Ljudteknikern: ”Takten i alla våra ljudspår är Scandic-testade”

Vi reflekterar kanske inte över bakgrundsmusiken till Grand Prix-dressyren, men den finns där och är ofta skräddarsydd för varje ekipage. Günther Alberding från Tyskland har noga kartlagt varje ekipage och satt samman passande musik.

Hur började det? 
– Jag är uppfödd med hästar, mina föräldrar var uppfödare i Oldenburg. Sedan blev jag musiker och därefter ljudtekniker. Efter arbete med olika slags event, började jag 1989 med ryttartävlingar och det blev en bra kombination av mina kunskaper om både hästar och musik.
– Det är jag som har infört jingles och klappvänlig musik till prisutdelningar, sådant fanns inte när jag började. Nu har vi 30 års erfarenhet av musik och ljussättning till ryttarevenemang.

Har du haft hand om musiken på några svenska tävlingar?
– Ja, vi har varit i Göteborg flera gånger, senast i våras på världscupfinalerna och i Stockholm.

Hur mycket utrustning har du med dig till varje tävling?
– Det beror på omfattningen. Vill arrangören ha både ljud och ljus, som vid CHIO i Aachen, kommer vi med en hel karavan av lastbilar och trailers. Vid andra event kanske man bara behöver musikmixerna till Grand Prix och soundcheck till küren, då räcker det med våra MacBooks och arrangörens mixerbord.

Studerar du ekipagen noga inför valet av musik till deras Grand Prix-program?
– Ja, det ligger mycket arbete och många timmar i studion bakom varje musikmix.  I början tittade jag mycket på videofilmer av ekipagen, i dag kan jag studera nya ekipage på Youtube.

Hur tänker du?
– Musiken måste matcha ekipaget och innehålla lite dramatik, men samtidigt vara neutral, så att ingen favoriseras. Jag försöker välja musik efter ryttarnas nationalitet. Jag ser ekipagen på annat sätt än den vanliga åskådaren och vet precis vilka ryttare som minskar tempot i passagen från X fram till sista halten om programmet har varit bra.
– Vi har haft en lång resa mot det resultat vi har i dag, där vi arbetar med en särskild dator och mjukvara som har modifierats från den som den tyska radion använder.

Du har berättat att Patrik Kittels Watermill Scandic är din häst-mall. Kan du förklara det närmare?
– Det är så att alla hästar har sitt eget tempo och sin egen takt i varje gångart. Vi fann att Scandic var den absoluta medelpunkten, det finns lika många hästar med snabbare takt än honom som det finns de med långsammare. Eftersom han dessutom var mycket stabil i sin takt passar han bra som riktmärke för oss. Takten i alla våra ljudspår för dressyr är ”Scandic-testade”.

Nu kommer Grand Prix-programmet att blir kortare. Innebär det mycket ändring för din del?
– Ja, det är en utmaning. Alla variationer och musikaliska övergångar samordnas och förbereds i studion och är baserade på det nuvarande GP-programmet. Det kommer att krävas lite mer förberedelser, men vi har lång erfarenhet och kommer att kunna ändra ljudspåren så att de passar.

Vad är det du vill uppnå genom kombinationen dressyr och musik?
– Med rätt musik och ljussättning ser dressyr ännu bättre ut. Det blir intressantare och mer underhållande för publiken. Samtidigt tar vi bort många störande kringljud, vilket gör att häst och ryttare kan koncentrera sig bättre. Genom musiken ser Grand Prix-programmet ut lite som en kür, vår musik slutar exakt när ryttaren hälsar efter sista halten.
– Vi använder fler än fyra olika ljudspår till ett program, men man kan bara höra de musikaliska övergångarna, vilket gör att det låter som ett enda sammanhängande musikstycke.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 23 2019.