Linfrö – nyttigt för magen eller giftigt?

Linfrön odlas inhemskt i Sverige. Tre foderprodukter kan utvinnas ur linplantan, alla ur linfröet. Det är linfrö, linfrökaka och linfröolja. Linfrö är precis som det låter, plantans frö. Linfrökaka är det som blir kvar av fröet när linfröoljan har pressats ut.

Linfröoljan, eller linoljan, har flera användningsområden. Exempelvis är det vanligt att behandla träytor med den. Ska den användas som livsmedel måste den behandlas på ett speciellt sätt – varför det är viktigt att det är livsmedelsolja som används om den ska ges i foder. Linfröoljan innehåller en hög andel Omega 3-fettsyror.

Proteinrika frön

Linfrökaka ges oftast i pelletsform. Linfrön i sig är proteinrika. De innehåller ungefär 180 gram smältbart råprotein per kilo. Linfrökakan blir ännu mer proteinrik, med värden ofta uppemot 220-230 gram, i och med att en del olja är bortpressad.

Dock är sammansättningen av aminosyror inte helt optimal för hästar, då den innehåller ganska låg andel lysin, metionin och tryptofan.

Det kan alltså vara klokt att se över de övriga proteinkällorna och inte ha för stor andel från linfrön.

Stränga riktlinjer för människor

Samtidigt innehåller linfrön även cyanogena glykosider. De kan brytas ner till cyanid, vilket är giftigt. För människor är riktlinjerna från Livsmedelsverket ganska stränga. Rekommendationen är maximalt  en till två matskedar linfrön per dag.

Malin Connysson är forskningsansvarig på riksanläggningen Wången och forskar själv i utfodring av presterande hästar.

– Det finns ingen forskning på hur de cyanogena glykosiderna påverkar hästar, men hästar har ju betydligt större kroppsvolym än människor, säger hon.

Saknas studier

Enligt kunskapssajten Hästsverige är det säkraste sättet att ge linfrön att krossa, blötlägga och sedan hetta upp dem. Det vanligaste är att slå kokande vatten över linfröna. Då försvinner de cyanogena föreningarna, som inte klarar temperaturer över 70 grader. Resultatet är en slemmig blandning.

Linfrökaka anses vara helt ofarligt att ge, eftersom den har hettats upp under tillverkningsprocessen. Det finns dock inga kända förgiftningsfall av linfrö, varken på människa eller häst.

När det gäller goda digestiva egenskaper, till exempel att linfröslemmet smörjer tarmarna och därmed minskar kolikrisken, säger Malin Connysson att det även där saknas vetenskapliga studier och att det därför är svårt att säga något bestämt. Det är samma sak med påståendet att hästar får blank hårrem av linfrön.

– Någon sådan studie har inte gjorts, och jag har faktiskt svårt att se hur den skulle kunna gå till eftersom faktorer som ryktning säkert spelar en stor roll.

Denna artikel publicerades i pappersupplagan av Ridsport, nr 9/2018, första gången.