning, unghästutbildare och hoppryttare, som också sitter i SWB:s styrelse.

Där följs avelns utveckling noggrant, och de senaste tre åren har antalet betäckta SWB-ston gått ner med 30 procent.

– Det påverkar naturligtvis branschen, och vi kan bara hoppas att det är de bästa stona som blir kvar i aveln, för de fina hästarna kommer alltid att ha en marknad.

Prioritera utbildning

Ett orosmoln är om uppfödare och ägare av unga hästar väljer att lämna bort dem kortare perioder för utbildning, eller inte skickar dem till ett proffs överhuvudtaget.

– Jag skulle säga att utbildning av unghästar är viktigare än någonsin just nu. Ska du få bra betalt för din häst måste det vara en gedigen och välutbildad häst. Då är det klokt att prioritera utbildningen, säger Sofia Björserud.

Det är frestande att som hästföretagare pruta på sina priser, antingen för att komma in som ny i branschen eller för att gå kunderna till mötes när deras ekonomi sviktar. Men det är ingen hållbar idé, säger Åse Ericson.

– Du som hästföretagare har inget ansvar för att andra ska ha råd att ha häst. Varför ska jag ta från min plånbok för att andra ska kunna utöva sin sport?

Lär av andra grenar

Åse Ericson är hästföretagare inom islandshäst och dessutom utbildningsledare för Biologiska Yrkeshögskolans, BYS, utbildning riktad mot verksamhetsledare i hästnäringar.

– Där möts människor från olika delar av hästnäringen, och vi kan lära och inspireras av varandra. Bland annat är det inte ovanligt att tränarna inom western och islandshäst kan ta bättre betalt än ridsportens tränare. Det ger bra diskussioner om vad som blir kvar för tränaren.

I tuffa tider är det lätt att kompromissa med sig själv och inte ta betalt för alla nedlagda timmar. Åse Ericsons råd är att mäta sina arbetsinsatser och ta betalt därefter, om man vill ha en långsiktighet i sitt företagande.

– En student på kursen drev ett inackorderingsstall, där en av kunderna hade många önskemål om täcken och skydd som skulle på och av. Företagaren räknade ut hur mycket tid extraarbetet tog och satte en prislapp på det. Då valde kunden att byta stall.

Kunskap behövs alltid

Åse Ericson ser att fler och fler arbetar seriöst i hästbranschen, och hon ser ett stort behov av kunniga hästmänniskor som driver företag, men hon påminner också om att det är två olika yrken.

– Du arbetar med hästar, och så är du företagare, vilket är ett yrke i sig. Det räcker inte med att se sig själv som duktig hästmänniska. Du ska kunna driva och organisera en verksamhet också.

– Sedan är det en balans hur mycket du ska se till kundens behov, som i exemplet med inackorderingsstallet. 

Den frihet du har som egenföretagare ska också vägas in i bilden.

– Är friheten värd sitt pris eller blir det en stress över ekonomin? Då är det läge att öka dina kunskaper och kanske skaffa en mentor. Du måste också prata med kunniga ekonomipersoner och se om det går att få styr på ekonomin, om företagare är det du vill vara, säger Åse Ericson.

Kris eller inte, Åsa Nyström gör efter mer än 20 år som hästföretagare en storsatsning. Någon gång i vår står hennes eget ridhus klart.

Under åren i hästbranschen har Grand Prix-ryttaren och B-tränaren i dressyr Åsa Nyström ändrat inriktning. Hon drog ner på utbildningen av unga hästar när barnen kom, och för några år sedan gick hon från att vara inackorderad till att flytta hem verksamheten.

– Nu är jag helt oberoende, och kan ta emot elever när det passar mig. Har man min typ av verksamhet är det svårt att vara inhyrd någonstans.

Skaffa gott rykte

När Åsa Nyström nu tar steget att bygga eget ridhus hoppas hon att det ska uppmuntra andra att satsa.

– Mitt råd till den som vill bli hästföretagare är att bli duktig på det du gör. Det är en tuff bransch, där vi jobbar mot kunder som ofta betalar med privata skattade pengar, och då kan det vara svårt att få tillräckligt betalt.

– Det handlar om att skaffa sig ett gott rykte och visa att man gör ett bra jobb. Jag har aldrig varit intresserad av att ta genvägar med hästar för att få fram dem snabbare, och de tränare jag haft har samma tänk. Jag vill jobba för hästen och med hästen långsiktigt, och inte bara ha målet att vinna ett unghästchampionat

Att vara hästföretagare är också ett sätt att leva, säger Åsa Nyström.

– Både jag och min man har valt den här livsstilen, och vi har samma tänk.

Öka inkomster – minska utgifter

”En ska inte ha några utgifter, en ska bara ha inkomster”, är ett citat som tillskrivs Bert Karlsson. Sant är att det finns två sätt att jobba med sin ekonomi. Att se över hur inkomsterna kan ökas är det ena. Att se över utgifterna är det andra.

– Finns det extravaganser som kan tas bort? Men här får du inte vara dumsnål. Du måste ha ett bra grovfoder och se till att hästarnas hovar sköts. Du kan inte tumma på hästarnas välbefinnande, säger rådgivaren Carl Dyrendahl, som också lyfter vikten av en god kommunikation med banken.

– Tala med banken i god tid om ekonomin blir sämre. Kanske räcker det med att få en tillfällig checkräkningskredit? Däremot ska du inte låna pengar för att täcka löpande kostnader.

I vilket skede ska man kasta in handduken och ge upp?

– Om du har fullföljt din affärsplan och inkomsterna ändå inte täcker utgifterna, då måste du göra något. Ser du att det är tillfälligt kanske det kan gå, men är du företagare måste det finnas en långsiktig hållbarhet.

En lågkonjunktur som den vi är inne i kommer att innebära förändringar.

– I en nedgång visar det sig vilka företagsidéer som inte bär, och så ska det vara i ett sunt näringsliv. Alla överlever inte stålbadet, säger Carl Dyrendahl.

Viktoria Östlund i LRF Häst är helt säker på att det kommer en vändning.

– Vi vet att många människor i dag mår dåligt psykiskt, och vilken bra effekt det har att umgås med hästar. Vi har också den statliga hästutredningen som ser på hela sektorn, även om den jobbar med en lång horisont.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 3/2025.

PS of Sweden har senare kontaktat Ridsport och önskat att få kommentera artikeln. Här är deras kommentar, förmedlad via Magdalena Freidl, Influencer Marketing and PR Manager, något förkortad version:

PS of Sweden har framgångsrikt tagit sig igenom rekonstruktionsprocessen och fokuserar nu på att bygga en starkare framtid. Som lyfts fram i artikeln står den svenska hästbranschen inför stora utmaningar—stigande kostnader, inflation och förändrat konsumentbeteende har satt press på både e-handel och fysisk detaljhandel. Vi har själva upplevt dessa påfrestningar.

 Som svar på detta har vi genomfört strategiska åtgärder för att minska kostnader och optimera verksamheten. Marknaden är mer konkurrensutsatt än någonsin, men vårt engagemang för kvalitet och innovation fortsätter att särskilja oss. Vi har också tagit oss tid att utveckla nya produkter som både är innovativa och hållbara, vilket säkerställer långsiktig framgång.

 Vårt ledningsteam samlar en mångsidig uppsättning färdigheter som är avgörande för att navigera i framtiden. Till exempel har vår Chief Assortment Officer djup expertis inom hästbranschen, vilket säkerställer att vi håller en nära kontakt med den ridsportintresserade gemenskapen. ”