Kostnader för veterinärvård diskuterades: ”Måste finnas en bättre överblick”

Förra veckan var författaren och journalisten Ulrika Fåhraeus en av de inbjudna till ett möte med statssekreteraren Anna Dahlberg i regeringskansliet i Rosenbad. Närvarade vid mötet gjorde även Olivia Schell, grundare av prisjämförelsesajten Vetpris, Oskar Fredrik Renvall, finansanalytiker samt Johnny Kroneld, kommunikationsansvarig för Hundstallet.

Deras fokus under mötet var djursjukvården, som de menar har blivit alldeles för dyr för kunderna. För Ulrikas del låg fokus främst på att framföra hästnäringens utmaningar med fokus på veterinärvårdens utveckling, problematiken kring riskkapital och bristande konkurrens på marknaden. 

”Marknaden reglerar inte sig själv som den ska”

– Jag tycker att mötet gick mycket bra och upplevde att statssekreteraren lyssnade och verkligen försökte förstå vad vi menade. Vi har sett att marknaden inte reglerar sig själv som den ska. Vi pratade i ungefär en timme och syftet med mötet var att öppna dörren till dessa frågor högt upp i politiken samt överlämna ett brev som vi gemensamt har skrivit till statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren, säger Ulrika. 

Brevet innehöll sex punkter som Ulrika och de andra representanterna menar behöver tas på allvar. 

Bättre överblick för kunden

Den första punkten handlar om pristransparens. 

– Som det ser ut idag fungerar inte konkurrensen på marknaden, det är fastslaget i en utredning gjord av konkurrensverket. Kunden måste i förväg kunna få bättre koll på vad en behandling eller ett ingrepp kommer att kosta för att kunna jämföra priser mellan olika aktörer. Det måste finnas en bättre överblick av priserna för kunden även innan besöket, även om man måste åka in akut i ett tillstånd av oro för sitt djur, säger Ulrika. 

Möjlighet att begränsa

Punkt nummer två gäller avtalsfrihet för situationsanpassad vård. 

– Det betyder att man som kund och veterinär behöver kunna komma överens om nivån på vården och kunna göra individuella överenskommelser. Att göra ”extra allt” ska erbjudas den som vill, men det måste också gå att begränsa vården som kund på ett rimligt vis. 

”Djurägare ska inte behöva betala extra för att veterinären måste sitta vid en dator”

Den tredje punkten gäller journalföring för veterinärer. 

– Vi vill att den administrativa bördan för veterinärer kapas för att få ner priserna. Veterinärer ska inte behöva dokumentera sådant som inte är väsentligt, det pågår en överdokumentation just nu. Djurägare ska inte behöva betala extra för att veterinären måste sitta vid en dator. 

”Byråkrati kostar”

Punkt nummer fyra gäller konsekvensanalys innan myndigheter inför nya regler och kontrollkrav. 

– Det handlar om att den konkreta nyttan av nya regler behöver redovisas. Varför införs alla regler? Varför behövs dem och vad leder de till? Vi vill också att onödiga regler tas bort. Byråkrati kostar och måste hållas nere. 

Större budget till jourverksamhet

Jourverksamhet är punkt nummer fem. 

– Vi anser att budgeten för jourverksamhet är alldeles för snål. I vårt grannland Finland ser vi ett exempel på en mycket större budget för detta. Idag finns det inte veterinärjour i hela Sverige, något som är statens ansvar. Däremot föreslog vi att de privata veterinärer som vill ska erbjudas möjlighet att hjälpa till med jourverksamhet. På så vis lägger man inte all börda på distriktsveterinärerna och det blir lättare att säkra tillgången till vård. 

”Tillsyn ska inte skapa rädsla”

Den sjätte och sista punkten i brevet till regeringen handlar om en tillsyn som stärker veterinärvården utan rädsla. 

– Det betyder att vi vill se åtgärder som minskar anmälningsbenägenheten mellan veterinärer, myndigheter och djurägare. Vi ser en ökad anmälningsbenägenhet idag som både veterinärer och djurägare mår dåligt över, men tillsyn ska inte skapa rädsla, säger Ulrika.